I brist på tid och med tanke på att jag söker ta till mig mera snarare än att ösa ur mig mina egna funderingar för tillfället vill jag tipsa om Zoltans eminenta Jesusvaccin:
"Jesusvaccinet ger bara skydd mot problem och skador som du kan orsaka dig själv och andra. Ett slags drullevaccin för livet. I anvisningen som medföljer Jesusvaccinet (Nya Testamentet) finns många exempel på hur det fungerar. Jag kan ge ett förenklat exempel här;
Utan Jesusvaccinet: tvåbarnspappan sitter på sin vanliga buss på väg till jobbet. Han åker med samma vackra busschaufför som vanligt. Men just idag sneglar han lite extra på henne. Kikar mycket extra och många andra gånger, innan han en dag frågar vad henne – ”är du upptagen på torsdag kväll, jag tänkte bjuda på middag”. Resten känner ni igen i skilsmässostatistiken…
Med Jesusvaccinet: tvåbarnspappan sitter på sin vanliga buss på väg till jobbet. Han åker med samma vackra busschaufför som vanligt. Men just idag sneglar han lite extra på henne. Han minns plötsligt vad Kristus sagt, så han slår bort fortsatta funderingar, för att istället tänka på sina barn och vad han borde göra för att få nytt liv i sin relation till sin hustru. Han märker också hur han tenderat att objektifiera andra kvinnor, på sistone."
Visar inlägg med etikett Jesus Kristus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jesus Kristus. Visa alla inlägg
torsdag 26 november 2009
fredag 1 maj 2009
1:a majdemonstration
Som Göran Skytte på dagens Oas-möte poängterade, ett väldans stort kors, mitt på Plattan, med folk från Jesusfolket som delade ut Biblar och talade om det kristna budskapet, på samma plats där Syndikalisterna som inte vill höra talas om det kristna budskapet har sin demonstration.
Själv blev jag uppraggad av en snubbe som visste att jag som katolik tydligen tillbad Jungfru Maria, varpå jag svarade "No, I pray through her" flera gånger...
Han frågade också, ett antal gånger, om jag accepterade Jesus Kristus som Herren och Frälsaren, varpå jag varenda gång svarade ja.
Att det skall vara så svårt att fatta.
måndag 20 april 2009
Visa ord från Stefan Swärd
Evangeliska Frikyrkan är kanske en av de andra samfund förutom Katolska Kyrkan som jag känner mig nära, på många sätt, och Stefan Swärd som är deras ordförande ger mig gott om själ för detta. Han är tydligen - precis som påven många gånger - i blåsväder (Dagen: "EFK:s ordförande Stefan Swärd: Jag tycker man ska höja ribban - inte sänka den"). Det är allt som oftast lönen för att vara en radikal kristen, d.v.s. en person som faktiskt ser Jesus Kristus som förebilden i sitt liv, som vill förvandla sitt liv till ett liv i samklang med Gud.
..."Stefan Swärd betonar att han ser utlevd homosexualitet som en ganska liten del av problematiken. Materialism och girighet borde det vara större fokus på.- Men att använda det som ett argument för att vi ska vi bli överslätande mot homosexualitet tycker jag är fel. Vi behöver arbeta mer med vår inställning till materialismen, utan att urvattna på andra områden, säger han."...
Reportern från Dagen frågar vidare om man inte kan komma in i församlingen och därefter förändra sitt liv, till vilket Stefan Swärd svarar: "Starten är ändå någon form av Guds storstädning. Om till exempel en drogmissbrukare blir kristen hör det till omvändelsen att han lämnar sitt missbruk, sedan innebär det inte att han är färdig, han kanske får återfall. Men det är en helt annan sak att säga till missbrukaren: Det är helt okej att vara kristen och att knarka, säger han."
Stefan Swärd utvecklar än mer om syndfullt leverne i sitt blogginlägg:
..."När det gäller bedömningen av homosexualiteten behöver vi alltså i första hand söka oss till Bibeln för vägledning. De enda texterna vi har i Nya Testamentet om detta är 1 Kor. 6:9-11: “Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utöver homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” och Pauli ord i Rom. 1:24-27 som kraftigt fördömer den utlevda homosexualiteten."...
..."De äldre kyrkorna, den katolska, och den ortodoxa är solklara i sin syn på denna fråga. Jag tycker att man orienterar sig bort från den evangelikala bibelsynen om man menar att utlevd homosexualitet är en acceptabel kristen livsstil."... (kan detta kanske betyda eller i alla fall spela roll för ett framtida närmande från EFK:s håll till Katolska Kyrkans fulla gemenskap?)
..."Homosexualiteten är en liten detalj i sammanhanget, eftersom det berör en begränsad grupp människor. Men många synder berör oss alla, i varje fall de flesta av oss, och det är viktigt med en tydlig undervisning i kristna församlingen om hur vi ska leva. Samtidigt behöver undervisning bäras upp av Guds nåd, Andens kraft, och leda till kraften att leva ett heligt liv, annars blir det bara omöjligt och träldom. Förkunnelse av lag måste alltid gå hand i hand med förkunnelse av nåd. Det som driver oss är längtan efter helighet, Kristuslikhet, att leva i lydnad till Kristus. Om man bara upplever det heliga livet som lagiskt och betungande så har man inte fått grepp om vad det handlar om."...
Jakobsbrevet 2:17: "Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar."
..."Jag anser inte att det är förenligt med kristet liv varken att leva i sambo, homosexuella förhållanden, bunden av girighet och penningbegär, eller leva i skvaller och förtal. Det går inte bara att börja utesluta en massa människor ur församlingen, det är helt fel sätt att höja ribban. Tydlig undervisning, tydlig församlingsordning, genomarbetade introduktionskurser in i församlingen, fortsättningskurser på Alfa, och aktiv själavård, cellgrupper, där man stegvis engagerar sig mer i varandras liv, är rätt väg att gå för den sekulariserade församlingen."... - Är detta kanske något vi katoliker/Katolska Kyrkan kan lära sig av Evangeliska Frikyrkan? Att vi på olika sätt blir mer delaktiga i varandras liv, för att stötta varandra i tron?
..."Stefan Swärd betonar att han ser utlevd homosexualitet som en ganska liten del av problematiken. Materialism och girighet borde det vara större fokus på.- Men att använda det som ett argument för att vi ska vi bli överslätande mot homosexualitet tycker jag är fel. Vi behöver arbeta mer med vår inställning till materialismen, utan att urvattna på andra områden, säger han."...
Reportern från Dagen frågar vidare om man inte kan komma in i församlingen och därefter förändra sitt liv, till vilket Stefan Swärd svarar: "Starten är ändå någon form av Guds storstädning. Om till exempel en drogmissbrukare blir kristen hör det till omvändelsen att han lämnar sitt missbruk, sedan innebär det inte att han är färdig, han kanske får återfall. Men det är en helt annan sak att säga till missbrukaren: Det är helt okej att vara kristen och att knarka, säger han."
Stefan Swärd utvecklar än mer om syndfullt leverne i sitt blogginlägg:
..."När det gäller bedömningen av homosexualiteten behöver vi alltså i första hand söka oss till Bibeln för vägledning. De enda texterna vi har i Nya Testamentet om detta är 1 Kor. 6:9-11: “Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utöver homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” och Pauli ord i Rom. 1:24-27 som kraftigt fördömer den utlevda homosexualiteten."...
..."De äldre kyrkorna, den katolska, och den ortodoxa är solklara i sin syn på denna fråga. Jag tycker att man orienterar sig bort från den evangelikala bibelsynen om man menar att utlevd homosexualitet är en acceptabel kristen livsstil."... (kan detta kanske betyda eller i alla fall spela roll för ett framtida närmande från EFK:s håll till Katolska Kyrkans fulla gemenskap?)
..."Homosexualiteten är en liten detalj i sammanhanget, eftersom det berör en begränsad grupp människor. Men många synder berör oss alla, i varje fall de flesta av oss, och det är viktigt med en tydlig undervisning i kristna församlingen om hur vi ska leva. Samtidigt behöver undervisning bäras upp av Guds nåd, Andens kraft, och leda till kraften att leva ett heligt liv, annars blir det bara omöjligt och träldom. Förkunnelse av lag måste alltid gå hand i hand med förkunnelse av nåd. Det som driver oss är längtan efter helighet, Kristuslikhet, att leva i lydnad till Kristus. Om man bara upplever det heliga livet som lagiskt och betungande så har man inte fått grepp om vad det handlar om."...
Jakobsbrevet 2:17: "Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar."
..."Jag anser inte att det är förenligt med kristet liv varken att leva i sambo, homosexuella förhållanden, bunden av girighet och penningbegär, eller leva i skvaller och förtal. Det går inte bara att börja utesluta en massa människor ur församlingen, det är helt fel sätt att höja ribban. Tydlig undervisning, tydlig församlingsordning, genomarbetade introduktionskurser in i församlingen, fortsättningskurser på Alfa, och aktiv själavård, cellgrupper, där man stegvis engagerar sig mer i varandras liv, är rätt väg att gå för den sekulariserade församlingen."... - Är detta kanske något vi katoliker/Katolska Kyrkan kan lära sig av Evangeliska Frikyrkan? Att vi på olika sätt blir mer delaktiga i varandras liv, för att stötta varandra i tron?
söndag 19 april 2009
Bloggen som evangelisation?
Har funderat lite på detta på sistone, hur jag egentligen skall göra med bloggen.
Känns mest ibland som att det är jag personligen som är mest intresserad av den, att "skriva av mig" ibland. Annars skulle jag gärna skriva om annat som intresserar mig, och kanske även "bjuda" på mig själv mera. Samtidigt känner jag mig något förpliktigad i och med bloggens namn att hålla mig till ämnet förstås, och det kanske är just vad folk vill läsa om när de går in på bloggen.
Sedan är det förstås frågan om ens blogg verkligen gör någon skillnad egentligen.
Kan en blogg verkligen göra en skillnad i en persons liv, kan den väcka en Gudstro, och kan den blogg som jag idag skriver göra detta eller finns det bättre sätt att evangelisera, att nå ut med tron på vår Himmelske Fader på?
Eller finns det rentav bättre sätt att använda sin tid och kraft?
Känns mest ibland som att det är jag personligen som är mest intresserad av den, att "skriva av mig" ibland. Annars skulle jag gärna skriva om annat som intresserar mig, och kanske även "bjuda" på mig själv mera. Samtidigt känner jag mig något förpliktigad i och med bloggens namn att hålla mig till ämnet förstås, och det kanske är just vad folk vill läsa om när de går in på bloggen.
Sedan är det förstås frågan om ens blogg verkligen gör någon skillnad egentligen.
Kan en blogg verkligen göra en skillnad i en persons liv, kan den väcka en Gudstro, och kan den blogg som jag idag skriver göra detta eller finns det bättre sätt att evangelisera, att nå ut med tron på vår Himmelske Fader på?
Eller finns det rentav bättre sätt att använda sin tid och kraft?
fredag 17 april 2009
Jesus som chef?
E24 listar "Jesus största chefsfloppar"
Några komiska favoriter i urval av "Jesus största chefsfloppar":
"1. Judas var en felrekrytering
”Felrekrytering” är som beskrivning betraktat närmast en underdrift när det i efterhand står klart att rekryten i viss utsträckning kan hållas ansvarig för chefens död. Att verka för ömsesidigt utklarade förväntningar och säkerställa den nyanställdes lojalitet och moraliska rättsnöre torde vara en förutsättning för en framgångsrik rekrytering. Här bet Jesus i gräset."
"4. Han var otydlig
Jesus talade aldrig ur skägget. Istället var han en visionär av rang, kanske likt it-missionären Jonas Birgersson. Men, som tidningen Chef påpekar, ”tänk så många århundrades religilösa konflikter som hade kunnat undvikas om Jesus rakt på sak hade sagt vad han menade istället för att ägna sig åt liknelser”. Ja, tänk."
"5. Han var lynnig
Årsredovisningen, avlämnad i en hård rödskimrande pärm, lämnar åtskilliga vittnesmål om hur Jesus gick bärsärkargång bland sina fruktande undersåtar. ”Management by perkele” må tidvis ha fungerat i det finska näringslivet, men har i övrigt inte gått till historien som det mest effektiva av ledarskap."
"6. Avgången inte förberedd
Att själv klä skott för mänsklighetens synder får dagens bonuspudlar att blekna. Denna okonventionella form av ansvarstagande var möjligen inte vad lärjungarna hade förväntat sig. Tvärtom hade följeslagarna sannolikt hoppats på långtgående politiska framsteg och kunde förvånat se på hur drömmen om hegemoni oväntat gick i graven – och återuppstod."
Några komiska favoriter i urval av "Jesus största chefsfloppar":
"1. Judas var en felrekrytering
”Felrekrytering” är som beskrivning betraktat närmast en underdrift när det i efterhand står klart att rekryten i viss utsträckning kan hållas ansvarig för chefens död. Att verka för ömsesidigt utklarade förväntningar och säkerställa den nyanställdes lojalitet och moraliska rättsnöre torde vara en förutsättning för en framgångsrik rekrytering. Här bet Jesus i gräset."
"4. Han var otydlig
Jesus talade aldrig ur skägget. Istället var han en visionär av rang, kanske likt it-missionären Jonas Birgersson. Men, som tidningen Chef påpekar, ”tänk så många århundrades religilösa konflikter som hade kunnat undvikas om Jesus rakt på sak hade sagt vad han menade istället för att ägna sig åt liknelser”. Ja, tänk."
"5. Han var lynnig
Årsredovisningen, avlämnad i en hård rödskimrande pärm, lämnar åtskilliga vittnesmål om hur Jesus gick bärsärkargång bland sina fruktande undersåtar. ”Management by perkele” må tidvis ha fungerat i det finska näringslivet, men har i övrigt inte gått till historien som det mest effektiva av ledarskap."
"6. Avgången inte förberedd
Att själv klä skott för mänsklighetens synder får dagens bonuspudlar att blekna. Denna okonventionella form av ansvarstagande var möjligen inte vad lärjungarna hade förväntat sig. Tvärtom hade följeslagarna sannolikt hoppats på långtgående politiska framsteg och kunde förvånat se på hur drömmen om hegemoni oväntat gick i graven – och återuppstod."
tisdag 14 april 2009
Stockholms katoliker blir fler
DN skriver idag om att Stockholms katoliker blir allt fler. Såg detta i DN vid frukostbordet, och det är såklart man blir glad. Det ter mig ändå inte så konstigt, då Katolska Kyrkan som är Sveriges näst största samfund faktiskt har en väl definierad tro som grundar sig i Bibeln, vilket är mera än man kan säga om Sveriges största samfund...
"89 svenskar konverterade till katolicismen förra året. De flesta som omvänder sig bor i Stockholm." skriver DN.
..."Anneli Törnqvist, en annan församlingsmedlem, konverterade till katolicismen för tre år sedan. Hon följde med sin son, som var intresserad av att omvända sig, till katolska domkyrkan.
- Jag hittade saker här som jag inte fann i Svenska kyrkan, tror jag. En vördnad, att människor visar sin andlighet tydligt, till exempel genom korstecknet eller knäböjande.
Den första bikten kändes jobbig, berättar hon. Hon var väldigt nervös men efteråt kände hon sig lättad, som att hon flög fram.
Nadja Kolecka är katolik sedan barnsben och har tillhört domkyrkoförsamlingen i hela sitt liv. Hon tror att svenska ungdomar som söker sig till katolska kyrkan gör det för att de vill ha ”raka besked”.
- I frågor om moral ger kyrkan ett tydligt ja eller nej, i motsats till andra kyrkor som kanske säger: nja, det beror på vad du känner för, säger hon."...
Ja, och det är väl ändå det det handlar om?
Om vi ser till Bibeln så är det ganska mycket "raka puckar". Jesus Kristus hymlar inte om att äktenskapsbrott är en synd, exempelvis.
Eller om de tio budorden överhuvudtaget för den delen.
Allvarligt talar har jag ganska lite till övers för folk som tycks rättfärdiga sin synd men samtidigt refererar till Jesus Kristus. Visst, det finns mycket vi gör som inte är enligt Guds vilja, men vi alla faller ibland, det innebär inte att våra fel är rätt så att säga. I vissa kretsar där man kallar sig kristen verkar det istället sättas en ära i att inte behöva Guds nåd. Vad dog då egentligen Jesus Kristus på korset för? Inte var det för våra synders skull i alla fall, verkar de resonera.
Synden finns ju inte, eller hur?
Till slut ställs den klassiska frågan: ..."Men går det att vara katolik och inte hålla med om kyrkans syn på homosexualitet, abort eller preventivmedel?
- Ingen kan nog säga att man delar kyrkans uppfattning på alla punkter. Det kan finnas olika saker man har svårt med. Men i stort sett förväntas man omfatta kyrkans lära. Det går nog inte att konvertera till katolicismen om frågor som preventivmedelsanvändning är jätteviktiga för en, säger Maria Hasselgren."...
Bitte Assarmo har också bloggat om detta, men inte läst DN:s artikel.
Jag förstår henne.
"89 svenskar konverterade till katolicismen förra året. De flesta som omvänder sig bor i Stockholm." skriver DN.
..."Anneli Törnqvist, en annan församlingsmedlem, konverterade till katolicismen för tre år sedan. Hon följde med sin son, som var intresserad av att omvända sig, till katolska domkyrkan.
- Jag hittade saker här som jag inte fann i Svenska kyrkan, tror jag. En vördnad, att människor visar sin andlighet tydligt, till exempel genom korstecknet eller knäböjande.
Den första bikten kändes jobbig, berättar hon. Hon var väldigt nervös men efteråt kände hon sig lättad, som att hon flög fram.
Nadja Kolecka är katolik sedan barnsben och har tillhört domkyrkoförsamlingen i hela sitt liv. Hon tror att svenska ungdomar som söker sig till katolska kyrkan gör det för att de vill ha ”raka besked”.
- I frågor om moral ger kyrkan ett tydligt ja eller nej, i motsats till andra kyrkor som kanske säger: nja, det beror på vad du känner för, säger hon."...
Ja, och det är väl ändå det det handlar om?
Om vi ser till Bibeln så är det ganska mycket "raka puckar". Jesus Kristus hymlar inte om att äktenskapsbrott är en synd, exempelvis.
Eller om de tio budorden överhuvudtaget för den delen.
Allvarligt talar har jag ganska lite till övers för folk som tycks rättfärdiga sin synd men samtidigt refererar till Jesus Kristus. Visst, det finns mycket vi gör som inte är enligt Guds vilja, men vi alla faller ibland, det innebär inte att våra fel är rätt så att säga. I vissa kretsar där man kallar sig kristen verkar det istället sättas en ära i att inte behöva Guds nåd. Vad dog då egentligen Jesus Kristus på korset för? Inte var det för våra synders skull i alla fall, verkar de resonera.
Synden finns ju inte, eller hur?
Till slut ställs den klassiska frågan: ..."Men går det att vara katolik och inte hålla med om kyrkans syn på homosexualitet, abort eller preventivmedel?
- Ingen kan nog säga att man delar kyrkans uppfattning på alla punkter. Det kan finnas olika saker man har svårt med. Men i stort sett förväntas man omfatta kyrkans lära. Det går nog inte att konvertera till katolicismen om frågor som preventivmedelsanvändning är jätteviktiga för en, säger Maria Hasselgren."...
Bitte Assarmo har också bloggat om detta, men inte läst DN:s artikel.
Jag förstår henne.
måndag 13 april 2009
Kristning i Sverige?
Rekommenderad läsning: "Både avkristning och påkristning" av Göran Skytte
..."För att vara död verkar Jesus vara ovanligt levande i Sverige just nu. Hade jag varit ateist hade jag blivit galen. Men det är jag inte, så för min del är allting helt OK.
Intresset för Jesusgestalten beror inte enbart på att det är påsk, inte ens på att Jonas Gardell har skrivit en bok som påstås handla om Jesus. Det är något annat som är i görningen.
Elisabeth Sandlund var tidigare ekonomijournalist på SvD. Totalt ointresserad av kristen tro. Vid ett besök i en kyrka ändrades allt. ”Jag fylldes av total visshet.” Sedan dess är hon uppskattad kristen författare, föredragshållare, chefredaktör för Dagen. Har myntat ett klassiskt begrepp: ”påkristning”."...
..."Senaste nytt i medierna tycks vara att i jättereportage beskriva ”swingers” som den nya trenden i svenskt familjeliv. ”Här har gifta sex med andra gifta.” I sådan mediemiljö väger Jesus lätt.
Men om man läser ledar-, kultur-, debatt- och insändarsidor ser man att det är tryck i frågan om Jesus och kristen tro.
Det gäller brottningen mellan troende och ateister, om sökande efter andlig mening i en allt mer materialistisk omvärld.
Men det handlar också om utvecklingen inom kyrkligheten det bisarra svenska systemet där politiker bestämmer över kyrkan och lärans innehåll, att centrala kyrkliga krafter verkar skämmas för evangeliet och önskar kasta stora delar av Bibeln på historiens soptipp. Men det handlar också om att det idag sker historiskt viktiga närmanden mellan olika riktningar som tidigare stått långt från varandra."...
Dessa är bara en del av denna underbara kolumn, som avslutas så briljant:
..."Igår var det långfredag och Jesu död på korset. Men den döden visade sig vara högst tillfällig. Den varade – så att säga – bara i tre dagar. Sedan dess har hans anhängare ökat från 12 till 2,4 miljarder. I morgon firas han med fest över hela jordklotet. Inte för att han är död, utan för att kristna är övertygade om att han lever.
(Sagt som upplysning till den som tror att vi firar påsk för att hylla en kyckling, eller liknande.)"...
(fann detta guldkorn via Dagens Ledarblogg.)
..."För att vara död verkar Jesus vara ovanligt levande i Sverige just nu. Hade jag varit ateist hade jag blivit galen. Men det är jag inte, så för min del är allting helt OK.
Intresset för Jesusgestalten beror inte enbart på att det är påsk, inte ens på att Jonas Gardell har skrivit en bok som påstås handla om Jesus. Det är något annat som är i görningen.
Elisabeth Sandlund var tidigare ekonomijournalist på SvD. Totalt ointresserad av kristen tro. Vid ett besök i en kyrka ändrades allt. ”Jag fylldes av total visshet.” Sedan dess är hon uppskattad kristen författare, föredragshållare, chefredaktör för Dagen. Har myntat ett klassiskt begrepp: ”påkristning”."...
..."Senaste nytt i medierna tycks vara att i jättereportage beskriva ”swingers” som den nya trenden i svenskt familjeliv. ”Här har gifta sex med andra gifta.” I sådan mediemiljö väger Jesus lätt.
Men om man läser ledar-, kultur-, debatt- och insändarsidor ser man att det är tryck i frågan om Jesus och kristen tro.
Det gäller brottningen mellan troende och ateister, om sökande efter andlig mening i en allt mer materialistisk omvärld.
Men det handlar också om utvecklingen inom kyrkligheten det bisarra svenska systemet där politiker bestämmer över kyrkan och lärans innehåll, att centrala kyrkliga krafter verkar skämmas för evangeliet och önskar kasta stora delar av Bibeln på historiens soptipp. Men det handlar också om att det idag sker historiskt viktiga närmanden mellan olika riktningar som tidigare stått långt från varandra."...
Dessa är bara en del av denna underbara kolumn, som avslutas så briljant:
..."Igår var det långfredag och Jesu död på korset. Men den döden visade sig vara högst tillfällig. Den varade – så att säga – bara i tre dagar. Sedan dess har hans anhängare ökat från 12 till 2,4 miljarder. I morgon firas han med fest över hela jordklotet. Inte för att han är död, utan för att kristna är övertygade om att han lever.
(Sagt som upplysning till den som tror att vi firar påsk för att hylla en kyckling, eller liknande.)"...
(fann detta guldkorn via Dagens Ledarblogg.)
fredag 10 april 2009
Sunday's comin
Idag minns vi att vår Herre, Jesus Kristus, blev korsfäst för oss, för våra synders skull och dog där på korset för vår skull. Långfredagen är därför en av de två obligatoriska fastedagarna (d.v.s. max ett mål mat enligt vår svenska biskop Anders Arborelius). Men vi kristna som lever idag har den stora fördelen att vi vet att söndagen kommer.
Sunday's Comin
..."The story of Jesus Christ's crucifixion is one of betrayal, brutality, despair, and pain. Yet we know even before His death that redemption was promised to be coming soon. We know that the story does not end at the cross. We know what many did not realize -- that Sunday's comin'."...
Sunday's Comin
..."The story of Jesus Christ's crucifixion is one of betrayal, brutality, despair, and pain. Yet we know even before His death that redemption was promised to be coming soon. We know that the story does not end at the cross. We know what many did not realize -- that Sunday's comin'."...
söndag 29 mars 2009
Gud, framtiden och Lagen i Tanach
I Tanach, Gamla Testamentet, תנ”ך, finner vi intressant läsning som just är dagens läsning också (29.3.2009), närmare bestämt i Jeremia 31:31–34:
"Det skall komma en tid, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och med Juda, inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som de bröt, fastän jag var deras herre, säger Herren. Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. De skall inte längre behöva undervisa varandra och säga: »Lär känna Herren«, ty de skall alla känna mig, från den minste till den störste, säger Herren. Jag skall förlåta dem deras skuld, och deras synd skall jag inte längre minnas."
Det handlar förstås, som vi kristna ser på saken, om Jesus Kristus.
Gud blev människa.
Ordet blev människa.
"Det skall komma en tid, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och med Juda, inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som de bröt, fastän jag var deras herre, säger Herren. Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. De skall inte längre behöva undervisa varandra och säga: »Lär känna Herren«, ty de skall alla känna mig, från den minste till den störste, säger Herren. Jag skall förlåta dem deras skuld, och deras synd skall jag inte längre minnas."
Det handlar förstås, som vi kristna ser på saken, om Jesus Kristus.
Gud blev människa.
Ordet blev människa.
måndag 9 mars 2009
fredag 20 februari 2009
Jesus kärlek upprör
Dagen rapporterar idag om hur en kristen skolgrupp i Jakobsbergs gymnasium inför Alla hjärtans dag (14:e februari) lade hjärtan med kristna budskap såsom "Jesus älskar dig" och "Gud har en plan för dig" i elevernas skåp nu hotas att stämmas.Vissa av eleverna, som ju inte förvånande är av olika trosinriktningar, och en elev har tydligen hotat att stämma skolgruppen, som tillhör organisationen "Ny generation".
Elever har också tydligen hört av sig till lokaltidningen "Mitt i Järfälla" och uttalat att de känner sig kränkta.
Man undrar ju verkligen vad det är för värld vi lever i där människor blir kränkta av Guds kärlek till de...
måndag 9 februari 2009
Jesus i Tanach
Som en del kanske vet så läser jag Bibeln från pärm till pärm varje kväll.Det ger mig mycket stor glädje, men framförallt styrker det mig i förhållandet till min Fader.
Det ger en sådan otrolig tillförlit i Gud att läsa Bibeln - Guds ord.
Bibeln är sannerligen böckernas bok. Just nu är jag ju ännu inne i Gamla Testamentet - eller Tanach som våra äldre trossyskon judarna kallar den.
Jag kan ändå inte låta bli att förundras över att de inte som jag kan se vem Gud talar om när det i Tanach står skrivet:
Andra Samuelsboken 7:e kapitlet, 12-16:
"Och då dina dagar är till ända och du vilar hos dina fäder skall jag låta en ättling till dig, en som du själv har avlat, efterträda dig, och jag skall trygga hans kungavälde. Han skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall befästa hans kungatron för all framtid. Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. När han felar skall jag visa honom till rätta med sträng hand, som när människorna agar sina barn. Men min nåd skall inte vika från honom, så som jag lät den vika från Saul, som jag tvingade att vika för dig. Ditt hus och ditt kungavälde skall bestå inför mig i all framtid, och din tron skall aldrig vackla.""
Första Krönikeboken 17:e kapitlet:
"Och då dina dagar är till ända och du går till dina fäder skall jag låta en ättling till dig, en av dina söner, efterträda dig, och jag skall trygga hans kungadöme. Han skall bygga ett hus åt mig, och jag skall befästa hans tron för all framtid. Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. Min nåd skall jag inte låta vika från honom, så som jag lät den vika från din företrädare. Jag skall sätta honom över mitt hus och mitt kungadöme för all framtid, och hans tron skall aldrig vackla.""
Någon mer än jag som tror mig veta vem Gud åsyftar här?
Bilden är förresten av Reuvenk och under Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0-licensen. Föreställer förstås Tanach.
måndag 26 januari 2009
Rik helg
Tja, man kan väl lugnt påstå att jag har haft en mycket "rik" eller kanske innehållsrik helg.Förutom en omtentamen och kalas har jag även lyckats möta Johanna och Johan Stenberg och
varit på en kort reträtt hos Opus Dei.
Mötte upp Johanna & Johan vid Katolska Domkyrkan vid Medborgarplatsen för att sedan ta en fika vid McDonald's där i närheten. Det är alltid något visst med att träffa personer IRL ("In Real Life" eller i verkliga livet som det ju bör heta på ren svenska) och det är nog sällan man upplever personen likadant som den bild man har byggt upp genom Internet.
Det var helt enkelt väldans trevligt att möta J&J, tyvärr hade jag inte så pass mycket tid till godo då jag skulle på kalas för min kusin, och fick ganska abrupt springa iväg, då jag var lite väl optimistisk med tiden.
Dagen därpå, söndagen, var jag på en mindre reträtt (själva reträtten exklusive Mässa var ju bara två timmar), min första överhuvudtaget, för studenter, på Lärkstaden. Där ingick två stycken så kallade betraktelse, som innebar framförallt prästens reflektioner över Bibelord, ofta anknutet till det verkliga livet.
Det ingick också en föreläsning av en lekman. Själva temat för reträtten kan väl sammanfattas ha varit "Kärlek", då främst kärleken till vår nästa. Hur centrerade kring oss själva vi kan vara, att man exempelvis sätter in personer i olika kategorier, de/den här personen/-ern har jag roligt med, de/den här har jag för att de är bra kontakter inför arbetslivet osv.
Men också att man kanske förväntar sig att andra personer hela tiden hör av sig, att man inte själv bryr sig så mycket som man kanske borde om sin nästa. Att man kanske inte lyssnar till vad andra har att säga, vad som är viktigt i deras liv, vad deras svårighetet är och så vidare.
Helt enkelt det nya budet var det stående temat - "Älska din nästa så som jag har älskat er" - Jesus Kristus.
Jag inbillar mig i alla fall att det är det bud som är svårast att uppfylla, då det hela tiden finns mera att göra på området, det finns alltid mer kärlek man kan ge till sin nästa, på olika sätt.
När man är helt, helt uppfylld av kärleken kan man helt enkelt inte synda, har vi ju också lärt oss genom Guds ord - Bibeln. När kärleken för vår nästa så helt genomsyrar hela vårt väsen finns helt enkelt inte utrymme för någonting själviskt, något som bryter mot Guds bud.
Därmed är kärleken vägen.
Riktig kärlek för sin nästa innebär också handlingar, att man visar sin kärlek i handlingar, även om det kanske bara innebär att vi kan be för de.
Bilden är förstås av Katolska Domkyrkan, bilden är av Allgau och är under Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0-licensen .
torsdag 22 januari 2009
118 800:s VD...
...gör minst sagt bort sig rejält i Dagen.
Om man skickar frågan "Vem är Jesus Kristus?" till 118 800 (vars reklam har spelats otaliga gånger på TV6 exempelvis) får man svaret "Det är han som i den påhittade religionen kristendomen ska vara frälsaren. Sagan säger att han levde för 2000 år sedan och gick på vatten och hade sig."
Detta är VD:n Markus Öhmans egenskrivna svar. "- Det är ett skitbra svar! Det kunde inte bli bättre. Det är jag som har skrivit det där svaret." säger han.
"Han menar att svaret är självklart.
- Jag är en rationell ateist och det där svaret är sanning.
Är det ett objektivt svar?
- Ja, alla vettiga människor säger att kristendomen är påhittad.
Det låter som att det utgår från din egen övertygelse snarare än objektiva fakta?
- Nej, det här är väldigt vetenskapligt.
Så det var ett rimligt svar?
-Ja, absolut. Han får inse att han får ärliga, vetenskapliga svar från oss.
Hur gör ni när ni samlar in fakta till andra svar? Utgår man från sin egen övertygelse?
- Han fick svar enligt sanningen. Det vet ju alla att det här är sanningen.
... inte Erik.
- Han är felinformerad."
Om man skickar frågan "Vem är Jesus Kristus?" till 118 800 (vars reklam har spelats otaliga gånger på TV6 exempelvis) får man svaret "Det är han som i den påhittade religionen kristendomen ska vara frälsaren. Sagan säger att han levde för 2000 år sedan och gick på vatten och hade sig."
Detta är VD:n Markus Öhmans egenskrivna svar. "- Det är ett skitbra svar! Det kunde inte bli bättre. Det är jag som har skrivit det där svaret." säger han.
"Han menar att svaret är självklart.
- Jag är en rationell ateist och det där svaret är sanning.
Är det ett objektivt svar?
- Ja, alla vettiga människor säger att kristendomen är påhittad.
Det låter som att det utgår från din egen övertygelse snarare än objektiva fakta?
- Nej, det här är väldigt vetenskapligt.
Så det var ett rimligt svar?
-Ja, absolut. Han får inse att han får ärliga, vetenskapliga svar från oss.
Hur gör ni när ni samlar in fakta till andra svar? Utgår man från sin egen övertygelse?
- Han fick svar enligt sanningen. Det vet ju alla att det här är sanningen.
... inte Erik.
- Han är felinformerad."
lördag 13 december 2008
Shine Jesus Shine
I söndags så kom jag på att jag gärna skulle vilja att vi i kyrkan hade en av Taizé-sångerna som jag fick höra och sjunga med i under Världsungdomsdagen (Världsungdomsdagarna? World Youth Day? Funderar på vad man egentligen ska kalla det här hemma i Sverige.) i Sydney i somras.
Kom bara inte på vad den hette, men jag sade att den hade "Jesus" och "light" i namnet/texten.
Vilket ju tydligen många Taizé-sånger har...
Kollade igenom mina YouTube-videor och kom ju på att jag hade den där, den underbara sången "Shine Jesus Shine" som jag gick och nynnade på en stor del av Australien-vistelsen:
Lord the Light or Your Love is shining,
In the midst of the darkness shining,
Jesus light of the world shine upon us,
Set us free by the truth You now bring us,
Shine on me. Shine on me.
Shine Jesus shine
Fill this land with the Father's glory
Blaze, Spirit blaze,
Set our hearts on fire
Flow, river flow
Flood the nations with grace and mercy
Send forth Your word
Lord and let there be light.
Lord I come to Your awesome presence,
From the shadows into Your radiance,
By the blood I may enter Your brightness,
Search me, try me, consume all my darkness,
Shine on me. Shine on me.
As we gaze on Your kindly brightness.
So our faces display Your likeness.
Ever changing from glory to glory,
Mirrored here may our lives tell Your story.
Shine on me. Shine on me.
Kom bara inte på vad den hette, men jag sade att den hade "Jesus" och "light" i namnet/texten.
Vilket ju tydligen många Taizé-sånger har...
Kollade igenom mina YouTube-videor och kom ju på att jag hade den där, den underbara sången "Shine Jesus Shine" som jag gick och nynnade på en stor del av Australien-vistelsen:
Lord the Light or Your Love is shining,
In the midst of the darkness shining,
Jesus light of the world shine upon us,
Set us free by the truth You now bring us,
Shine on me. Shine on me.
Shine Jesus shine
Fill this land with the Father's glory
Blaze, Spirit blaze,
Set our hearts on fire
Flow, river flow
Flood the nations with grace and mercy
Send forth Your word
Lord and let there be light.
Lord I come to Your awesome presence,
From the shadows into Your radiance,
By the blood I may enter Your brightness,
Search me, try me, consume all my darkness,
Shine on me. Shine on me.
As we gaze on Your kindly brightness.
So our faces display Your likeness.
Ever changing from glory to glory,
Mirrored here may our lives tell Your story.
Shine on me. Shine on me.
söndag 7 december 2008
Alla har vi kors...
Tänkte på det, att alla har vi ju faktiskt kors att bära.
Även de allra starkaste individerna, eller i alla fall de som man tror är starkast, får man höra om att de faller, eller får kanske i förtroende vet om vilka kors de bär inom sig.
Dessa kan variera så oerhört från människa till människa.
Korsen kan ju, till det yttre, te sig likadana, men vi kan, vid närmare titt, se att materialet kanske är annorlunda, kanske utformningen också är något annorlunda.
Storleken på korsen kanske också varierar.
Den som är stark kanske har ett tyngre kors.
Kanske den som är stark inte har ett tyngre kors, utan förväntas istället göra så mycket mer utöver att bära korset.
Saken är den, vid en första anblick kan korset se oansenligt ut, men då kanske vi inte ser miljön personen som bär det utsätts för.
Eller så ser vi inte det andra som personen gör utöver att bära korset.
Därför bör vi vara försiktiga med att dra slutsatser.
Samtidigt bör vi alla också veta att Gud aldrig ger oss ett tyngre kors än vi orkar bära.
Så även när det känns tungt, eller när vi ser andra som verkar ha ett kors att bära som tycks vara alldeles för tungt för personen ifråga, bör vi veta att med Gud är allt möjligt.
Även i de stunder när vi inte tror att Gud finns där för oss så är Han med oss.
Till sist, när allt kommer omkring, får alla sin rättmätiga lön för det vi har gjort - och det vi inte har gjort - mot Gud och mot våra bröder och systrar här på jorden.
Även de allra starkaste individerna, eller i alla fall de som man tror är starkast, får man höra om att de faller, eller får kanske i förtroende vet om vilka kors de bär inom sig.
Dessa kan variera så oerhört från människa till människa.
Korsen kan ju, till det yttre, te sig likadana, men vi kan, vid närmare titt, se att materialet kanske är annorlunda, kanske utformningen också är något annorlunda.
Storleken på korsen kanske också varierar.
Den som är stark kanske har ett tyngre kors.
Kanske den som är stark inte har ett tyngre kors, utan förväntas istället göra så mycket mer utöver att bära korset.
Saken är den, vid en första anblick kan korset se oansenligt ut, men då kanske vi inte ser miljön personen som bär det utsätts för.
Eller så ser vi inte det andra som personen gör utöver att bära korset.
Därför bör vi vara försiktiga med att dra slutsatser.
Samtidigt bör vi alla också veta att Gud aldrig ger oss ett tyngre kors än vi orkar bära.
Så även när det känns tungt, eller när vi ser andra som verkar ha ett kors att bära som tycks vara alldeles för tungt för personen ifråga, bör vi veta att med Gud är allt möjligt.
Även i de stunder när vi inte tror att Gud finns där för oss så är Han med oss.
Till sist, när allt kommer omkring, får alla sin rättmätiga lön för det vi har gjort - och det vi inte har gjort - mot Gud och mot våra bröder och systrar här på jorden.
söndag 12 oktober 2008
Misslyckad abort
Tja, så kan man väl se det.
Som en misslyckad abort.
Gianna Jessen överlevde helt enkelt en abort som hennes då 17-åriga mor försökte genomföra.
Till allas förvåning så var hon inte död när hon kom ur mammas mage, utan levande.
Hon tackar idag Gud varje dag, för varje andetag.
Som jag ser det så är hon ingenting mindre än en förbild.
Hennes vittnesbörd i och med att staten Victoria i Australien debatterar om huruvida abort skall avkriminaliseras är minst sagt rörande. Den rör till det ordentligt i hjärttrakten.
Gianna Jessen Abortion Survivor in Australia Part 1
Gianna Jessen Abortion Survivor in Australia Part 2
Uppdatering: förslaget att legalisera barnamord i Victoria, Australien gick igenom trots protesterna. Förslaget innebär också att doktorer och andra i hälsosektorn inte längre får vägra att befatta sig med barnamord/abort. Kardinal George Pell har skrivit mer om detta.
Som en misslyckad abort.
Gianna Jessen överlevde helt enkelt en abort som hennes då 17-åriga mor försökte genomföra.
Till allas förvåning så var hon inte död när hon kom ur mammas mage, utan levande.
Hon tackar idag Gud varje dag, för varje andetag.
Som jag ser det så är hon ingenting mindre än en förbild.
Hennes vittnesbörd i och med att staten Victoria i Australien debatterar om huruvida abort skall avkriminaliseras är minst sagt rörande. Den rör till det ordentligt i hjärttrakten.
Gianna Jessen Abortion Survivor in Australia Part 1
Gianna Jessen Abortion Survivor in Australia Part 2
Uppdatering: förslaget att legalisera barnamord i Victoria, Australien gick igenom trots protesterna. Förslaget innebär också att doktorer och andra i hälsosektorn inte längre får vägra att befatta sig med barnamord/abort. Kardinal George Pell har skrivit mer om detta.
Biktspegel
Alltid innan man ska gå till kommunionen så bör man granska sig själv utifrån de tio Guds bud;
Du skall inga andra gudar hava jämte mig.
Du skall icke missbruka Guds namn.
Helga sabbatsdagen.
Hedra din fader och din moder.
Du skall inte döda.
Du skall inte begå äktenskapsbrott.
Du skall inte stjäla.
Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
Du skall inte ha begär till din nästas hustru.
Du skall inte ha begär till det som tillhör din nästa.
I denna strävan finns något som kallas för Biktspegel, som hjälper oss att verkligen meditera över vart och ett av buden, om vi verkligen i våra hjärtan sanningsenligt kan säga att vi inte brutit mot dessa. Om vi upptäcker att så inte är fallet bör vi gå till Försoningens Sakrament, bikten, innan det att vi mottage Jesus Kristus kropp och blod, i form utav Eukaristin.
Biktspegel utifrån Skriften
Bilden är av AndreasPraefcke och är licensierad under Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5
Du skall inga andra gudar hava jämte mig.
Du skall icke missbruka Guds namn.
Helga sabbatsdagen.
Hedra din fader och din moder.
Du skall inte döda.
Du skall inte begå äktenskapsbrott.
Du skall inte stjäla.
Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
Du skall inte ha begär till din nästas hustru.
Du skall inte ha begär till det som tillhör din nästa.
I denna strävan finns något som kallas för Biktspegel, som hjälper oss att verkligen meditera över vart och ett av buden, om vi verkligen i våra hjärtan sanningsenligt kan säga att vi inte brutit mot dessa. Om vi upptäcker att så inte är fallet bör vi gå till Försoningens Sakrament, bikten, innan det att vi mottage Jesus Kristus kropp och blod, i form utav Eukaristin.Biktspegel utifrån Skriften
Bilden är av AndreasPraefcke och är licensierad under Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5
torsdag 10 april 2008
Åke Green
Jag har faktiskt inte haft någon vidare vilja att skriva om Åke Green tidigare, men med tanke på de senaste dagarnas händelseutveckling, (och även innan dess, med tanke på att Åke Green uteslöts från IOGT-NTO, trots att han bara var stödmedlem) där nu Socialdemokraterna beslutat att inte samarbeta med den lokala Blåbandföreningen som hade just Åke Green som talare för 1:a maj.
Varför skulle nu en kristen nykterhetsrörelse som Blå Bandet välja att gå tillsammans med de uttalat Sanningsfientliga Socialdemokraterna?
Jo, Kristi Himmelsfärd, nykterhetsrörelsens dag, sammanfaller med arbetarerörelsens protestdag (1:a maj).
I dagens SvD kunde man idag, i en liten notis också läsa från Marie Dahlin, ordförande för Socialdemokraterna i Vänersborg, att "Det strömmar in mejl från lättade medlemmar." efter att man från central ort beordrat att den gemensamma manifestationen skulle ställas in.
Det är så att man baxnar egentligen.
Rätten till det fria ordet har knappast varit så inskränkt som nu, och de "liberala" medierna hejar på, för att i alla fall kristna inte skall få något utrymme överhuvudtaget i debatterna.
Inte ens SvD, som ju historiskt sett, knutet till Högerpartiet (de konservativa) klarar numera av att hålla en dialog på en något sånär objektiv nivå, istället beskriver man i artiklar om Åke Greens predikan den som "svavelosande".
Därför uppmanar jag härmed alla som har tid och kraft att faktiskt läsa igenom hela predikan, som tack vare Internet finns tillgänglig för i princip alla.
Predikan måste, liksom Bibeln, och allting i denna värld, ses i sitt sammanhang.
Det går inte att dra ur lösryckta citat, men för att betona detta vill jag understryka någonting som Åke Green sade i slutet av sin predikan;
"Vi kan inte fördömma personerna ... det gjorde aldrig Jesus heller. Han visade alla han mötte djup respekt för den person de var ... ex. synderskan enligt Johannes 8 eller kvinnan vid brunnen i Sykar enligt Johannes 4. Jesus förnedrade aldrig någon ... Han erbjöd dem nåd.
Vi får aldrig förnedra någon som lever i synd. Synden kan vi inte ha fördrag med ... men människan. "
Allt detta visar än en gång att den enda fobi som är tillåten, och som aktivt uppmuntras av eliten i samhället, är kristofobin, en fobi som man gärna odlar på många olika sätt.
Det är bara ännu ett bevis på att manifestationer såsom Jesusmanifestationen i Stockholm den 3 maj 2008 verkligen behövs, där man gemensamt står upp för Bibeln som Guds ord.
Varför skulle nu en kristen nykterhetsrörelse som Blå Bandet välja att gå tillsammans med de uttalat Sanningsfientliga Socialdemokraterna?
Jo, Kristi Himmelsfärd, nykterhetsrörelsens dag, sammanfaller med arbetarerörelsens protestdag (1:a maj).
I dagens SvD kunde man idag, i en liten notis också läsa från Marie Dahlin, ordförande för Socialdemokraterna i Vänersborg, att "Det strömmar in mejl från lättade medlemmar." efter att man från central ort beordrat att den gemensamma manifestationen skulle ställas in.
Det är så att man baxnar egentligen.
Rätten till det fria ordet har knappast varit så inskränkt som nu, och de "liberala" medierna hejar på, för att i alla fall kristna inte skall få något utrymme överhuvudtaget i debatterna.
Inte ens SvD, som ju historiskt sett, knutet till Högerpartiet (de konservativa) klarar numera av att hålla en dialog på en något sånär objektiv nivå, istället beskriver man i artiklar om Åke Greens predikan den som "svavelosande".
Därför uppmanar jag härmed alla som har tid och kraft att faktiskt läsa igenom hela predikan, som tack vare Internet finns tillgänglig för i princip alla.
Predikan måste, liksom Bibeln, och allting i denna värld, ses i sitt sammanhang.
Det går inte att dra ur lösryckta citat, men för att betona detta vill jag understryka någonting som Åke Green sade i slutet av sin predikan;
"Vi kan inte fördömma personerna ... det gjorde aldrig Jesus heller. Han visade alla han mötte djup respekt för den person de var ... ex. synderskan enligt Johannes 8 eller kvinnan vid brunnen i Sykar enligt Johannes 4. Jesus förnedrade aldrig någon ... Han erbjöd dem nåd.
Vi får aldrig förnedra någon som lever i synd. Synden kan vi inte ha fördrag med ... men människan. "
Allt detta visar än en gång att den enda fobi som är tillåten, och som aktivt uppmuntras av eliten i samhället, är kristofobin, en fobi som man gärna odlar på många olika sätt.
Det är bara ännu ett bevis på att manifestationer såsom Jesusmanifestationen i Stockholm den 3 maj 2008 verkligen behövs, där man gemensamt står upp för Bibeln som Guds ord.
söndag 23 mars 2008
Äntligen katolik
Ja, vad kan man säga?Äntligen är man medlem av den heliga katolska kyrkan, den enda Kyrkan, som Jesus Kristus grundade.
Det känns helt enkelt underbart.
Jag blev ju medlem under Påskaftonsmässan (eller Påskvaka heter det nog) i lördags (22.3.2008), och hade i lördags också min generalbikt, där man bör gå igenom alla sina synder som man har begått genom livet, efter bästa förmåga.
I alla fall, så började jag med generalbikten, självfallet, och lade upp taktiken sådan att jag tog det svåraste först, och det tog ju ett tag innan man vågade säga det, att verkligen anförtro sig inför en annan människa på det sättet, men när man väl hade börjat så gick det mesta utav bara farten.
Det var skönt att berätta verkligen allt som man har gjort fel, och när man väl började prata så kändes det ju inte så svårt. Biktboten var en trevlig överraskning kan man säga, att be en bön (för vilka håller jag nog hemligt ;-)).
Därefter fyllde jag i lite uppgifter om vem jag är och överlämnade registerutdrag och kopia på att jag gått ur från Svenska "kyrkan". Tillbaka fick jag mer papper att ta med mig hem, mer detaljerade saker att fylla i, såsom medborgarskap, nationalitet, tidigare efternamn, vem jag är (om jag nu vore..) gift med, osv. som skall lämnas in senare. Innan själva Påskvakan och ceremonin och allting så fick jag en lapp om hur det hela skulle gå till, om förnyelsen av doplöftena och de andra delarna av själva vakan.
Jag tycker det var väldigt bra löften som man alltså som katolik varje år förnyar, och förväntas svara ja på;
"* Tar ni avstånd från synden, för att leva i Guds barns frihet?
* Tar ni avstånd från det ondas lockelse, så att synden inte kan behärska er?
* Tar ni avstånd från djävulen, som är syndens upphovsman och furste?
* Tror ni på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare?
* Tror ni på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, som föddes av jungfrun Maria, led och blev begraven, som uppstod från de döda och nu sitter på Faderns högra sida?
* Tror ni på den helige Ande, den heliga katolska kyrkan, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, köttets uppståndelse och ett evigt liv?"
Efter detta skulle jag, omedelbart, bekänna;
"Allt som den heliga katolska kyrkan tror, lär och förkunnar vara uppenbarat av Gud, det tror och bekänner jag."
Därefter bestänktes jag med dopvatten, och fick återgå till min plats.
Under Påskvakan var ju också första gången jag fick ta emot Eukaristin, d.v.s. att verkligen ta emot Jesus Kristus. Jag hade vissa förväntningar på detta, kan man säga, och jag var medveten om att det kan göra en besviken när man har sådana förväntningar, men att ta emot Eukaristin var sannerligen gott, det kändes mycket bättre än jag kunnat föreställa mig.Jag kände mig tillfreds på ett alldeles unikt sätt.
Det trevligaste tyckte jag ändå var, att jag fick ge Prästerna (och Prästkandidaten) Fridshälsningen i form utav en kram (!).
Det mest överraskande var väl att jag skulle läsa förbönerna, vilket jag inte alls var beredd på, och blev väldigt paff när jag fick reda om det under själva Påskvakan.
Efter Påskvakan fick jag en present av Zoltan, min fadder, nämligen en radiostyrd helikopter, och lite fyndigt hade han skrivit "Till Australien med egen helikopter" :-P
(Tack så mycket Zoltan!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
