Recension "Song in Siberia" av Nijole Sadunaite

"Song in Siberia", en bok av Nijole Sadunaite, eller kanske snarare hennes memoarer, är en mycket rörande bok. Den visar på många sätt den Sovjetiska och socialistiska diktaturens hemska ansikte, hur denna ideologi - som i grunden bygger på ateism, förföljer och rensar ut alla spår av medmänsklighet.

Nijole Sadunaite ger på flera ställen i boken rika beskrivningar av hur dessa socialismens frontfigurer i Sovjet gång på gång ljuger för människorna.
Hon menar också på att just detta är skillnaden mellan kommunisterna/socialisterna och fascisterna. Medan socialisterna/kommunisterna lovar guld och gröna skogar så är fascisterna åtminstone ärliga med vad de verkligen vill, och vad resultatet blir, menar hon.

"Song in Siberia" talar om många exempel i forna Sovjetunionen där personer som är katolskt troende, och lever ut sin tro, mister sitt jobb, skickas till "omskolning", skickas i exil, men också om katolska präster som dödas, just på grund av deras styrka i tron.
Boken tar förstås också upp det faktum att medan den Katolska Kyrkan motarbetas så samarbetar den Ortodoxa Kyrkan med den socialistiska/kommunistiska regimen i Sovjetunionen. I fängelset möter dock Nijole Sadunaite en del ortodoxa kvinnor som inte är rädda för att säga sanningen, som inte är rädda att visa de hemskheter som staten och den Ortodoxa Kyrkan tillsammans kokar ihop.

Boken är helt klart rekommenderad läsning för alla troende, om hur det kan gå när man tror på ett slags paradis på jorden. Vilka konsekvenser de ateistiska och sekulära strömningarna rent praktiskt kan få i folks personliga liv.

Detta är förresten en bok som jag fick under Världsungdomsdagen 2008 (WYD) i Sydney, Australien, från "Aid to the Church in Need" eller "Kirche in Not" som jag snarare känner till den som.

Kulturell anpassning

Såg precis ett videoklipp som talar för sig själv egentligen:
The Coopers: Church - Goodness Gracious Me - BBC comedy

Funderingen är ju förstås hur mycket vi egentligen kan kompromissa med vår tro på grund av kulturella omständigheter?

Är det så att vi går i kyrkan bara för att vi vill se bra att?
Att vi ska verka som "goda människor"?
Då har vi brutit emot det första budet i Lagen;

"Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd" Matt 22:37

"Herren, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna….Ni skall inte följa efter andra gudar" 5 Mos 6:13-14

Om man ska vara realist, och se hur Bibeln ser på saken, så finns det knappast plats för kompromisser. Bibeln, Guds ord säger ju till oss själv, att vi förvisso är i världen, men inte en del av den.

"Vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende" (Jak 4:4)

Detta är ju så sant så det är övertydligt.
Varje dag hör vi om människor i vår omgivning, men kanske ännu mera de som har makten i samhället, som bara är intresserade av vad "världen" anser (exempelvis andra människor, som vill leva ut sina lustar, vill ha stöd till sin omoraliska verksamhet, osv.) och också alltid uppfyller världens bud, men totalt ignorerar Guds bud, som till skillnad från världens bud inte ändras.

"Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja..." (Rom 12:2)

Shine Jesus Shine

I söndags så kom jag på att jag gärna skulle vilja att vi i kyrkan hade en av Taizé-sångerna som jag fick höra och sjunga med i under Världsungdomsdagen (Världsungdomsdagarna? World Youth Day? Funderar på vad man egentligen ska kalla det här hemma i Sverige.) i Sydney i somras.
Kom bara inte på vad den hette, men jag sade att den hade "Jesus" och "light" i namnet/texten.

Vilket ju tydligen många Taizé-sånger har...

Kollade igenom mina YouTube-videor och kom ju på att jag hade den där, den underbara sången "Shine Jesus Shine" som jag gick och nynnade på en stor del av Australien-vistelsen:


Lord the Light or Your Love is shining,
In the midst of the darkness shining,
Jesus light of the world shine upon us,
Set us free by the truth You now bring us,
Shine on me. Shine on me.

Shine Jesus shine
Fill this land with the Father's glory
Blaze, Spirit blaze,
Set our hearts on fire
Flow, river flow
Flood the nations with grace and mercy
Send forth Your word
Lord and let there be light.

Lord I come to Your awesome presence,
From the shadows into Your radiance,
By the blood I may enter Your brightness,
Search me, try me, consume all my darkness,
Shine on me. Shine on me.

As we gaze on Your kindly brightness.
So our faces display Your likeness.
Ever changing from glory to glory,
Mirrored here may our lives tell Your story.
Shine on me. Shine on me.

Politiskt korrekta maffian

Politiskt korrekt maffian, vilka är det egentligen?
Det enkla svaret är nog majoriteten av de som har en riksdagsplats, tyvärr.
De är oftast förkämparna för normerna i det normlösa samhället.
Det vill säga, de säger sig vara emot normer, men är egentligen för normer, som exkluderar de vilka inte håller med om det som är "inne" att tycka och tänka just nu.

Aldrig har väl tanken om tankepoliser varit mera aktuell.

I Dagen kan man läsa att Norska Frälsningsarméns ungdomsförbund förlorar sitt statsbidrag.
Varför frågar man sig då?
"Homosexuella" och personer som bor tillsammans utan att vara gifta tillåts inte bli frälsningssoldater.
Det är väl ändå ganska rimliga "krav" egentligen, det vill säga att personer som tydligen väljer att leva i en konstellation som direkt innebär en exponering för all slags sexuell synd inte är redo att arbeta för andras frälsning, när man förmodligen har ganska djupa problem med sin egen frälsning.

I tisdags var det som vanligt nya avsnitt av "Ugly Betty" och "Desperate Housewives" på Kanal 5.
Inget konstigt med det.
Men vad skådar mitt öga egentligen under det första reklamavbrottet som avbryter "Ugly Betty"? Jo, en Björn Borg-reklam, där de i praktiken häcklar hela den kristna tron.
I reklamfilmen så får man se ett bröllop.
Inte vilket bröllop som helst förstås, det hade varit för sunt självfallet.
Nej, ett "bröllop" mellan två män, och inte vilka två män som helst förstås, utan dessa båda är så kallade "präster".. och "prästen" ifråga är förstås en kvinna, vad annars?

Varning för känsliga tittare; sensuell homosexuell kyss finnes i reklamfilmen.


http://www.bjornborg.com/en/Love/film/

Det som riktigt retar gallfeber på mig dock är den här evinnerliga sammanblandningen av lust och kärlek. De är helt separata, och det finns många former av kärlek.
Mycken kärlek är inte sexuell till sin natur.
Den allra högsta kärleken är knappast sexuell.
Ändå skriker folk sig hesa och skändar ordet kärlek för vad som egentligen enbart är lust.

PS. rupeba-bloggen har utvecklat vidare och citerat bl.a. en norsk före-detta medlem från Kristelig Folkeparti som gick över till Arbeiderpartiet på grund av Kristelig Folkepartis negativa inställning till "homosexuella", men som ändå stöttar Frelsesarmeens Ungdoms självbestämmande i sådana frågor, och därför också anser det vara felaktigt att frånta de statsbidragen. DS.

Alla har vi kors...

Tänkte på det, att alla har vi ju faktiskt kors att bära.
Även de allra starkaste individerna, eller i alla fall de som man tror är starkast, får man höra om att de faller, eller får kanske i förtroende vet om vilka kors de bär inom sig.

Dessa kan variera så oerhört från människa till människa.
Korsen kan ju, till det yttre, te sig likadana, men vi kan, vid närmare titt, se att materialet kanske är annorlunda, kanske utformningen också är något annorlunda.
Storleken på korsen kanske också varierar.
Den som är stark kanske har ett tyngre kors.
Kanske den som är stark inte har ett tyngre kors, utan förväntas istället göra så mycket mer utöver att bära korset.

Saken är den, vid en första anblick kan korset se oansenligt ut, men då kanske vi inte ser miljön personen som bär det utsätts för.
Eller så ser vi inte det andra som personen gör utöver att bära korset.

Därför bör vi vara försiktiga med att dra slutsatser.

Samtidigt bör vi alla också veta att Gud aldrig ger oss ett tyngre kors än vi orkar bära.
Så även när det känns tungt, eller när vi ser andra som verkar ha ett kors att bära som tycks vara alldeles för tungt för personen ifråga, bör vi veta att med Gud är allt möjligt.
Även i de stunder när vi inte tror att Gud finns där för oss så är Han med oss.

Till sist, när allt kommer omkring, får alla sin rättmätiga lön för det vi har gjort - och det vi inte har gjort - mot Gud och mot våra bröder och systrar här på jorden.

Idé att ens bry sig?

Har funderat på det på sistone; är det ens någon idé som kristen att bry sig om politiken?

Jag var extremt politiskt intresserad och aktiv innan jag blev kristen, men min kristna tro gjorde mitt politiska engagemang (inom SSU och Socialdemokraterna) omöjligt. Att stödja en rörelse som ovillkorligt ser det som en rätt för en kvinna att döda sitt barn, är inte okej som kristen. Därutöver tillkommer förstås att "Rörelsen" (Socialdemokratin) utan kompromiss vill tillåta "homoäktenskap" och adoption för samkönade par. Snacka om att strunta i barnen.

I vilket fall som helst, så var detta något jag förstod att jag var tvungen att ge upp, och gjorde så också långt innan jag blev upptagen i katolska kyrkans fulla gemenskap.

Ett tag efter att jag kommit i kommunion med katolska kyrkan bestämde jag mig dock för att gå med i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet.
Ju mer jag läst om "Krist"-demokraterna dock, och hur de har utvecklats, framförallt i synen på människovärdet. "Krist"demokraterna har ju nämligen faktiskt varit DRIVANDE i frågan om att utvidga möjligheterna till abort.
Det var de som LADE FRAM motionen om att tillåta utländska kvinnor att komma hit till Sverige för att döda sina ofödda barn.

Till skillnad från "Krist"demokraterna, såsom parti (ty ideologin är det verkligen inget fel på, läs gärna påve Leo XIII:s encyklika "Rerum Novarum" som är själva grunden för kristdemokratisk ideologi, som motsätter sig både socialism och kapitalism) så verkar Sverigedemokraterna i dagens läge allt mera utkristallisera sig som de som värnar om värden som är värda att kämpa för, såsom att sänka abortgränserna (för att sedan avskaffa abort helt vad jag har förstått det som), men man vill också försvara familjen genom att ge extra ekonomiskt stöd till de som kan komma att bli ensamstående mödrar (vilket ju gör att man minskar de ekonomiska argument för en abort som finns) men Sverigedemokraterna erkänner inte heller "samkönade äktenskap" eller att samkönade par skulle få adoptera, särskilt med tanke på barnen är detta viktigt.
Många organisationer vars syfte är att värna om barnen har motsatt sig att samkönade par skulle få adoptera.

Så, min fundering är egentligen, finns det någon framtid för Kristdemokraterna i Sverige såsom parti?

Uppdatering: Dagen rapporterade ju igår också om högervridningen av KDU, vilket i praktiken innebär mindre bistånd, mindre hjälp till de allra fattigaste, ser bara EU-medlemskapet som något positivt p.g.a. de ekonomiska incitamenten men inte någon uppryckning i moralfrågorna. Att man dessutom inte värnar om alkoholmonopolet i den utsträckning det skulle behövas är förstås också beklagligt, då det enligt ledande alkoholforskare är det enda sättet att faktiskt minimera antalet beroende.

Vem hatar inte Katolska Kyrkan?

Det är frågan jag ställde mig efter jag läste gårdagens upplaga av Stockholm City.
I den intervjuades Karin Victorin, konstnärlig ledare för Hootchy Kootchy Club som på lördag anordnar en "klubbkväll med katolskt kyrktema".

Bl.a. säger hon;
..."Sedan kommer påven som Gud glömde att göra en procession och tala till sina åhörare, en påve som är styrd av sina hjärnspöken horan och madonnan. Den heliga treenigheten. "...

På frågan varför man vill häckla den katolska tron är svaret:
..."Det är lite bundet till julen. Men det har också varit efterfrågat av vår publik. Religion och fundamentalism, som många gånger förtränger sexualiteten och kallar utlevelse för något syndigt, är populärt att driva med inom burleskkulturen. "...

Dessutom utlovas avslöjande av "the vatican secret" som man ska lockas till att höra om med argumentet att ..."Man har ju hört en del rykten om vad som försiggår bakom Vatikanens stängda dörrar"...

Frågan jag tänkt på ett tag är egentligen; vem hatar inte Katolska Kyrkan?
Vi verkar verkligen ha alla emot oss. Antingen är vi inte "tillräckligt Bibeltrogna" (enligt t.ex. Jehovas Vittnen) eller så är vi "för" Bibeltrogna (enligt alla politiskt korrekta).
Det händer mycket sällan att man får extra pluspoäng för att man är katolik.
Istället får man frågor om man verkligen stödjer Kyrkans inställning till t.ex. abort, "homosexualitet" (egentligen homosexuella handlingar, får man nog förklara då), preventivmedel, att kvinnor inte "får" bli präster osv.
Frågan de egentligen ställer är ju då om man är katolik.
För det är ju egentligen det det handlar om.
Även när det känns obekvämt att försvara Kyrkan så är det nödvändigt.
För som Jesus Kristus själv yttrade i Lukasevangeliet:

Lukasevangeliet 13:22-30:

"Gå in genom den trånga porten
Han gick genom städer och byar och undervisade på sin väg mot Jerusalem.

Någon frågade honom: "Herre, är det bara några få som blir räddade?" Han sade till dem:

"Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Jag säger er: många skall försöka ta sig in men inte lyckas.

När väl husets herre har stigit upp och låst porten och ni blir stående utanför och bultar och säger: Herre, öppna för oss! så kommer han att svara: Jag vet inte vilka ni är.

Då säger ni: Vi har ätit och druckit tillsammans med dig, och du har undervisat på våra gator.

Han skall svara: Jag vet inte vilka ni är. Bort härifrån, alla ni orättens hantlangare.

Där skall ni gråta och skära tänder, när ni får se Abraham och Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva blir utdrivna.

Och människor skall komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike.

Och då skall sådana som är sist bli först, och sådana som är först skall bli sist.""

Som Jesus själv skulle sagt det, vi som är trogna Honom bör vara världens salt.

Tvagningen innan Himmelriket

"Tvagningen innan Himmelriket", vad är det för rubrik egentligen?
Tja, jag tänkte jag skulle belysa Skärselden igen.
Ty Skärselden betecknas av Heliga Gertrud den Stora (1256-1306, 16 nov.) som just en förberedelse inför Himmelriket. Visst, människorna lider där, ty reningen, tvagningen, att bränna ut synden ur själen gör ont.

I Heliga Gertrud den Storas egna ord:
..."Då kommer den fundamentala frågan: Vad är ”Skärselden” för något?
Jag skulle vilja påstå att det är en mycket finurlig uppfinning av Gud. För att förstå det bättre vill jag ta ett eget exempel: Föreställ dig att en dörr öppnas en dag och en gestalt av obeskrivlig skönhet uppenbarar sig för dig, en gestalt så skön att du aldrig sett dess like på jorden. Du blir fascinerad men även ängslig över denna gestalt av ljus och skönhet, särskilt när Han visar sin stora kärlek till dig – något du aldrig skulle kunna föreställa dig. Du märker också att Han mycket gärna vill dra dig närmare sig och omfamna dig. Kärlekens eld, som redan brinner i ditt hjärta, uppmanar dig till att kasta dig i Hans armar. Men precis då blir du medveten om att du inte har tvättat dig under en lång tid, att du luktar illa, att du är ful, att din näsa rinner, att ditt hår är smutsigt, att dina kläder är fläckiga och så vidare. När du har detta självmedvetande förstår du att det inte är möjligt att presentera dig för Honom på detta sätt. Först måste jag bli ren, sedan går jag genast tillbaka till Honom!
Då brinner Hans kärlek så våldsamt i dig, så stark och brinnande att väntan att bli ren är outhärdlig. Smärtan av att inte vara hos Honom är som om hjärtat var i lågor, även om det bara varar en kort stund. Den förfärliga smärtan som kommer av att hjärtat brinner är i proportion till den Kärlek som har uppenbarat sig för dig: det är Kärlekens eld.
Detta är Skärselden. Det är den försening som orsakBlogger: God katolik - Skapa inläggats av vår själsliga orenhet, en försening innan Guds omfamning kan äga rum. Det är en kärlekens eld som får oss att lida på ett outhärdligt sätt, en väntan och längtan efter Kärleken. Det är exakt denna flamma, denna brinnande längtan som renar oss från våra orenheter. Jag vågar säga att Skärselden är en längtans plats, av en oerhörd längtan efter Gud, efter Gud som vi redan har mött och sett men som vår själ ännu inte är förenad med.
Själarna i Skärselden talar ofta med Maria om deras längtan, deras törst efter Gud och deras erfarenhet och hur smärtsam deras längtan är. Det är en verklig ångest för dem.
Rent praktiskt kan man säga att Skärselden är en djup kris som orsakats av Guds frånvaro."...

Intressant är också vad Heliga Gertrud den Stora säger om vilken slags synder som får flest att komma till Skärselden:
..."Det är synder mot kärleken till vår nästa, hjärtats hårdhet, motstånd mot andra, skvaller och förtal. Jag har fått veta av själarna att just skvaller och förtal är bland de svåraste synderna som kräver mycket lång rening i Skärselden.
En gång blev jag tillfrågad angående en avliden man och kvinna om de befann sig i Skärselden eller ej. Till allas förvåning svarade jag att kvinnan nu befann sig i Himmelen och mannen var kvar i Skärselden. Kvinnan hade dött efter enabort , medan mannen ofta var i kyrkan och till synes levt ett värdigt och fromt liv. Men jag tänkte att jag kanske hade missuppfattat svaret från själarna och frågade igen om det verkligen var så. Jo, svaret jag fått förut var rätt. Mannen och kvinnan hade dött ungefär vid samma tid. Kvinnan som gjortabort hade fullkomlig ånger innan hon dog och var mycket ödmjuk, medan mannen, fastän så kyrklig och from, alltid hade omdömen om andra människor. Han hade alltid klagat och kritiserat andra. Därför var hans tid i Skärselden mycket lång. Därför är lektionen denna: att aldrig döma någon utifrån yttre omständigheter.
Andra synder mot kärleken är att stöta ifrån oss människor vi inte känner, att inte förlåta andra människor, att inte leva i frid med andra och att bära agg mot andra i vårt hjärta.
En kvinna jag kände mycket väl kom till Skärselden och hon fick lida oerhört mycket. Orsaken till detta ohyggliga lidande var att hon haft en vän som hon haft stort motstånd till. Trots att orsaken till grälet var hennes eget, kunde hon inte befria sig från det och tänkte på det år efter år. När hennes väninna med jämna mellanrum kom till henne och bad henne att de skulle bli vänner igen, vägrade hon kategoriskt. Till och med på sin dödsbädd vägrade hon att sluta fred med sin gamla väninna. Därför led hon nu på detta förfärliga sätt i Skärselden och kom för att be mig om hjälp. Av detta förstår vi att det är mycket alvarligt att vara oförsonlig mot andra och att gå och älta andras fel och brister. Vad gäller det vi säger så kan man aldrig påpeka nog hur alvarligt det är i Guds ögon när vi kritiserar andra och uttalar hånfulla ord. Kärlekslösa ord kan döda människor, men ett uppmuntrande ord kan hela en människa."...

Tricket?
..."De som har ett gott hjärta, är goda mot alla. För kärleken döljer många synder, som Aposteln Paulus säger."...

Källa: http://www.avemariapublikationer.com/skarselden.htm

I'm going to Purgatory!

Kommer till Skärselden - i alla fall om man ska tro ett webbtest :-P

The Dante's Inferno Test has sent you to Purgatory!
Here is how you matched up against all the levels:

Level	Score
Purgatory (Repenting Believers)	Extreme
Level 1 - Limbo (Virtuous Non-Believers)	High
Level 2 (Lustful)	Very Low
Level 3 (Gluttonous)	High
Level 4 (Prodigal and Avaricious)	Low
Level 5 (Wrathful and Gloomy)	Moderate
Level 6 - The City of Dis (Heretics)	Very Low
Level 7 (Violent)	Moderate
Level 8- the Malebolge (Fraudulent, Malicious, Panderers)	Moderate
Level 9 - Cocytus (Treacherous)	Very Low

Take the Dante's Inferno Hell Test

Det intressanta är ju förstås, tycker jag, att testet bygger på katolsk lära och tro.
Man undrar ju vart lutheraner/protestanter som inte tror på Skärselden hamnar...
(Mig veterligt är det ju dessutom nästan bara helgon som går direkt till Himmelriket. )
Kan ju bli lite komiskt om man som lutheran/protestant kommer till Skärselden och bara "Nej, men vaddå, Skärselden finns ju inte!" - undrar om man blir omplacerad då?

Purgatory

---

You have escaped damnation and made it to Purgatory, a place where the dew of repentance washes off the stain of sin and girds the spirit with humility. Through contrition, confession, and satisfaction by works of righteousness, you must make your way up the mountain. As the sins are cleansed from your soul, you will be illuminated by the Sun of Divine Grace, and you will join other souls, smiling and happy, upon the summit of this mountain. Before long you will know the joys of Paradise as you ascend to the ethereal realm of Heaven.

Katolska Kyrkans Katekes om Skärselden:
1031 Kyrkan kallar denna slutliga rening av de utvalda, vilken är något helt annorlunda än de fördömdas straff, för skärselden (reningsorten). Kyrkan har formulerat trosläran om skärselden framför allt på koncilierna i

Florens^[18] och i Trient.^[19] Kyrkans tradition som hänvisar till vissa texter i Skriften^[20] talar om en reningseld: [954; 1472]

Man måste tro att det före domen finns en reningseld för sådana synder som kan anses vara av mindre allvarligt slag. Så förkunnar han som är Sanningen själv, då han säger att den som har hädat den helige Ande inte skall få förlåtelse vare sig i denna världen eller i den kommande (Matt 12:32). I enlighet med det som sägs här kan vi förstå att vissa synder kan få förlåtelse i denna värld, men andra i den kommande.^[21]

Vaccin som inte fungerar

Den stora nyheten häromdagen i i alla fall Stockholm City var att skolhälsovården skall vaccinera alla flickor mellan nio år och yngre mot livmoderhalscancer. Denna insats beräknas kosta mellan 300-400 miljoner kronor.
Per år.

Det intressant i sammanhanget är faktiskt att Världen idag rapporterar om att detta vaccin inte hjälper mot alla typer av HPV-viruset. Enbart trohet till en partner hjälper.

..."Förutom vaccin finns bara ett säkert skydd mot det sexuellt överförda viruset: Trohet med en partner."...

..."Det faktum att trohet skyddar mot livmoderhalscancer tonades i flera år avsiktligt ned av svenska myndigheter."...

..."Kritiker har dock påpekat att vaccinet inte biter på alla typer av HPV-virus."...

Det är intressant att fundera hur dessa 300-400 miljoner kronor årligen skulle kunnat användas i kyskhetskampanjer, som inte bara hade eliminerat alla slags sexuellt överförbara sjukdomar (livmoderhalscancer är bara en av många, många som inte ens går att skydda sig med de bästa mediciner, vaccin eller allehanda skydd som går att köpas för pengar), utan också alla psykiska problem som följer med sexuella kontakter med mer än den person man har tankar på att spendera resten av livet med.

Det finns ju bland annat en övertro på preventivmedel - och då framförallt kondomer, men de skyddar faktiskt - mot det virus som kanske är det allra mest "hypade" - HIV/AIDS bara till 85%. Så, det finns alltså en felmarginal på 15%, just med HIV/AIDS-viruset vid användande av kondom.

Ett brott mot naturen...

...nu tror alla förmodligen att jag ska skriva något om s-e-x eller så här, men icke!
Det handlar om julen, julsånger, pepparkakor och allt därtill.
Julen har förstås extremt religiösa förtecken, och jultomten själv är ju bara en blek kopia av allas vårt älskade helgon Sankt Nikolaus. Historien bakom Sankt Nikolaus är inte särskilt "svår" egentligen, han kommer ju från, och bodde i nuvarande Turkiet. Många är de goda gärningar han gjort, men kanske mest känd är han för att ha räddat tre jungfrur, som förmodligen hade förblivit ogifta eller i värsta fall blivit prostituerade, om Sankt Nikolaus inte hade, som han gjorde under nattetid, ty Sankt Nikolaus var en mycket ödmjuk man, gav de tre kvinnorna varsin säck med guld för hemgiften.

Likheten med den allmänna uppfattningen om jultomten är slående, och förnekas inte heller.
Jultomten har funnits på riktigt.

Nåväl, detta var väl egentligen inte ämnet med denna bloggpost, utan det faktum att jag vurmar något ordentligt för julfirandet. Kanske lika mycket som för Halloween-firandet.
Det är svårt som tusan att inte "tjuvstarta", det vill säga köra igång lite julsånger och idag fick jag tillsägelse i skolan att jag nynnade på "Jinglebells"...
Det är det som väl kan tituleras ett "brott mot naturen" eller i alla fall ordning och så.
Själv tycker jag vanligtvis att var sak har sin tid och plats, men det är väldans lätt att slängas med i julkänslan när det julpyntas till höger och vänster och snön har lagt sig så fint.

Men nu börjar det ju faktiskt dra ihop sig på riktigt till jul nu, för nu på söndag är det ju faktiskt första advent!

Advent betyder förresten Guds ankomst (adventus (Domini) = (Guds) ankomst) tänk gärna på det när man ser adventskalenderar till här och varstans, och även den ateistiske talar om advent ;-)

Bilden är förresten av CrazyPhunk och är under GNU Free Documentation-licensen.

Bokrecension: "Surprised by Joy"

Jag blev på "Defenders of the Catholic Faith-forumet" tipsad personligen, med tanke på min bakgrund som ateist förmodar jag, att läsa C.S. Lewis bok "Surprised by Joy".
Har funderat länge och väl på vad jag egentligen kan säga om boken.
Det mesta av den är ganska arbetsam att ta sig igenom, ur min synvinkel, det är för mycket saker och ting som är detaljerade och kanske lite väl filosofiska för mn smak egentligen.
Titeln "Surprised by Joy" gör ju dock själ för sitt namn, för det är just det i princip hela boken handlar om. C.S. Lewis upptäckt att det är skillnad mellan verklig glädje, och sådant som bara är tilfällig tillfredsställelse exempelvis.

Jag kan dock inte komma ifrån känslan efter att ha läst boken känner jag personligen lite i alla fall att var det inte mera än såhär?

Till den nyfikne eller nykonverterade skulle jag nog istället rekommendera "Reasons To Believe" av Scott Hahn. Den svarade på betydligt flera funderingar om hur man skall ställa sig till ateistiska idéer. Kanske jag också är för o-filosofisk för att riktigt uppskatta C.S. Lewis självbiografi dock.

Begravning av tre aborterade barn

Videon ifråga rörde mig något otroligt.
Även om dessa tre barn aldrig fick se världens ljus så fick de åtminstone en mycket värdig begravning, mycket, mycket mer än många andra barn i denna värld får.

Internationellt upprop mot aborter

Såg på Katolsk mammas blogg att uppropet "Internationellt upprop för varje människas och familjs rättigheter och värde" nu finns på svenska alltså.

Så, om du inte har skrivit under tidigare så finns fortfarande chansen att agera till försvar för de ofödda barnen och för familjen med äktenskapet mellan en kvinna och en man som grund.

Tanken är, vad jag har förstått det som, att namninsamlingen skall lämnas in den 10:e december 2008, så det är inte så lång tid kvar. Feministerna har, understödda av en internationell "abortjätte" (som alltså tjänar pengar på att döda ofödda barn och expanderar aggressivt runtom i världen), en egen namninsamling till försvar för "rätten att abortera". Doktorn som äger detta abortimperium har sagt sig ha en "passion" för att utföra aborter.

Mest Kristdemokrat

Gjorde ett partitest (trodde de bara kom ut i valtiderna?) och kom fram till att jag, med den begränsade mängden frågor, var 63% Kristdemokrat, därefter 48% Miljöpartist, 42% Socialdemokrat, 39% Vänsterpartist, 38% Folkpartist, 36% Centerpartist och 31% Moderat.

Där ser man.

Är väl inte direkt förvånad egentligen.

De frågor jag tyckte var viktigast var väl att behålla äktenskapet mellan man och kvinna, att öka biståndet till de sämre ställda länderna, och att inte förbjuda "religiösa friskolor".

Intressant om Kristdemokraternas framtid

Dagbladet har skrivit en intressant ledare om situation för Kristdemokraterna som parti.
En lag för "samkänade äktenskap" nämns som spiken i kistan för Kristdemokraterna;
..."Och för kristdemokraterna skulle en könsneutral äktenskapslagstiftning bli spiken i kistan. Nådastöten. Ty vad finns kvar att försvara efter ett sådant nederlag? Hur ska Göran Hägglund kunna se sina väljare i ögonen?

Ett parti är ju inget parti utan sina idéer. Kristdemokraternas idé är att försvara de kristna kärnvärderingarna, hittills under mandatperioden har det gått si och så med den saken. Förra året signerade socialminister Göran Hägglund, till många kd-sympatisörers förtret, en lag som tillåter utländska kvinnor att göra abort i Sverige. Viker sig partiledningen även för den könsneutrala äktenskapslagen riskerar krist-demokraterna att slitas sönder. "...

Även referenser till startande av ett "högerkonservativt" parti görs. Är det måhända Joseph Christensons och Per Kronlids "Nätverk för Kristen Värdekonservatism" som man pekar på?

..."Kanske skulle rent av ett nytt högerkonservativt parti bildas i nederlagets efterdyningar.

Fredrik Reinfeldt måste snart sätta ned foten och följa riksdagens vilja och Göran Hägglund måste fortsätta kämpa för sitt partis existensberättigande.

Regeringen har med andra ord inte råd med kristdemokraterna och kristdemokraterna har inte råd med regeringen. "...

Bilden är uppladdad på Wikipedia av Irreality och är under GNU Free Documentation-licensen.

Kristdemokraterna och abort

Har förstått det som att förra inlägget och andra kan uppfattas som att jag i praktiken säger att Sverigedemokraterna skulle vara enda alternativet. Så är inte fallet. Särskilt med tanke på att Sverigedemokraterna inte varit särskilt öppna med sin abortpolitik gör det det hela än mera komplicerat. Förvisso har Sverigedemokraterna i sitt partiprogram talat om att de i ett första steg vill sänka abortgränsen till 12:e veckan, vilket är betydligt mera konkret än Kristdemokraterna i dagsläget.

Ändå vill jag belysa vad Kristdemokraterna faktiskt skriver på sin "A till Ö"-samling om abort;
"Abort

Kvinnan som bär barnet måste vara den som fattar det slutgiltiga beslutet om en eventuell abort, och hon måste få stöd oavsett vad hon beslutar. Vi önskar att det inte skulle behövas några aborter och vill därför arbeta för att ingen ska behöva göra abort av ekonomiska eller sociala skäl. Vi vill prioritera det abortförebyggande arbetet, med gott om ungdomsmottagningar, bra sexundervisning i skolan samt tillgång till billiga preventivmedel."

Detta betyder ju ändå att man ju erkänner att det är en människa det handlar om.
Därför är det förstås för mig än mera oförståeligt att man här försvarar rätten att döda det livet.

Betoningen på "sexundervisning" är dock olycklig. Min uppfattning om "sexualundervisning" är inte att den är objektiv, utan direkt indoktrinerande och bara uppmuntrar till allt som kan erbjuda njutning. I sådana sammanhang är det beklagligt att man i "sexualundervisningen" i Sverige inte betonar det oupplösliga band som skapas mellan de som har sexuellt umgänge, men också det faktum att kondomer, exempelvis, har en felmarginal med 15% när det gäller HIV/AIDS.

Bilden är av Dave Walker och är under Creative Commons Attribution ShareAlike 2.0 licensen.

PS. Ja till Livets blogg skrev om "Har kristdemokraterns glömt gräsrötterna?" där de tar upp en hel del intressanta frågestälningar. "För ett parti är det nödvändigt att kompromissa med andra partier om olika frågor, men börjar ett parti att kompromissa om sina hjärtefrågor då riskerar det partiet att tappa sin själ, med allt vad det kan innebära." och "Jonsgården skriver vidare att:

Samtidigt vet vi att Sd är inne och drar i kristdemokraternas hjärtefrågor. Man är emot abort, man är emot att homosexuella ska kunna gifta sig och adoptera barn. Man vill satsa på äldrevård. Det enda som skiljer de två partierna åt är främlingsfientligheten, men under sin tid i alliansregeringen har kd även bytt fot i denna fråga.

"DS.

Ja till Livet

Som en del kanske vet så är jag medlem i Ja till Livet och just detta, att bejaka rätten till liv, måste ju vara det enda som egentligen betyder någonting. Om ett samhälle inte ens kan skydda de allra, allra minsta utan dödar de, och uppmuntrar till det, är det verkligen då ett samhälle värt namnet?

Jag är även, för tillfället, med i KDU, och är mycket besvikna på de.
När FRA-debatten var i full gång så gjorde man en stor grej av det hela och gick emot moderpartiet, men däremot, när moderpartiet, Kristdemokraterna, kom med förslaget att tillåta utländska kvinnor att få komma hit för att döda sina barn sade man inte ett pip.

Jag funderar starkt på att i nästa val alltså rösta på Sverigedemokraterna, och jag vet att jag har många katoliker och kristna som är inne på samma spår. Saken är ju den om det ens är värt att försöka göra någon förändring i Kristdemokraterna längre, eller om det är bättre att låta partiet ruttna i fred.

En joker är förstås "Nätverk för Kristen Värdekonservatism" som man dock inte fått något livstecken från på ett år eller så nu.

PS. Vill också rekommender programmet "Annas eviga - är det barn vi dödar?" DS.

Bilden är förresten av internets_dairy och under Creative Commons Attribution 2.0 licensen.

55% pingst

Johanna G postade ett "pingsttest" på sin sida, så jag tog det för lite skojs skull.
Gissa min förvåning när jag påstås vara 55% pingstvän?

Grattis minutz3

Du har nu testats enligt pingststandard:
PUSS:9004-7 "Pingsttest Utan Seriöst Syfte"

resultatet blev 55% pingstvän och du klassas som "Kristen"

guds rika välsingnelse önskar, Markus, Tabina, Simon och Cecilie

Upp till kamp

Det var länge sedan jag manade till kamp.
Men nu är läget verkligen kritisk.
Sveriges regering är på väg att införa "samkönade äktenskap", vilket skulle innebära ett avslut på ett framhållande av den naturliga och mångtusenåriga unionen mellan en kvinna och en man.

Detta är enligt mig rejält skrämmande.

Förvisso är dödande av barn mycket värre (abort), men likväl är det skrämmande att relationer som inte är naturliga och fruktsamma nu skall stödjas av staten.

Vissa, andra än mig, har förstås reagerat, och Världen idag har rapporterat om en "mailstorm" till äktenskapets försvar.
På Svenska Evangeliska Alliansen hittar man bl.a. adresslistor till politikerna och färdiga förslag på vad man kan skriva.

Bilden är av Martin Di Maggio MartinDiMaggio och är under licensen Creative Commons Attribution 3.0 Unported.

Uppdaterat: Dagen rapporterar också om en massiv uppvaktning av riksdagen för äktenskapet
Hans Wallmark, Moderaterna, kommenterade bland annat;
"- Det är människor av kött och blod bakom mejlen, och det är glädjande."

Ung katolik i Stockholm?

Tänkte bara uppmärksamma de unga katoliker inom Stockholms Län som möjligtvis läser denna blogg att nu på lördag, den 1:a november, så anordnar SLUK (Stockholms Läns Unga Katoliker) SLUK-dagen i S:t Eriks katolska skola. Arrangemanget är alltså gratis för de som är medlemmar i en SUK-förening. Sista dagen att anmäla sig är på Halloween, det vill säga den 31 oktober. 

Program för SLUK-dagen: 

12.00 Välkomna!

Presentation av SLUKs styrelse och av lokalföreningarna.

13.00 Lunch

SLUK bjuder på mackor!

14.00 Workshops

Bland annat filmvisning, föreläsning och diskussion med br. Johan om hur det är att vara fängelsepräst, pysselhörna och lekar.

16.00 Katekes med biskop Anders Arborelius

Tema: St Paulus

17.00 Mässa

18.00 Tårta och uppträdanden

19.30 Avslutning

Aktuellt - SLUK

Sveriges Unga Katoliker

"Den enda kyrka som bringar ljus, är en som brinner."

"Den enda kyrka som bringar ljus, är en som brinner. Förena er med oss" - så skrev en spansk ja-till-livet-anhängare (motståndare till abort/barnamord) till svar på abortförespråkarnas uppmaningar till att bränna kyrkor (det delades även ut tändstickor för detta syfte) - källa katolskakyrkan.se

Jag tänkte på detta då jag precis igår läste ut "Mangabibeln" av Siku och Akin. Man kan säga att "Mangabibeln" är en väldans förkortad version av Bibeln, eller en slags tolkning av den, där ju författarna lyft fram det som de har ansett viktigas. Visst ger det lite perspektiv att få samma budskap i ett nytt format.

Eld är knappast ett fenomen i Bibeln. Det är något alldeles centralt i vår tro.

Att vi döper oss räcker inte, eller som Johannes Döparen sade;
"Jag vet att några av er undrar om jag är Messias. Titta där! Där kommer Han! Jag är inte ens värdig att knyta upp Hans sandalare. Ja, jag döper er med vatten, men Han (Jesus Kristus) ska döpa er med Helig Ande och Eld."

Detta är som vissa kanske förstår, inte hämtat direkt ur riktigt Bibeln, utan just ifrån "Mangabibeln".

Budskapet Johannes Döparen vill förmedla är helt enkelt att dopet inte är tillräckligt.
Vi måste ta emot den Helige Anden, låta oss vägledas utav den, och brinna i vår tro.

Vår tro ska alltså vara i brand. Den skall inte var ljummen, eller kall, utan varm, levande såsom elden. Kärleken som känsla är ju, av min erfarenhet, oftast också en varm känsla, och porträtteras också som en sådan, varför det gör det hela än tydligare vad som verkligen hör ihop med vår tro.

Samtidigt, det här att brinna i sin tro är inte det svårt?
Självfallet är det svårt. Ingen har någonsin, mig veterligt, sagt att det är lätt.
Värst är det kanske när vi människor gör uppror mot Kyrkan, när vi tänker "det här är inte rättvist". Problemet är ofta att vi fastnar i ett alltför jordiskt och materiellt tänkande.
Jag kan exempelvis tänka att det orättvist att vi inte har prästinnor i vår tro, att kvinnor helt enkelt inte kan ta del av prästerskapet. Men då har jag likväl fastnat i den väldans världsliga tron. Det är helt enkelt inte Guds vilja. Liksom en hel del annat är emot Guds vilja.
En del saker och ting är till och med emot hur naturen är konstruerad, medan vi, "egentligen", kan tycka det är orättvist att säga att detta är fel.

Vilka är vi att döma?

Men vi dömer ju faktiskt inte om vi nu skall vara korrekta.
Det vi egentligen gör är ju att upplysa om Sanningen.
Det är ju alltid upp till Gud att döma, men vilken dom får då inte vi om vi brister i att upplysa människor när de är fel ute?

Störst av allt är kärleken.
Vad är inte kärlek då till Gud?
Att älska Gud och Hans ord?
Den Eviga Lagen?

Ty riken kommer och går, men den Eviga Lagen består.

Utmanad

Tydligen har jag blivit utmanad av både Johanna G och Simon att;

¤ Länka till den person som har utmanat dig
¤ Glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget
¤ Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade (det låter jag dock vara osagt)
¤ Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor
¤ Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar

1. Är förtjust i "familjefilmer" ("Chicken Little", "Hjälp! Jag är en fisk", "Toy Story", "Scooby Doo" osv) och skräckfilmer ("Saw", "Dracula", osv) läskig blandning?
2. Är otroligt blyg IRL (In Real Life).
3. Gillar norra delarna av Sverige något otroligt mycket, vilket är vad jag kan gå och drömma om resten utav året...
4. Mina favoritpålägg är Nutella och jordnötssmör.
5. Gillar faktiskt serier där man skämtar om min tro, exempelvis South Park.
6. Min favoritserie på teve är "Svensson, Svensson".
7. Är pescetarian, vilket innebär att jag håller en vegetarisk diet, fastän jag äter fisk och skaldjur.

Utmaningarna går till;
Katolsk mamma på nätet, Ave Maris Stella, Ora et labora, Liberae sunt nostrae cogitationes, Johan Stenberg, JesusLovesYou och Open Force

Politiken

Politiken är, tyvärr, ett återkommande inslag i min blogg.
Förmodligen för att jag dels är mycket intresserad av det, men också för att jag oroar mig något otroligt för vart vår civilisation egentligen är på väg.

Med tanke på att både Johan Stenberg och Tuve har applåderat "Nya" Miljöpartiet anser jag det hög tid att gå tillbaka till rötterna.

Det vill säga, vad som är viktigt för alla kristna att verkligen fundera över vid val.

Pelle Poluha tog upp detta i "Om varför en kristen bör vara höger".

Denna guide som vägleder den katolska flocken (finns som PDF och film) tar upp de icke-förhandlingsbara frågorna vilka är;
1. Aborter
2. Eutanasi
3. Embryonal stamcellsforskning
4. Mänsklig kloning
5. Samkönade äktenskap

Dessa är alltså de frågor som man i allra, allra första hand bör fundera över.
Det är alltså klandervärt att rösta på något/någon som är för någon av dessa.
Miljöpartiet, exempelvis, hade i senaste valet samkönade "äktenskap" som en av deras viktigaste frågor, som de förstås är för. Barnamord (abort) ser miljöpartiet som "en grundsten i ett jämställt och hälsofrämjande samhälle". Miljöpartiet är heller inte främmande för embryonal forskning, eller som de benämner det, "befruktade ägg".
Det är alltså bara en fråga som återstår, som Miljöpartiet inte heller har tagit ställning till ännu.

Något som debatterats hett i debatten är till exempel om det skulle vara oetiskt att rösta på ett parti som är kritiskt till invandrinspolitiken eller som inte har samma syn i andra, faktiskt mindre viktiga frågor, låt oss helt enkelt se vad påve Benedikt XVI när han fortfarande var kardinal Joseph Ratzinger, skrev i ett dokument om när katoliker kan ta emot Kommunionen;

"Not all moral issues have the same weight as abortion and euthanasia. For example, if a Catholic were to be at odds with the Holy Father on the application of capital punishment or on the decision to wage war, he would not for that reason be considered unworthy to present himself to receive Holy Communion. While the Church exhorts civil authorities to seek peace, not war, and to exercise discretion and mercy in imposing punishment on criminals, it may still be permissible to take up arms to repel an aggressor or to have recourse to capital punishment. There may be a legitimate diversity of opinion even among Catholics about waging war and applying the death penalty, but not however with regard to abortion and euthanasia"

Vidare beskrivs i dokumentet om det politiska valet, som ju är en vägledning för katoliker, att detsamma gäller för många andra frågor i den politiska debatten, exempelvis det bästa sättet att hjälpa de fattiga, att hantera ekonomin, att beskydda miljön, att hantera immigration, att att erbjuda utbildning, hälsovård, och pension.

Vad vill jag egentligen säga med detta då?

Jo, helt enkelt att vissa frågor är så pass viktiga att det vore just klandervärt att rösta på ett parti som går emot Kyrkan i dessa frågor.

I vissa andra frågor, förutom just dessa fem icke-förhandlingsbara frågor, det vill säga motstånd mot aborter, eutanasi (dödshjälp), embryonal stamcellsforskning, mänsklig kloning och samkönade äktenskap, må partiet ifråga, eller kandidaten, ha i princip vilken åsikt som helst.

Självfallet uppmuntrar jag alla som har möjlighet att läsa valguiden i sin helhet.

SSU och andras katolikhat

Det känns verkligen som att mediaeliten och de i någon slags maktposition fullkomligt bubblar över av katolikhat. Katolsk tro och lära gör sig som bäst när den inte syns eller hörs verkar resonemanget vara. "Självfallet respekterar vi religionsfriheten, men vi tänker inte ha någon respekt för er. " - för den totala respektlösheten är ett utmärkande drag.

SSU, som tidigare haft webbspelet "Vatican blast" där kardinalerna åker runt och sprider HIV-viruset genom att predika och fördöma användande av preventivmedel, har nu krävt av utrikesminister Carl Bild att han skall "ta itu med påven" efter hans fördömande av preventivmedel. Kära SSU, då tror jag ni får "ta hand om" en väldans massa katoliker som faktiskt är trogna den katolsk läran också. Jytte Guteland tar förstås också upp att kvinnor dör i illegala aborter. 37 000 barn blir mördade varje år här hemma i Sverige. Lagligt. Kvinnor till och med uppmuntras att döda sina barn, hjärntvättas att tro att det bara är en "cellklump".

Vi är nog alla cellklumpar om vi ska vara ärliga i så fall.

För en vecka sedan skrev också SvD:s Anna Larsson, nyhetskolumnist, om att "de heliga spermierna dödar miljoner kvinnor". Med anledning av att påven skulle uttala sig i frågan hade tydligen Anna väntat sig en förändring, men "Icke. Den katolska kyrkans avståndstagande från preventiv­- medel kvarstår, rapporterade påven, eftersom att an­vända sig av preventivmedel är att förneka ”sanningen om den äktenskapliga kärleken”. Vad nu den där ogifta 81-åringen i den lustiga hatten vet om det."

Vad Anna inte förstår är att katolska kyrkans lära inte förändras.
Den fördjupas.

Tilläggas ska Anna Larssons inledning till kolumnen;
"I Vatikanstaten i Rom finns en stol i vilken små onda män avlöser varandra. Intellektuellt enkelriktade och utan grundläggande empati för sina medmänniskor utfärdar de fördömanden på löpande band. Av homosexualitet. Aborter. Utomäktenskapligt sex. Och såklart preventivmedel. "

Katolikhatet riktigt bolmar runtom hos de politiskt korrekta.
Men vad kan man egentligen vänta sig.
Jesus Kristus budskap har väl alltid varit impopulärt, och då är en organisation som verkligen hänger sig åt det kristna budskapet och Guds ord - Bibeln - något högst ovälkommet hos de som är utav världen och inte bar i den.

Vi måste alltid betänka att vi tillhör ett annat rike - Guds rike.
Genom Jesus Kristus Kyrkan, den Heliga Katolska och Apostoliska Kyrkan, får vi en inblick i Guds rike redan här på jorden.

Att vi tillhör Kyrkan som Jesus Kristus grundade är självfallet ingen garant för att vi alla underordnar oss Jesus Kristus budskap. Det kan vi ju se i och med att Dagen konstaterar att 25% av USA:s katoliker är för samkönade äktenskap, och ytterligare 38% är för partnerskap.
Ingen av dessa förslag stöds av katolska kyrkan.
Det blir alltså 63% av de som inte är trogna Kyrkan i en så pass viktig fråga.

Detta är nämligen en bas för hela samhället.
Relationen mellan en kvinna och en man har alltid haft en särställning.

Varför?

Ganska enkelt, då det är grunden för liv.
Mamma, pappa, barn.
Mamma + pappa = barn

Det är därför samhället bör se till att uppmuntra äktenskapen, då det är själva grunden för liv, och utan liv lever inte ett samhälle särskilt länge. Ett barn bör helst också ha tillgång till sin biologiska mor och far. Det är så vi av naturen är skapade. Det är från vår mor och far vi finner vårt ursprung.

Självfallet är detta tyvärr inte möjligt för alla, men att ha tillgång till både en mor och en far, även om de inte är ens biologiska föräldrar, är utav yttersta vikt för vår mänskliga utveckling.

Re: Biktspegel

Fick precis ett svar från Johanna G på mitt inlägg om bikten, tydligen min femte eller sjätte bloggpost om biktens/försoningens sakrament.

Jag tänkte försöka svara på Johanna G:s funderingar här:
Johanna G skrev: "Men en sak jag verkligen inte begriper mig på är detta att om "Bikt+bot=bättring" stämmer så borde det innebära att katoliker är världens snällaste och godaste människor. Nu menar jag inte att katoliker skulle vara sämre människor (eller "värre kålsupare") än oss andra, men jag ser inget som indikerar motsatsen heller. "

Mitt svar: Katolska kyrkan är helgonens och syndarnas kyrka.
Vi faller alla. Det som är speciellt är att vi tror just på Sakramenten. Vi tror att det är något särskilt med dessa, att Gud verkar genom de. Prästen fungerar då som ett verktyg för Gud. Vi har alla upp och nedgångar, och genom Sakramenten får vi ta del av Guds nåd.
Dessa är ögonblick i vilka vi speciellt får uppleva Guds räddande närvaro.
Problemet, delvis i alla fall, tror jag, är att de som man stämplar som katoliker kanske inte alltid är trofasta sådana.

Exempelvis har vi ju som katoliker en plikt att gå i Mässan varje söndag, med vissa undantag, vilket det är långt ifrån alla katoliker som gör. Likaså blir Eukaristin, att ta emot Jesu kropp såsom brödet, lönlöst om vi inte renat oss från det värsta genom biktens/försoningens sakrament.

Det är ganska svårt att komma nära Jesus Kristus om vi fortfarande har stridsyxan kvar, så att säga, vilket egentligen är vad Försoningens sakrament (bikten) handlar om, just att lägga ned stridsyxan och erkänna att vi har fallit. Ty vi kommer alla att falla, och vi kommer förmodligen inte kunna ta ett andetag utan att synda. (självfallet är det skillnad mellan en större synd, en dödssynd, och en mindre synd, en venial sådan, och när det bara handlar om mindre synder kan vi ändå ta emot Eukaristin och få förlåtelse för dessa mindre synder).

Johanna G skrev: "För att vara övertydlig: botgöringen får (99 av 100) protestanter att se rött: "Man kan ALDRIG köpa sig förlåtelse! Man kan ALDRIG förtjäna förlåtelsen!! Det är ENBART Guds NÅD!!" osv. "

Mitt svar: Det här kan väl lugnt sagt sägas vara lite svårare. Under bikten får man ju faktiskt absolution, alltså Guds förlåtelse för det man har biktat sig för. Det förutsätter förstås att man ångrar sig. Det vill säga, man bestämmer sig för att det här skall jag verkligen inte göra igen.
En botgöring får man därefter, som kan liknas vid medicin. Botgöringen är unik för varje person och dess förutsättningar, men självfallet också sett till vad som skulle göra denne gott.

Tyvärr levde jag inte under tiden då de ökända avlatsbreven förekom, varför jag eller någon annan inte kan vara helt säkra på hur det fungerade. Men nej, det går absolut inte att köpa sig förlåtelse. Spekulationen jag kan ge, utifrån att förutsättningen för avlaterna är att man faktiskt har biktat alla sina synder, är att betalningen fungerar som själva boten.

Johanna G skrev: "Poängen med bikt och botgöring är ju att det ska följas av bättring, inte att man ska rena samvetet (för syns skull?) och sedan gå ut och göra om allt igen. "

Mitt svar: Precis. Det är just därför man måste ångra sina synder, annars är Försoningens sakramentet ogiltigt. Som jag skrev innan så innebär ånger att man faktiskt bestämmer sig för att "det här skall jag inte göra igen". Självfallet kommer vi dock falla igen, men kanske inte lika djupt. Det är därför vi måste välkomna Jesus Kristus i våra liv, låta Han vara delaktig och med oss hela tiden. Genom Sakramenten kommer vi närmare Honom.
Men också självfallet genom bönerna.

Johanna G skrev: " (Hum, undra förresten om bloggning istället för plugg ingår i sådant som borde biktas? Kanske VÄLDIGT tur för mig att jag inte är katolik...)"

Mitt svar: jag tror faktiskt du kan pusta ut, om det inte allvarligt skadar dina studier.
Att på olika sätt tjäna Gud och sprida Evangelium är ju av godo, och/eller att fördjupa vårt spirituella liv och berika det på olika sätt. Självfallet måste vi ju väga detta mot annat i våra liv.

Jag hoppas det var svar på dina funderingar Johanna!

Bilden denna gång är från när jag var på WYD i Sydney Australien, taget 10.7.2008 i St Mathews katolska kyrka från 1869.

Misslyckad abort

Tja, så kan man väl se det.
Som en misslyckad abort.

Gianna Jessen överlevde helt enkelt en abort som hennes då 17-åriga mor försökte genomföra.
Till allas förvåning så var hon inte död när hon kom ur mammas mage, utan levande.
Hon tackar idag Gud varje dag, för varje andetag.
Som jag ser det så är hon ingenting mindre än en förbild.
Hennes vittnesbörd i och med att staten Victoria i Australien debatterar om huruvida abort skall avkriminaliseras är minst sagt rörande. Den rör till det ordentligt i hjärttrakten.

Gianna Jessen Abortion Survivor in Australia Part 1

Gianna Jessen Abortion Survivor in Australia Part 2


Uppdatering: förslaget att legalisera barnamord i Victoria, Australien gick igenom trots protesterna. Förslaget innebär också att doktorer och andra i hälsosektorn inte längre får vägra att befatta sig med barnamord/abort. Kardinal George Pell har skrivit mer om detta.

Biktspegel

Alltid innan man ska gå till kommunionen så bör man granska sig själv utifrån de tio Guds bud;
Du skall inga andra gudar hava jämte mig.
Du skall icke missbruka Guds namn.
Helga sabbatsdagen.
Hedra din fader och din moder.
Du skall inte döda.
Du skall inte begå äktenskapsbrott.
Du skall inte stjäla.
Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
Du skall inte ha begär till din nästas hustru.
Du skall inte ha begär till det som tillhör din nästa.

I denna strävan finns något som kallas för Biktspegel, som hjälper oss att verkligen meditera över vart och ett av buden, om vi verkligen i våra hjärtan sanningsenligt kan säga att vi inte brutit mot dessa. Om vi upptäcker att så inte är fallet bör vi gå till Försoningens Sakrament, bikten, innan det att vi mottage Jesus Kristus kropp och blod, i form utav Eukaristin.

Biktspegel utifrån Skriften

Bilden är av AndreasPraefcke och är licensierad under Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5

FN och barnamord?

Lagom till 60-års jubileet av de mänskliga rättigheterna kommer abortförespråkarna presentera namninsamlingar för att få FN att utse barnamord (abort) som en universell rättighet.

Det är självfallet totalt befängt.
I deklarationen av de mänskliga rättigheterna så finns allas rätt till liv inskrivet.
Abortförespråkarna vill på något sätt få till det att barnamord (abort) är en rättighet.

Därför har man från "Catholic Family and Human Rights Institute" uppmuntrat folk att skriva på en namninsamling för de mänskliga rättigheterna.
Liksom jag gör.

Skriv på namninsamlingen för de mänskliga rättigheterna, att rätten till liv skall respekteras från konceptionen.

Meddelandet som jag fick på Xt3 i sin helhet;

"September 29, 2008

Dear Friend,

The UN will celebrate the 60th Anniversary of the Universal Declaration of Human Rights this December 10th.

To celebrate this occasion, radical pro-abortion groups intend to present the UN General Assembly with petitions calling for a universal right to abortion.

The largest, richest and most powerful pro-abortion groups are even now planning their attack on the unborn at the General Assembly.

Campaigns are being waged right now by International Planned Parenthood Federation and Maire Stopes International, the two groups responsible for more abortions than any other groups in the world. Both are beloved of the powers that be at the UN; and their efforts to promote an international right to abortion are welcomed by many UN Member States, perhaps most of the UN bureaucracy, and powerful US foundations that give millions to promote abortion at the UN and around the world.

We must stop them this December.

I am writing to ask you to sign a petition calling on UN Members States to interpret the Universal Declaration of Human Rights as protecting the unborn child from abortion. Did you know that the Universal Declaration calls for a right to life? Did you know that UN committees now interpret that as a right to abortion? We can stop them.

Please go HERE to sign the petition which we will present at the UN on December 10th, the celebration of the 60th Anniversary of the Universal Declaration of Human Rights. At the very least we must match what the pro-abortion advocates will present to the UN that day! They will present thousands and thousands of names. WE MUST MATCH THEM!

Go HERE to sign the petition and then please send this email to all of your family and friends. Our goal is to present 50,000+ names to the General Assembly. We need your help right now to block the pro-aborts from making huge progress for abortion at the UN.

We are going to run this campaign for the next six weeks. There is plenty of time to get this petition to everyone in your address book and all around the world. This is an international right. Please help us now.

Imagine the look on their faces when we send in 50,000 names! Be a part of that. Sign the petition
http://www.c-fam.org/publications/id.95/default.asp

and send this all over the world.

Yours sincerely,

Austin Ruse
President
C-FAM
(The only pro-life group working exclusively on UN social policy) "

Uppdatering: Respekt har också nämnt namninsamlingen för livets okränkbarhet.

Tio bud till bloggare

Evangeliska alliansen i Storbritannien har gjort en nytolkning av Guds tio budord för bloggare;
(Översättning av Dagen)
"Tio Guds bud för cyberrymden:
1.Du ska inte sätta bloggen framför din integritet.
2. Du ska inte göra din blogg till en avgud.
3. Du ska inte missbruka ditt alias för att synda anonymt.
4. Kom ihåg sabbaten och ta ledigt från bloggen en dag i veckan.
5. Visa högre aktning för dina bloggarkolleger än dig själv, och blås inte upp deras misstag.
6. Du ska inte dräpa någon annans anseende, rykte eller känslor.
7. Du skall inte använda internet till att begå eller tillåta äktenskapsbrott i din fantasi.
8. Du ska inte stjäla en annan persons innehåll.
9. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot dina bloggvänner.
10. Du ska inte ha begär till din nästas besöksstatistik. Var nöjd med ditt eget innehåll. "

Låter som ganska bra tips, men min fundering är varför Dagen måste vinkla det hela så till att vara "Guds bud". Känns som lite kvällspress över det.

I andra nyheter kan man tänka sig att kalla "homoäktenskap" för "Giftermål" istället för "Äktenskap".
Vad är det för skitsnack egentligen?
Det är samma sak, bara ett annat ord för det.
Det är fortfarande ett tillstånd av synd som man förklär i det välsignades kläder.
Var är kompromissen i det hela förresten?
(Min personliga övertygelse, och vad Kyrkan också förespråkar, är att det inte ens bör finnas så kallat partnerskap)

Rosenkransen

Något annat gott som "följde med" WYD (Världsungdomsdagen/Världsungdomsdagarna) var att jag faktiskt för första gång (som en följd av att jag faktiskt, äntligen, införskaffade en rosenkrans, då Vatikanens egna) bad rosenkransbönen. Det gjorde jag tillsammans med Evelina när vi åkte med tåget tillbaka till vår "bas", där vi sov och höll till (vilket då var vårt hem för ett par dagar).

Man börjar på korset, med den Apostoliska trosbekännelsen;
Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Jag tror ock på Jesus Kristus, Hans enfödde Son, vår Herre vilken är avlad av den helige Ande född av jungfrun Maria pinad under Pontius Pilatus korsfäst, död och begraven nedstigen till dödsriket på tredje dagen uppstånden igen från de döda uppstigen till himmelen sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Jag tror ock på den heliga Ande den heliga, katolska kyrkan de heligas samfund, syndernas förlåtelse köttets uppståndelse och ett evigt liv. Amen

Därefter ber man Fader Vår, på första kulan;
Fader vår som är himmelen Helgat varde ditt namn Tillkomme ditt rike Ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden Vårt dagliga bröd ge oss idag och förlåt oss våra skulder såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro och inled oss inte i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

På de tre kommande kulorna ber man Var hälsad;
Var hälsad Maria, full av nåd Herren är med dig. Välsignad är du bland kvinnor och välsignad är din livsfrukt Jesus. Heliga Maria, Guds moder bed för oss syndare nu och i vår dödsstund. Amen

Efter dessa tre kulor kommer den sista kulan innan själva "ringen" börjar, på denna kula ber vi "Ära vare";
Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen

På den plats där du nu befinner dig, som inleder "ringen" börjar det första av de totalt fem mysterierna som varje rosenkransbön består av. Varje mysterium mediterar man över i en dekad, d.v.s. de tio kulor som är "ihopsatta" i ringen, för varje av dessa kulor ber man "Var hälsad". Varje dekad inleds dock med "Fader Vår" därefter är det brukligt att läsa igenom en text för varje mysterium. Därefter bedjas de tio "Var hälsad" som en följd av de tio kulorna, och dekaden, efter den sista "Var hälsad"-bönen avslutas med "Ära vare".

Det jag vill säga om rosenkransen är att det är en bön som personligen rört mig väldigt djupt.
Jag känner verkligen att jag koncentrera mig på fromheten, och att jag verkligen finner ett sätt att tacka Gud i och med den. Ofta annars när jag har lite mer "friare" böner, vilket jag framförallt brukar ägna mig åt som kvällsbön, känns det ibland otillräcklig.
Förvisso kan man väl säga att vi alltid är otillräckliga, att det ligger i vår natur.

Rosenkransen är i alla fall en bön som för mig närmare Herren, och som jag tror hjälper mig att verkligen koncentrera mig på Honom.

Google och människovärdet

Som man tidigare kunde läsa i Dagen så har Google i sitt annonsprogram, AdSense, tidigare bannlyst abortmotstånd. Detta har nu ändrats, dock kanske inte utav den bästa orsaken (en kristen organisation hotade att dra företaget inför rätta).

Vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta.

Statistik

Eller som Mark Twain sade “There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics.”.
Nu hade jag dock tänkt att i alla fall ta upp lite statistik som hittills kommit fram om besökarna här på bloggen.
Är ni redo?

Stad
(Ordning är efter den stad i vilken flest besökar bor)
1. Stockholm
2. Göteborg
3. Umeå
4. Uppsala

Operativsystem
1. Windows (93,35%)
2. Macintosh (5,54%)
3. Linux (0,89%)
(Blev lite förvånad faktiskt över hur många Macintosh-användare som besöker bloggen, och hur få Linux-användare det är. )

Webbläsare
1. Internet Explorer (58,3%)
2. Firefox (37,38%)
3. Safari (3,13%)
4. Opera (1%)

Trafikkällor
1. Hänvisningar (60,59%)
2. Sökmotorer (24,71%)
3. Direkttrafik (14,7%)

Hänvisningar
1. gahlman.blogspot.com
2. blogger.com
3. dagen.se
4. die-kristina.blogspot.com
(något förvånande kommer antigayretorik.blogspot.com på sjundeplats vartifrån mina besökare kommer..)

Sökord
(vilka ord folk som kommer till min blogg oftast söker efter via t.ex Google)
1. katolik
2. god katolik
3. katolik bikten
4. minutz3
5. digilistan
(även här finner jag något ganska lustigt sökord, på niondeplatsen, "desperate housewives". De som sökt på "katolik bikten" är också de som är kvar längst tid på bloggen, i genomsnitt tio minuter och 15 sekunder. )

Lustigt är också att flest personer (49,95%) bara besöker bloggen en gång.
Därefter är det vanligast att personer besöker bloggen mer än 201 gånger...

Ut ur Svenska "kyrkan"

Såg att Dagen rapporterar om att ungefär hälften av medlemmarna är i Svenska "kyrkan" är ofrivilliga sådana. Tänkte då, eftersom jag själv har gått ur Svenska "kyrkan" sedan några månader tillbaka (bara cirka en vecka innan jag togs upp i katolska kyrkans fulla gemenskap), skildra detta.

Jag började med att skicka iväg ett e-brev till Svenska "kyrkan" centralt, för att höra hur det gick till, och fick veta att det i praktiken bara är att gå till den församling som man är inskriven i - oftast den närmaste församlingen - och begära utträde, vilket jag också därefter gjorde.
Tyvärr var inte "kyrkoherden" inne för tillfället då, varför mitt utträde inte kunde ordnas.
Detta ordnades dock till ett senare tillfälle, och jag bad om att få ett papper på att jag inte längre var med i Svenska "kyrkan" och ett dopintyg, vilka båda behövs för att kunna tas upp i Kyrkans fulla gemenskap. Dessa skickades hem till ungefär en vecka senare.

Folkmordet i Sverige

Folkmordet fortsätter här hemma i Sverige. Det som startade "på riktigt" 1:a januari 1975 är upp i drygt 1 100 000 mördade själar.
Vad är det nu egentligen för folkmord jag talar om?
Jo, det på Svea Rikes allra minsta, de ofödda barnen som blir mördade i sina mödrars mage.
1:a januari 1975 brukar betecknas som det datum då Sverige fick "fri abort".

Men Sverige är inte ensamt.
I hela världen så är en uppskattning att 1 miljard barn mördats i sina mödrars mage.
Värt att nämna är att det under Förintelsen mördades nästan 6 miljoner judar.
(1 miljard är 1 000 miljoner)
I ljuset av detta är det förunderligt att vi inte talar om det folkmord som sker runtom i världen på de allra minsta.

Men nu är vi där vi är idag, där ingen vågar sätta sig emot det folkmord som pågår, inte här i alla fall. Stater som respekterar människans okränkbarhet har vi däremot inte alltför långt borta ifrån oss, nämligen Polen. USA håller också på att få en av de mest framstående barnamordsmotståndarna till vicepresident (självfallet talar jag om Sarah Palin).

Vad ska man göra då?
Framförallt bör vi be, be för alla dessa mördade barns själar, men också för deras mödrar.
Även fädrerna har ju ett ansvar, och är tyvärr ofta allt för delaktiga (och positiva) i beslutet att avsluta ett ofött barns liv.
Men vi bör också tala om för världen att vi inte tänker acceptera detta.
Ja till Livet är en organisations arbete som verkligen behöver vårt stöd, men också självfallet den katolska rörelsen Respekt.

Matt 25:40
Kungen skall svara dem: "Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig."

Mer om John McCain

"hilaron" kommenterade att John McCain kanske ändå inte är det bästa valet i presidentvalet, men jag vill påstå motsatsen. Artikeln han länkar till med tankar från en katolik påstår bl.a.;
"Anyone who votes for John McCain because of Sarah Palin still votes for John McCain, with all that that implies: rabid support for a war that two consecutive popes have condemned; the possible expansion of that war to Iran, and maybe Syria; a new Cold War with Russia; a vow to expand funding of embryonic stem-cell research, including the creation of new lines, which requires the destruction of more embryos; an unwillingness (as McCain repeatedly stated back in 1999) to overturn Roe v. Wade; support for contraception, sex education, and family-planning programs."

Men, än viktigare som jag ser det, är att i artikeln kommer det fram just det som är min syn;
"Anyone who planned to abstain from voting in November or intended to vote for a third-party candidate and is now considering voting for McCain-Palin needs to ask himself this question: Why? Is Sarah Palin providing cover for his desire to vote for McCain? Or is her nomination simply a convenient excuse to allow him to vote against Barack Obama?"

Visst, det är helt korrekt, det är faktiskt en fråga om, precis som Kristina också skriver, om att välja det "minst sämsta". Eftersom det bara finns två reella kandidater i nuläget är faktiskt frågan inte så svår.
Det är trots allt bättre med en halvtaskig politik än en genomrutten sådan.
Det är nog ur den synvinkeln vi måste se det hela.

Tack vare Sarah Palin verkar John McCain också nu tagit ledningen i opinionsundersökningarna.
För den intresserade så finns en speciell sida på McCains hemsida om människovärdet där man bl.a. kan läsa att han vill lägga abortfrågan på staterna istället, vilket i praktiken kommer innebära förbud i nästan alla stater. McCain är också enligt glassbooth.org emot såväl abort (undantag vid våldtäkt, incest eller när kvinnans liv är i fara dock) såsom preventivmedel och "sexualkunskap" och vill att man förespråkar kyskhet.

Det låter faktiskt inte så illa i mina öron i alla fall.