DN skriver idag om att Stockholms katoliker blir allt fler. Såg detta i DN vid frukostbordet, och det är såklart man blir glad. Det ter mig ändå inte så konstigt, då Katolska Kyrkan som är Sveriges näst största samfund faktiskt har en väl definierad tro som grundar sig i Bibeln, vilket är mera än man kan säga om Sveriges största samfund...
"89 svenskar konverterade till katolicismen förra året. De flesta som omvänder sig bor i Stockholm." skriver DN.
..."Anneli Törnqvist, en annan församlingsmedlem, konverterade till katolicismen för tre år sedan. Hon följde med sin son, som var intresserad av att omvända sig, till katolska domkyrkan.
- Jag hittade saker här som jag inte fann i Svenska kyrkan, tror jag. En vördnad, att människor visar sin andlighet tydligt, till exempel genom korstecknet eller knäböjande.
Den första bikten kändes jobbig, berättar hon. Hon var väldigt nervös men efteråt kände hon sig lättad, som att hon flög fram.
Nadja Kolecka är katolik sedan barnsben och har tillhört domkyrkoförsamlingen i hela sitt liv. Hon tror att svenska ungdomar som söker sig till katolska kyrkan gör det för att de vill ha ”raka besked”.
- I frågor om moral ger kyrkan ett tydligt ja eller nej, i motsats till andra kyrkor som kanske säger: nja, det beror på vad du känner för, säger hon."...
Ja, och det är väl ändå det det handlar om?
Om vi ser till Bibeln så är det ganska mycket "raka puckar". Jesus Kristus hymlar inte om att äktenskapsbrott är en synd, exempelvis.
Eller om de tio budorden överhuvudtaget för den delen.
Allvarligt talar har jag ganska lite till övers för folk som tycks rättfärdiga sin synd men samtidigt refererar till Jesus Kristus. Visst, det finns mycket vi gör som inte är enligt Guds vilja, men vi alla faller ibland, det innebär inte att våra fel är rätt så att säga. I vissa kretsar där man kallar sig kristen verkar det istället sättas en ära i att inte behöva Guds nåd. Vad dog då egentligen Jesus Kristus på korset för? Inte var det för våra synders skull i alla fall, verkar de resonera.
Synden finns ju inte, eller hur?
Till slut ställs den klassiska frågan: ..."Men går det att vara katolik och inte hålla med om kyrkans syn på homosexualitet, abort eller preventivmedel?
- Ingen kan nog säga att man delar kyrkans uppfattning på alla punkter. Det kan finnas olika saker man har svårt med. Men i stort sett förväntas man omfatta kyrkans lära. Det går nog inte att konvertera till katolicismen om frågor som preventivmedelsanvändning är jätteviktiga för en, säger Maria Hasselgren."...
Bitte Assarmo har också bloggat om detta, men inte läst DN:s artikel.
Jag förstår henne.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är inte antalet konverteringar som imponerar tycker jag. 89 st är fortfarande ganska lite. Det är snarare att det sker i en religionsfientlig tid när alla andra samfund minskar som är imponerande.
Protestantismen håller på att vissna bort framför våra ögon. Som ett sandslott sköljs den bort av vågorna. KK håller ställningarna - som Hon gjort i 2000 år.
Bra inlägg, minutz3 - men jag har faktiskt läst artikeln (eller åtminstone ögnat igenom den). Däremot var det en tjej som kommenterade som inte hade läst den eftersom hon enligt egen utsago är så innerligt trött på DN. Vilket man kan förstå!
Stenberg - du har rätt, det är just tiden vi lever i som gör ökningen så glädjande!
Skicka en kommentar