Politiken

Politiken är, tyvärr, ett återkommande inslag i min blogg.
Förmodligen för att jag dels är mycket intresserad av det, men också för att jag oroar mig något otroligt för vart vår civilisation egentligen är på väg.

Med tanke på att både Johan Stenberg och Tuve har applåderat "Nya" Miljöpartiet anser jag det hög tid att gå tillbaka till rötterna.

Det vill säga, vad som är viktigt för alla kristna att verkligen fundera över vid val.

Pelle Poluha tog upp detta i "Om varför en kristen bör vara höger".

Denna guide som vägleder den katolska flocken (finns som PDF och film) tar upp de icke-förhandlingsbara frågorna vilka är;
1. Aborter
2. Eutanasi
3. Embryonal stamcellsforskning
4. Mänsklig kloning
5. Samkönade äktenskap

Dessa är alltså de frågor som man i allra, allra första hand bör fundera över.
Det är alltså klandervärt att rösta på något/någon som är för någon av dessa.
Miljöpartiet, exempelvis, hade i senaste valet samkönade "äktenskap" som en av deras viktigaste frågor, som de förstås är för. Barnamord (abort) ser miljöpartiet som "en grundsten i ett jämställt och hälsofrämjande samhälle". Miljöpartiet är heller inte främmande för embryonal forskning, eller som de benämner det, "befruktade ägg".
Det är alltså bara en fråga som återstår, som Miljöpartiet inte heller har tagit ställning till ännu.

Något som debatterats hett i debatten är till exempel om det skulle vara oetiskt att rösta på ett parti som är kritiskt till invandrinspolitiken eller som inte har samma syn i andra, faktiskt mindre viktiga frågor, låt oss helt enkelt se vad påve Benedikt XVI när han fortfarande var kardinal Joseph Ratzinger, skrev i ett dokument om när katoliker kan ta emot Kommunionen;

"Not all moral issues have the same weight as abortion and euthanasia. For example, if a Catholic were to be at odds with the Holy Father on the application of capital punishment or on the decision to wage war, he would not for that reason be considered unworthy to present himself to receive Holy Communion. While the Church exhorts civil authorities to seek peace, not war, and to exercise discretion and mercy in imposing punishment on criminals, it may still be permissible to take up arms to repel an aggressor or to have recourse to capital punishment. There may be a legitimate diversity of opinion even among Catholics about waging war and applying the death penalty, but not however with regard to abortion and euthanasia"

Vidare beskrivs i dokumentet om det politiska valet, som ju är en vägledning för katoliker, att detsamma gäller för många andra frågor i den politiska debatten, exempelvis det bästa sättet att hjälpa de fattiga, att hantera ekonomin, att beskydda miljön, att hantera immigration, att att erbjuda utbildning, hälsovård, och pension.

Vad vill jag egentligen säga med detta då?

Jo, helt enkelt att vissa frågor är så pass viktiga att det vore just klandervärt att rösta på ett parti som går emot Kyrkan i dessa frågor.

I vissa andra frågor, förutom just dessa fem icke-förhandlingsbara frågor, det vill säga motstånd mot aborter, eutanasi (dödshjälp), embryonal stamcellsforskning, mänsklig kloning och samkönade äktenskap, må partiet ifråga, eller kandidaten, ha i princip vilken åsikt som helst.

Självfallet uppmuntrar jag alla som har möjlighet att läsa valguiden i sin helhet.

"Vaddå liv?"

Att åka till mitt kära universitet brukar vanligtvis vara en angenäm upplevelse.
Jag brukar ha tid att sitta för mig själv, se på naturen och omgivningarna, kanske lyssna på lite Daft Punk, men samtidigt ha tid att läsa på lite inför föreläsningar eller helt enkelt läsa i kurslitteraturen.

Det som stör min annars mycket trevliga resa till och från universitetet är dagstidningarna, gratistidningarna eller vad man än vill benämna de.
Dag efter dag får man höra om hur allt fler och fler unga kvinnor tar livet av sig, allt fler väljer att döda sina barn, och om olika slags fall av framförallt unga män som blir misshandlade till döds.

Man undrar vart allt hat, ondska och den känsla av att inte vara tillfreds med livet kommer ifrån.
Man behöver då rakt inte leta länge, då man i desamma dylika tidningar kan läsa om "krönikor" (ja, så kallas ofta dessa hatiska texter) om hur hemsk den och den personen är, och hur man ska strunta i allt vad moral, regler och sitt samvete säger.
Du är bara värd något så länge som du inte visar att du är en tänkande varelse, som bryr sig om sina medmänniskor, är vad jag har tolkat ur dessa texter, åtminstone de senaste två åren.

Jag vill ju gärna hålla mig à jour med vad som händer, men det blir allt mindre roligt för varje dag som går att plocka upp en av gratistidningarna.

(Jag hade tänkt länka till artiklarna, men jag tror inte det är av godo att läsa de. För den som ändå är intresserad så finnes det mer info om det som jag räknade upp på valfri stor tidnings hemsida.)

Dödsautomat - snart i ett ålderdomshem nära dig

Enligt den katolska rörelsen Respekt har den tyske politikern och dödshjälpsförespråkaren Roger Kusch presenterat en automat som ska innebära att "obotligt sjuka" på ett enkelt sätt ska kunna, genom en dödlig injektion, ta sitt eget liv.

Tydligen så funderar också de tyska socialdemokraterna, i alla fall Michael Naumann säger att dödshjälp inte är något som i gränsfall kan regleras av lagstiftning, vilket enligt mig är en väldigt underlig synvinkel, som visar på ingen som helst respekt för livet som man fått.

Livet är för många ingenting själklart, är något som vi alla borde veta och framförallt värna om det så sköra livet som vi ändå har.

"Kyrkans syn

Kyrkan fördömer eutanasi som en kränkning av patientens fysiska integritet och läkarens yrkesintegritet (Evangelium vitae nr. 65). Dödshjälp strider mot förbudet att dräpa men även mot kärleksbudet. Vi har alltså en skyldighet gentemot döende personer. Detta ansvar skulle undergrävas om eutanasi tilläts.

Eutanasi är inte bara omoraliskt i sig, det är också dålig medicinsk praxis. Det är en livsfarlig “symptombehandling” som negligerar de bakomliggande orsakerna till patientens tillstånd."

Från Respekt