Kritiskt om homolivsstilen i ESC?

Världen idag skriver idag om en melodifestivallåt som handlar om att lämna homosexualiteten bakom sig. Världen idag skriver: "Popstjärnan Giuseppe Povia har orsakat stor uppståndelse i Italien med sin nya sång ”Luca era gay” (ung. ”Luca var gay”). Låten framfördes för första gången på den italienska melodifestivalen, Sanremofestivalen, förra onsdagen, och har sedan dess setts av över 100 000 tittare på programmets hemsida, rapporterar nyhetsbyrån LifeSiteNews. Povias bidrag är baserad på hur en man, Luca di Tolvi, som efter att ha utvecklat homosexuella känslor, lämnar den sexuella läggningen bakom sig. I ”Luca era gay”, som varierar mellan både rap och sång, överger Lucas alkoholiserade far hans mor. Han blir ett substitut för sin far i moderns ögon, vilket orsakar förvirring i hans sexuella identitet och han söker bekräftelse hos andra män. Vändningen kommer när han träffar en kvinna som han kan dela sin smärta med. Povia rappar inledningsvis:
– Innan jag berättar om den förändring som skett i min sexualitet, låt mig klarlägga något: Om jag tror på Gud, kan jag inte förlita mig på människor för mina svar. Jag sökte inte hos psykologer, psykiatriker, präster eller vetenskapsmän. Mitt sökande tog mig djupt in i mitt förflutna, och när jag grävde djupt, fann jag svaren till mina frågor om mig själv."


Sanremo 2009 - POVIA - Luca era gay


Artisten själv har tydligen haft problem med sexualiteten också: "I en intervju med katolska Il Giornale berättar Giuseppe Povia att han själv haft homosexuella dragningar som ung, men sedan lämnat det bakom sig."

Vore ju väldigt spännande om det här bidraget gick vidare till finalen i Eurovision Song Contest, tydligen har det blivit populärt och kanske kan sprida en annan bild än den gängse bilden av att folk är "födda sådana" eller i alla fall ge en mer nyanserad debatt.

Vill också bara påpeka att jag inte tror det är möjligt i alla fall att "bota" homosexualitet. Däremot finns det ju definitivt många människor som lämnat eller aldrig trätt in i livsstilen, det vill säga den livsstil där, i alla fall för en utomstående, det verkar som att promiskuöst leverne och många partners är regel.
Detta har ju också befästs av Socialstyrelsen, att dessa lever ett farligare sexuellt liv, (geblod.nu: ..."Viktigaste orsaken till regeln är att risken för HIV-smitta vid sex mellan män i Sverige fortfarande är hög: 130 av 500 nysmittade med HIV under 2007 fick smittan via sex med annan man. Det är en kraftig ökning jämfört med år 1999 då siffran var cirka 50. Enligt svensk statistik är risken för HIV-smitta för män som har sex med andra män, även om den är liten, mångdubbelt större än för personer som har sexuellt umgänge endast heterosexuellt. "...) och som jag också skrivit förut är denna grupp också en grupp som dricker mera alkohol än andra i befolkningen (Källa: UNFs tidning "Motdrag" #5/2007; ..."Statistik visar att "HBTQ"-personer generellt dricker mer än övriga befolkningen"...).

Hörde exempelvis, via Xt3, talas om John Heard, som just tillhör denna kategori, som bor i Australien och som just lever som homosexuell man i kyskhet, och som propagerar för detta. Hans blogg behandlar många andra katolska angelägenheter av intresse också, och mig veterligt söker han vara Kyrkan trogen.

Vill dock tipsa om en artikel i min gamla favorittidning ETC - "HOMO? Så blir du frisk!" som gör ett wallraff-reportage hos Medvandrarna. Även om jag anser att deras metoder är högst tvivelaktiga fann jag artikeln mycket intressant. Den kändes inte alls så fördömande som artiklar annars brukar vara, när de är gjorda av personer som vill finna fel hos kristna, utan verkar istället förvånande ovinklad.

..."– Jag har försökt leva ut min sexualitet, men det är inte rätt. Jag är en sanningssökare och därför vill jag inte leva så. Eftersom sanningen är den att homosexualitet är en synd, säger Jakob.
– Jag är inte homosexuell. Det har jag aldrig varit. Jag brottas med homosexualitet. Det är stor skillnad. Ingen är homosexuell. Homosexualiteten väljer man, säger Erik."...

Fettisdagen

Matteusevangeliet 6:16-18:
"När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.
Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte,
så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig."















Idag är det fettisdagen, eller semmeldagen som det ofta kallas i folkmun, dagen då man oftast käkar just en "temla" (som Ture Sventon skulle sagt det, heter ju som alla vet "semla", men Herr Ture Sventon har lite svårt med "s"-ljudet, han läspar alltså). Men varför egentligen? Jo, för att käka upp sig inför den 40-dagarsfasta som inleds av morgondagens Askonsdag och avslutas med Långfredagen. Vi katoliker har förvisso bara skyldighet att fasta just dessa två dagar "på riktigt", det vill säga ett mål mat (enligt biskop Anders Arborelius skrivelse inför fastan 2008) under dagen (Askonsdagen och Långfredagen). Personer över 60 år eller under 13 år och andra med förhinder är förstås undantagna. Vad jag har förstått det som är vår biskop i sitt yttrande något mera strikt än den generella regeln för Kyrkan, som ligger på ett mål mat och två mindre mål mat. Dock bör man ju självfallet sträva efter att följa den lokale biskopen. Tillägg: man skall självfallet inte äta landlevande djur, kött, under dessa två obligatoriska dagar, vilket är en detalj som jag av naturliga orsaker glömmer bort, då jag inte äter kött annars heller.

Man bör också "ge upp" någonting under fastan, gärna något som kostar pengar som man istället kan ge till de fattiga genom Stockholm katolska stifts karitativa arbete. Kanske man kan avstå från någonting man brukar unna sig, eller avbryta något som ligger en till last, som man kanske faktiskt lika gärna kan leva utan ett tag.

Vi firar ju, som kanske bekant, just fastan för att minnas Jesu Kristi lidande och fastande i öknen i 40 dagar, men också för att tänka på alla i världen som inte kan få mat för dagen, alla som i världen lider på olika sätt.

Från Katolska Kyrkans Katekes:
"1434 Den kristnes inre botgöring kan ta sig många olika uttryck. Skriften och kyrkofäderna betonar särskilt tre former: fasta, bön och allmosor, som uttrycker omvändelse i förhållande till det egna jaget, till Gud och till andra människor. Bredvid den radikala rening som äger rum i dopet och martyriet brukar de som medel att uppnå syndernas förlåtelse nämna ansträngningar att försona sig med sin nästa, botgöringens tårar, omsorgen om nästans frälsning, helgonens förbön och kärlekens gärningar som ”gör att många synder blir förlåtna” (1 Pet 4:8)."

Hittade den här videon från tangle.com, tidigare GodTube.com, en sång om fastan, riktigt upplyftande och rolig:

Lent Song - tangle.com

Liturgikrig

Det verkar som att jag trampade på ömma tår när jag gav mina tankar om den Gregorianska riten av den Heliga Mässan, att döma av kommentarerna.

Det förvånar mig minst sagt att katoliker när det gäller denna fråga kan vara i sådana "läger" så att säga, i en fråga som för mig - för tillfället - inte verkar så viktigt. Visst, jag har vissa "principer" jag också när det gäller hur en Gudstjänst bör firas, men jag skulle nog bedöma mig själv som ganska vidsynt. Så länge man visar respekt för Gud och det är just till Hans ära man firar Gudstjänsten, ja, då finner jag det gott. Annat är det om man istället fokuserar på annat, som det verkar ha gått till kanske framförallt på Mässor i USA, där prästerna klätt ut sig till clowner eller Barney (en figur från ett amerikanskt barnprogram).

Det verkar dessutom, om jag förstått saken rätt, finnas tre (tydliga) olika läger i liturgifrågan:
* De som vill enbart fira den Gregorianska ritens Mässa, d.v.s. den rådande Mässordningen innan Andra Vatikankonciliet.
* De som vill ha sång, musik och inte ser något som helst problem med att det kanske inte ens syns att det är en präst som håller i Mässan, och som helt enkelt vill luckra upp själva ordningen, om det ens skall vara några tydliga direktiv, i hur Gudstjänsten ifråga celebreras.
* De som faktiskt inte bryr sig så mycket så länge som Gudstjänsten firas på ett värdigt sätt.

Blasphemous "Catholic" Masses, and liturgical abuse!!


Jag har också full förståelse för att man inte tycker om mottagande av Eukaristin i handen, och enligt Fader Z är mottagande av kommunion i handen enbart ett undantag från regeln, för t.ex. personer som av olika anledningar har svårt att ta emot den direkt i munnen av prästen. ("Fader Z" skulle jag vilja påstå är mycket välunderrättad, då Stockholms Katolska Stift i frågan om SSPX helt sonika översatte det Fader Z skrivit på sin blogg i frågan...)

Sedan måste det sägas att Kyrkan är tydlig i frågan att varken "Novus Ordo" - den nya Mässordningen som kom i och med Andra Vatikankonciliet - eller den så kallade Gregorianska riten av Mässan är bättre. De är lika giltiga såsom Gudstjänst betraktad. Detta är Kyrkans officiella hållning.

Det jag förvånas över är förstås att inlägget jag tidigare skrev, där jag poängterade att det var min första Mässa i den Gregorianska riten och också att det finns en sjungen Mässa som sägs vara finare, men där jag ändå inte helt avfärdade Mässformen ifråga, utan lyfte fram positiva aspekter ur något som ur min synvinkel inte når upp till samma höjder som den "Novus Ordo"-Mässa jag brukar deltaga i, att detta just möttes med en sådan attityd som blev fallet.

Detta i den Kyrka som består av en enorm mångfald i just firandet av Gudstjänsten.
I vår kära Moderkyrka har vi allt från den Gregorianska riten av Mässan (se t.ex. Kardinal Dante-sällskapet) till karismatiska Gudstjänster som i det närmaste liknar pingströrelsen (se t.ex. Katolska karismatiska förnyelsen).

Vi har 23 olike riter inom Katolska Kyrkan, vårt sätt att fira Gudstjänst skiljer sig, men det som förenar oss är att vi alla delar samma tro och samma lära, oavsett hur vi prisar, ärar och offrar åt Gud så är vi ändå en och samma familj, sammanbunden av vår tro och lära, som finns beskriven i Katolska Kyrkans Katekes.

Catholic Charismatic History

Svk-präst lyfter fram celibatet

Läste för ett tag sedan i Dagen som basunerade ut att polska präster inte vill leva i celibat (som jag helt enkelt nöjer mig med att reflektera över med citatet "Det finns lögner, förbannade lögner och så finns det statistik.") men i de som har länkat till nyheten finner jag ett riktigt guldkorn, nämligen Svenska kyrkan-prästbloggen "Prästerik", där bloggaren ifråga reflekterar över celibatet:

..."I den polska undersökningen hänvisas till att det är orimligt att kräva något sådant som celibat i vår moderna tid. Vad är det i tidsandan som gör det så orimligt, frågar jag mig. Helt klart har sex fått en alltmer framskjuten plats och ses idag av många som en absolut förutsättning för ett gott och tillfredsställande liv. Och det är ju inget konstigt i det, eftersom sexdriften är en stark kraft i det mänskliga livet. Men hur ska jag som kristen förhålla mig till det?

Personligen tänker jag att alla kristna är kallade till kyskhet, vare sig det är inom äktenskapet eller i celibat. Därför vore det så befriande om man någon gång fick höra om den välsignelse och den glädje som finns också i celibatet. Men det kanske är alltför påfrestande för alla olyckligt tvåsamma att plågas av. Istället svartmålas celibatet så intensivt att man i alla fall kan trösta sig med att finns något som är värre än att vara gift. Och att utmåla den katolska kyrkan som inskränkt och människofientlig är alltid tacksamt."...

Sällan har väl en sådan fin presentation av celibatet gjorts.
Inte på svenska mig veterligt i alla fall.
För mig låter det också som att någon har sneglat på Johannes Paulus II "Kroppens teologi", och som att han kanske skulle göra sig utmärkt som katolsk präst.

Gregoriansk rit

Hade för en gångs skulle en alldeles förträfflig chans idag att medverka i Mässtillfälle enligt gregoriansk rit, som firades av Kristkonungens institut.

Denna firades i Maria bebådelse kyrka, närmaste tunnelbanestation var Karlaplan, därifrån var det bara cirka 700 meter att gå till Linnégatan 79. Var förstås där i god tid, då jag inte visste riktigt vad jag kunde förvänta mig. Det var mycket glest med folk i bänkraderna ska sägas, men det är ju förstås inte det viktiga, hur många besökare det är.
Mycket av själva Gudstjänsten sker från prästens sida, och vid detta tillfälle var det faktiskt ingen sång överhuvudtaget, vilket ju både har negativa och positiva sidor. Det negativa är ju att jag personligen tycker om att prisa Gud genom sång, eller på annat sätt. På pluskontot hamnar förstås att här gavs mycket större utrymme till tyst stilla egen bön.

Det som kanske märks mest är ju just att prästen nästintill hela Mässan står vänd mot korset istället för mot församlingen. Jag tror det är viktigt dock, för att betona att det är till Guds ära detta sker, inte för att underhålla församlingen.

Allting i själva Gudstjänsten sker annars på latin, förutom predikan och Bibelläsningarna.
Mottagande av kommunion skedde på kommunionsbänk, vilket jag bara kan se som någonting positivt, då det känns mera vördnadsfullt att göra på detta sätt, och att ingen förutom prästen får ta i Eukaristin.

Men jag måste nog ändå påstå att om jag har att välja mellan den gregorianska Mässformen och den form av "Novus Ordo" (den som vanligen firas i de flesta katolska församlingar i Sverige) skulle jag nog välja Novus Ordo, då jag inte förstår latin och gärna vill ta till mig större delar av själva Gudstjänsten, men också då jag saknar fridshälsningen som finns i Novus Ordo, och det faktum att man sjunger psalmer.

Hur Lutherskt/protestantiskt det än kan verka.

Korrespondenterna - propagandatv från SVT

Katolska Kyrkan - mot allting vi har uppnått i samhället?

I SVT:s Korrespondenterna special målas Katolska Kyrkan upp som en makt att räkna med, som är mot homosexuella, onani aborter, preventivmedel och kvinnors rättigheter. Det betonas att Kyrkan känner oro inför EU då man är rädd att EU och EG-domstolen kommer att tvinga medlemsländerna att erkänna homosexuellas rättigheter, se aborter som en mänsklig rättighet, uppmuntra preventivmedel, osv. och därför driver Katolska Kyrkan lobbyverksamhet i Bryssel.

Allt detta stämmer förmodligen. Problemet ligger inte däri, utan sättet på vilket det målas upp. Det är en aggressiv ton genom hela programmet, och en stämning av hot från Vatikanen byggs upp för tittaren.

Under inslaget talas det om Joseph Ratzingers "vallöften" om att för ihop Kyrkan så att det är ännu mera "en kropp", och det hela låter som om korrespondenterna skulle rapportera om en amerikansk presidents olika förehavanden. Som om Joseph Ratzinger skulle ha valts till påve på grund av hans "vallöften".

Däremot så visas också tidigare ej visat material från intervjun med SSPX-biskopen Williamson, som uttalar sig om den så kallade pedofilskandalen i Katolska Kyrkan (som dock borde tituleras "homofilskandalen" från vad jag har läst): "Främst katolska präster anklagades. När Andra Vatikankonciliet ändrade ordningen för mässoffret 1969 - ersattes den gamla mässan med den nya. Men det var som att slita hjärtat ur bröstet på en katolsk präst. Och har han förlorat sitt prästhjärta, söker han något annat. Så vi ser ett oerhört moraliskt förfall bland katolska präster sedan Andra Vatikankonciliet. "

Man tar också med att förtroendet i och med relationerna mellan SSPX och Katolska Kyrkan har förbättrats har försvårat relation till "moderna, fritänkande katoliker" och pratar med talesmannen i Italien för "We are church" (som är att jämföra med "Katolsk Vision") som utbrister att påven inte förstår att samhället är statt i utveckling, kallar SSPX för högerextremister, och Kyrkan hierarki har tydligen "slagit huvudet i en vägg och vet inte längre vad som händer" och menar på att världens katoliker idag väljer att gå sin egen väg så som de önskar.

Man säger också att påven är ofelbar. Detta stämmer ju inte helt. Det är bara en av många andra missförstånd som SVT cementerar. De påstår också att Williamson skulle faktiskt vara en av Katolska Kyrkan erkänd katolsk biskop. Så är ju inte fallet.

Europakorrespondenten Sean Whelan för RTE uttrycker sig dessutom på detta sätta om Katolska Kyrkans syn på EU: "De är rädda för EU, som de ser som en trojansk häst som kan föra in sånt som enligt dem varken de eller det irländska samhället vill ha: samkönade äktenskap, stamcellsforskning, abort, dödshjälp... Det är i samhällsetiska frågor de är mest engagerade. De anser att EU generellt och särskilt EG-domstolen försöker införa sådant i det irländska samhället. "

"Det är ingen intelligent inställning - men den är väldigt konservativ. Konservativa katoliker anser att alla måste tro på samma sätt som de. Även institutioner ska vara "kristna" - men så är det inte i Europa idag. Roms inställning är väl att de beklagar detta och säger: "Vi vill försöka förändra det men det är inte längre möjligt. Men det är inte så viktigt för utanför Europa växer antalet troende. I Afrika, i vissa asiatiska länder, i Latinamerika... Där går de troende en annan väg, de följer oss. " säger Emiel Lamberts, professor.

"Vatikanens tid och det moderna samhället tid är helt i otakt." - SVT:s korrespondenterna

Jesus kärlek upprör

Dagen rapporterar idag om hur en kristen skolgrupp i Jakobsbergs gymnasium inför Alla hjärtans dag (14:e februari) lade hjärtan med kristna budskap såsom "Jesus älskar dig" och "Gud har en plan för dig" i elevernas skåp nu hotas att stämmas.

Vissa av eleverna, som ju inte förvånande är av olika trosinriktningar, och en elev har tydligen hotat att stämma skolgruppen, som tillhör organisationen "Ny generation".
Elever har också tydligen hört av sig till lokaltidningen "Mitt i Järfälla" och uttalat att de känner sig kränkta.

Man undrar ju verkligen vad det är för värld vi lever i där människor blir kränkta av Guds kärlek till de...

Att stoppa ett hjärta

"Abort stoppar ett hjärta som slår - än sen?" är rubriken för Lisa Magnussons krönika. Hon kommenterar det att en kvinna aborterade två flickor, vid två tillfällen, då hon ansåg sig ha för många flickor redan.

..."Men alltså. Säg mig hur det kan vara ett stort problem att en enskild kvinna väljer bort ett barn. Säg mig hur det ens kan vara ett stort problem att hon väljer bort två barn, och att hon kanske gör det för att de är flickor. Vi har kommit överens om att abort skall vara en lagstadgad rättighet i det här landet. Då kan det väl inte ses som beklagligt att folk också utövar denna rättighet? Det är något väldigt motsägelsefullt i att å ena sidan säga att man är för fri abort, men att det å andra sidan inte skall vara nåt jäkla preventivmedel utan bara användas i yttersta nödfall, eller åtminstone inte till att välja bort ungar på grund av kön." ...

..."Och vad är egentligen alternativet? Jag menar de gånger då det inte handlar om en fin flicka på fjorton som blir gravid efter en överfallsvåldtäkt och dessutom har en sjukdom som gör att hon skulle dö om hon fullföljde en graviditet, eller jag vet inte vad ni tveksamma tänker er är ett nödfall. Men de gånger fosterfördriverskan bara är en vanlig trött småbarnsmamma som inte vill ha fler barn, eller en slampig brud som chansade och hoppades inte bli på smällen, eller en karriärkvinna som känner att det inte riktigt passar just nu? Inte kan man tvinga de här kvinnorna att i nio månader kånka runt på och sedan föda barn som de inte vill ha, bara för att det kanske känns bättre i magen på någon skrivbordsempat. Det vore ju rena övergreppet. Och det är ju inte som att de här kvinnorna bara kan gå och dumpa sina bebisar på Ja till livets huvudkontor sedan. Faktiskt är det lätt att få intrycket att de som är ordentligt kritiska till abort bara säger ja till livet fram tills att livet börjar skrika, bajsa och kosta pengar."...

..."För det där snacket som abortmotståndare kör med om att de också drivs av omtanke med de gravida, det är ju verkligen ett skämt. De säger att de avråder från abort också för att abort ger kvinnorna långvarig ångest, och well, jag vet inte hur det är med er, men jag kan tänka mig att ganska mycket av den där ångesten är kopplad till abortmotståndarnas egen propaganda som i det närmaste ger sken av att en abort innebär att det lilla lilla barnet sugs ut ur livmodern och sedan slängs i papperskorgen där det ligger och huttrar och snyftar efter mor tills det självdör. Den sortens fioler spelar bara de makter på som vet med sig att de inte har rent mjöl i påsen.

Ja, abort stoppar ett hjärta som slår. Men än sedan? Jag kan omöjligt tycka att det är fel att stoppa det hjärtat, inte när jag vet att vi pratar om en pytteliten grodd som faktiskt inte ens har något medvetande. Om man tänker på det så är det väl egentligen inte särskilt farligt. "...


Mitt svar, som jag postade som kommentar på hennes blogg: "Lisa M: jag är vegetarian (eller rättare sagt pescetarian om man skall vara exakt) och är på det klara med att det handlar om avlivandet av en annan mänsklig varelse när man gör abort. Det är skillnad på människor och djur, ett djur har en begränsad uppfattning om sin omvärld medan en människa har en mycket vidare sådan, annars skulle vi inte kunna vara kapabla att problematisera och utforska världen och olika frågeställningar på de sätt som vi är förmögna att så göra. Personligen anser jag inte att det är okej att döda djur, förutom just vattenlevande som ju äter sina egna ungar, medan t.ex. kossor sörjer sina döda (vilket visar en högre grad av medvetenhet, och därmed gör att vi är skyldiga de en högre grad av respekt).

Det är ju en helt annan femma när ett samhälle anser det okej att faktiskt avliva/döda sin egna individer.
Anser att Ovidius (född 43 år f. Kr.) sade det hela mycket bra i sin dikt "Om det förkastliga med aborter".

Sedan, att diskutera vad ett ofött barn är kapabelt till är endast spekulationer, det går inte att till hundra procent avgöra huruvida barnet precis efter konceptionen kan tänka eller ej. I grunden handlar det hela om människosyn, om man anser att mänskligt liv har något värde eller ej. "

Uppdatering: Dagen har vidare skrivit om att norska kvinnor kommer till Sverige för att abortera sina flickor, då reglerna här i Sverige är mycket friare än de i Norge.

Tala hat eller kärlek

Som jag har skrivit tidigare om så är kanske det att vi talar illa om andra den största anledningen till att människor kommer till Skärselden, och stannar där så länge.
Därför blir jag också berörd att så många i min omgivning uttrycker sig nedsättande om andra människor. Ofta verkar det handla om att sätt attribut till människor, attribut som man kanske inte vet egentligen om de hör hemma hos personen.

Det allra vanligaste för tillfället verkar vara, konstigt nog, att kalla andra människor för att de "är" "homosexuella". Finns många varianter på detta, och det värsta någonting kan vara, verkar det som, är "gay". "Gay" betyder ju egentligen glad. Det är något förvånande egentligen, i ett samhälle som säger sig vara så "öppet" att detta verkar brett ut sig som ett skällsord bland de som kanske också lite nedsättande skulle kunna kallas "hedningar".

Som kristna är vi kallade att faktiskt så gott vi kan behandla andra människor med respekt.
Oavsett om det är en prostituerad, en mördare eller en som har en annorlunda dragning.

"Älska syndaren, hata synden"

Katolska Kyrkans Katekes om Kyskhet och homosexualitet:
"2357 Med homosexualitet menar man relationer mellan män och kvinnor som känner sexuell dragning – exklusiv eller huvudsaklig – till personer av samma kön. Den antar mycket olika former under tidernas lopp och i olika kulturer. Dess psykiska ursprung har till stor del inte kunnat förklaras. Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga”. De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas.

2358 Ett icke ringa antal människor uppvisar grundläggande homosexuella tendenser. Denna böjelse har objektivt sett en felaktig inriktning; för de flesta av dem utgör den en verklig prövning. Man skall ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet. Varje tecken på orättfärdig diskriminering när det gäller dessa människor skall undvikas. Dessa personer är kallade att förverkliga Guds vilja i sitt liv, och om de är kristna är de kallade att med Herrens offer på korset förena de svårigheter de kan råka ut för på grund av sin läggning.

2359 Homosexuella personer är kallade till kyskhet. Genom självbehärskningens dygder, som fostrar till inre frihet, ibland med stöd av osjälvisk vänskap och med hjälp av bönen och den sakramentala nåden kan och skall de stegvis och beslutsamt närma sig den kristna fullkomligheten. "

Min mening med detta blogginlägg?
Att understryka att vi måste älska syndaren, oavsett hur illa vi anser om synden.
Vi kan inte låta oss falla för det världen erbjuder oss, att kanske i ett ögonblick stämma in i kören - som vi tror stämmer in i vår moral - men som då (i detta fall) förnekar kärleken till vår nästa.

Vi kan med allt vi gör, hur vi säger saker och ting, visa vägen, där man visar en genuin respekt för andra människor, men ändå inte kompromissar med Sanningen. Att då tala nedsättande om andra människor, snarare än deras handlingar, vilket ju är en stor skillnad är kanske inte det bästa. Jag tror det är viktigt att komma ihåg också att vi alla faller. Vi är inga supermänniskor.
Vi är inte utan synd.


The March of the Unqualified

Tre "katolska" favoritfilmer

Fick utmaningen från Katolik i Sverige att lista tre favoritfilmer, med anknytning till den katolska tron, och där handlingen spelar en roll för handlingen eller för någon/några av huvudpersonerna.

Lost Souls - som handlar om en grupp (en sekt nästan, porträtteras det som) katoliker som tror att Satan/Djävulen likt Gud skall bli människa.

Hellboy - har tyvärr inte sett tvåan ännu, men ettan har jag på DVD också och Hellboy - huvudpersonen - är en demon som nazisterna skapar - men hans adoptivfar, tillika en katolsk präst - tror att han själv kan välja mellan gott och ont, vilket han också gör, ty Hellboy blir "the Bureau of Paranormal Research and Defense":s mest framstående kämpe mot demoner och annat ont, och är också själv katolik och bär med sig en rosenkrans.



Besatt - "The Ecorcism of Emily Rose" - något som definitivt gjort att man överhuvudtaget hört talas om Katolska Kyrkan är förstås exorcismer. Filmen "Besatt" eller "The Exorcism of Emily Rose" är speciell då den skall vara den mest verklighetstrogna filmen som finns om hur en exorcism verkligen går till, och vad jag har förstått det som så skall ljudupptagningarna som finns i filmen var genuina, från det riktiga fallet. I verkligheten utspelar det sig hela i Tyskland och inte i USA, och kvinnan heter något helt annat. Men just det faktum att det målet har varit att göra den mest verklighetstrogna exorcismfilmen höjer det hela några nivåer i hur skrämmande filmen är.






Bubblare: Donnie Darko - jag vet, filmen "Donnie Darko" innehåller inte något katolskt, men är den film - om en film så kan - som fick mig att börja tro. Jag inbillar mig inte alls att denna film skulle ha den effekten på någon annan - snarare tvärtom. Den är så pass mystisk och mörk och handlar om spekulationer om det "tangenta universum" som faller ihop, men också om val, en högre mening med det liv han lever, att allting på något mystiskt sätt hänger ihop, men också om konsekvenserna av detta. Men framförallt känns det efter att man sett filmen som att man inte förstått något. Den måste ses flera gånger. Även om man sett den flera gånger - som jag själv - är det ändå som att den bara slutar som en gåta för betraktaren.

Jag skickar vidare utmaningen till Charlotte-Therese, Ave Maris Stella och Ora et labora.

Bikt-video

En riktigt bra video från en samling för katolska män i USA.
Gillar starkt att prästen ifråga, Fader Richard, är så rak på sak.
Men framförallt sprider han budskapet på ett humoristiskt sätt, men kompromissar ändå inte med det viktiga - att leva den kristna tron i verkligheten.

Father Larry Richard's Confession Speech, April 12, 2008


Till exempel belyser han dödssynder, såsom att inte gå på Mässan (Gudstjänsten) på söndagar (det finns förstås undantag).

Han säger många sanningar också, bland annat "When was the last time you heard a good homily on masturbation?" - svaret är såklart ingen, aldrig.
Jag förstår att självbefläckelse (även kallat onani) är ett ämne som till och med präster tycker är pinsamt att ta upp, det är i alla fall det intrycket jag får.

Uppdatering: Katolska Kyrkans Katekes:
"2352 Med masturbation menas avsiktlig aktivering av könsorganen för att uppnå sexuell lust. ”Både kyrkans läroämbete och de troendes sinne för moral har i linje med en beständig tradition alltid utan tvekan förklarat att masturbation är en handling som i sig själv är allvarligt missriktad.” ”Vilket motivet än må vara strider det avsiktliga bruket av sexualiteten utanför normala äktenskapliga relationer mot dess inre målsättning.” Man söker att på detta sätt uppnå sexuell njutning utanför ”den sexuella relation som den moraliska ordningen kräver, den som i ett sammanhang av sann kärlek förverkligar hela meningen med den ömsesidiga hängivelsen och förmedlingen av nytt mänskligt liv”."

Bibeln:
Matteusevangeliet 5:27-28: "Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap." (detta är alltså vad Jesus Kristus säger)

Andra läsningen 15-2-2009

Andra läsningen SJÄTTE SÖNDAGEN »UNDER ÅRET«, Första Korinthierbrevet 10:31 – 11:1:

"Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. Väck inte anstöt vare sig bland judar eller greker eller inom Guds församling. Själv försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de skall bli räddade. Ha mig till föredöme liksom jag har Kristus till föredöme."

Stöd påve Benedikt XVI

Med bakgrunden av SSPX-skandalen så har en samling katoliker trogna Kyrkan och präster och andra startat en namninsamling till stöd för påve Benedikt XVI:s faderliga gest.
Att han gjorde det som var rätt, även fastän det inte var politiskt korrekt.

Att göra det som är rätt men inte alltid politiskt korrekt är väl förresten en ganska god sammanfattning av vad den katolska tron i praktiken innebär...

Skriv under brevet som ger påven ditt stöd

Bilden är av Szamil och är under Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5-licensen.

Tretal roliga YouTube-klipp

Kom på att tänka på att en hel del andra tycks hitta på en massa roliga bloggutmaningar, så jag tänkte helt sonika hitta på en egen.

Ganska enkel egentligen, man listar de tre senaste roligaste YouTube-klippen som man vet om för tillfället, och postar dessa, följt av tre personer som man är nyfiken på vilka YouTube-videor de finner lustiga.
...och självfallet länkar man tillbaka till den som man fått av, men det säger sig väl självt?

JibJab - Frankenstein for President!

Personligen tycker jag dock att Dracula är häftigare ;-)

YouTube Comment Fight!

Grymt rolig, kanske för att det känns så träffsäkert, när man läser kommentarerna på YouTube ibland :-P

Dancing in the Street / Melody Crescent Medley - Beautiful People - BBC Two

Elever (och andra som stämmer in i melodin..) i Storbritannien som gör sig i ordning för en musikal?
Det blir alla fall en sjukt rolig blandning...

Jag utmanar Katolsk mamma, Katolik i Sverige och Simon.

En bubblare (som inte riktigt kom in bland de tre som jag valde) är denna sjuka japanska reklamvideo för någon slags grönsaksdryck (typ som Knorr Vie Shot då kanske?):
【初音ミク】ぽっぴっぽーＰＶ【飲もう！】

Perspektiv - aborter

Har precis läst ut Torgny Lindgrens bok "Hummelhonung" (som jag inte ens tänker bemöda mig skriva en recension av, med tanke på dess rent ut sagt perversa, snuskiga och framförallt motbjudande natur...) och var på biblioteket för att bli lite allmänbildad och tänkte då leta upp August Strindbergs "Röda rummet" (som jag för övrigt fann) när jag plötsligt fick ett infall att öppna den intetsägande boken "Antologi för gymnasieskolan 1".

Gissa om jag blev förvånad när jag i innehållsförteckningen läste, under rubriken "FORNTIDEN" "Om det förkastliga med aborter". Ovidius levde alltså i Romarriket, 43 år före Kristus till 17 e Kr.
I dikten anklagar Ovidius den sköna Corinna, hjältinnan i de flesta kärleksäventyren som Ovidius författade, för att hon gjort abort.

"Om det förkastliga med aborter

Säg mig, Corinna, varför ditt kön går fritt ifrån krigstjänst och ni ej alls vill ses som amasoner idag,

om ni ändå i fredstid kan såra er själva med egna vapen ni tar i er hand, blinda för eget fördärv?

Hon, som först tog itu med att slita ett foster ur kroppen, hade förtjänat att själv dö vid sitt blodiga dåd.

Kämpar du kanske din riskfyllda kamp som på sopad arena, blott för att du ej skall få magen så rynkig och slapp?

Om förr i tiden mödrar betett sig så skändligt som du gjort, då hade jorden fått se människosläktet förgås,

varför en ny Deucalion måste träda fram för att kasta stenar i folktom värld, ursprung till kvinnor och män.

Vem skulle krossat Priamus' makt, om Thetis, gudinnan, vägrat att bära sitt barn hela den tid som behövs,

och om Ilia grymt dödat tvillingfostren i magen, vem skulle då ha grundat Rom, världens härskare, då?

Tänk om den havande Venus försyndat sig så mot Aeneas, då hade världen ej mött Caesar, ej heller hans son.

Även du skulle ha dött, fastän förutbestämd att bli vacker, om din mor prövat samma ingrepp som du;


liksom jag själv hellre sett, att jag fått förgås utav kärlek än att aldrig bli född, mördad helt grymt av min mor.

Varför beröva en vinstock dess frodigt växande druvor eller brutalt rycka loss omogen frukt från ett träd?

Låt av sig självt det mogna få falla; låt grodden få växa: nytt liv är verkligen värt, vad man får tåligt fördra.

Varför sticka in nålar i underlivet, ni kvinnor, varför förgifta så grymt dem som ej ännu har fötts?

Man fördömer Medea, bestänkt med blodet från barnen, och att Procne så rått slaktade Itys, sin son;

båda var hjärtlösa mödrar, men bittra orsaker drev dem att genom mordet på barn hämnas på trolösa män.

Säg, vilken Tereus eller en Jason får er att förtvivla, så att ni stympar er kropp skändligt, med skälvande hand?

Inga tigrar beter sig så i Armeniens klyftor, ej heller lejon förgör uppsåtligt avkomman, men

bräckliga kvinnor, de gör det, om än ej ostraffat: ofta dör modern själv, som brutalt mördat sitt ofödda barn.

Ja, hon dör och bärs ut med hängande hår till sitt likbål, medan en åskådarhop ropar: "Det har hon förtjänt!"

Måtte likväl vad jag sagt försvinna som höstlöv för vinden och, fastän rätt ominöst, ej bringa otur åt oss!

Nådiga gudar, förlåt Corinna ett enstaka felsteg, så är jag nöjd. Blir det fler, då får hon lida sitt straff. " - översättning John W Köhler.

Notera bör man likväl att Ovidius knappast var en moralist, i sin tid. Tvärtom så utvisades han av kejsar Augustus för att han inte förhärligade gamla romerska dygder.

Ovidius var knappast kristen heller, då han levde största delen av sitt liv innan Kristus födelse (och dessutom blev känd för sitt skrivande redan i 20-årsåldern) men han nämner ju också i sin text "gudarna". Han trodde alltså på flera gudar.

Vad vill jag ha sagt med detta?
Kanske framförallt att synen på livets värde inte är något som kom med kristendomen eller judendomen, utan är mycket, mycket äldre än så, och fri från en tro på Gud.
Det man dock kan utröna är att samhället går mot barbareri.
Civilisation, etik och moral är ett minne blott.

Jesus i Tanach

Som en del kanske vet så läser jag Bibeln från pärm till pärm varje kväll.
Det ger mig mycket stor glädje, men framförallt styrker det mig i förhållandet till min Fader.
Det ger en sådan otrolig tillförlit i Gud att läsa Bibeln - Guds ord.
Bibeln är sannerligen böckernas bok. Just nu är jag ju ännu inne i Gamla Testamentet - eller Tanach som våra äldre trossyskon judarna kallar den.

Jag kan ändå inte låta bli att förundras över att de inte som jag kan se vem Gud talar om när det i Tanach står skrivet:
Andra Samuelsboken 7:e kapitlet, 12-16:
"Och då dina dagar är till ända och du vilar hos dina fäder skall jag låta en ättling till dig, en som du själv har avlat, efterträda dig, och jag skall trygga hans kungavälde. Han skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall befästa hans kungatron för all framtid. Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. När han felar skall jag visa honom till rätta med sträng hand, som när människorna agar sina barn. Men min nåd skall inte vika från honom, så som jag lät den vika från Saul, som jag tvingade att vika för dig. Ditt hus och ditt kungavälde skall bestå inför mig i all framtid, och din tron skall aldrig vackla.""

Första Krönikeboken 17:e kapitlet:
"Och då dina dagar är till ända och du går till dina fäder skall jag låta en ättling till dig, en av dina söner, efterträda dig, och jag skall trygga hans kungadöme. Han skall bygga ett hus åt mig, och jag skall befästa hans tron för all framtid. Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. Min nåd skall jag inte låta vika från honom, så som jag lät den vika från din företrädare. Jag skall sätta honom över mitt hus och mitt kungadöme för all framtid, och hans tron skall aldrig vackla.""

Någon mer än jag som tror mig veta vem Gud åsyftar här?

Bilden är förresten av Reuvenk och under Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0-licensen. Föreställer förstås Tanach.

Lev längre - tro

Från Stockholm City 9:e januari 2009:
"5 | HITTA TRON
Alla som går på gudstjänst regelbundet, oavsett vilken religion det gäller, har längre livstid än andra. Enligt undersökningen från universitetet i Pittsburgh ökar livslängden med upp till 3,7 år – vilket ligger i fas med siffrorna för människor som är fysiskt aktiva. Läkaren som ledde studien menar att den ökade livslängden kan vara kopplad till känslor av minskad isolering, mindre
stress och mer samhörighet."

Andra tips som förekommer för att förlänga livet är att vinna tävlingar, putsa tänderna, skratta mer, flytta ut till landet, gå ner i vikt och äta vegetariskt.
Som vegetarian kan man exempelvis se fram emot 3,6-4 år extra i livet.

I en katolsk kyrka i Luxemburg...

Katolsk observatör rapporterar om en kondomutställning i en katolsk (!) kyrka i Luxemburg.
Tydligen är kyrkoherden också med på noterna.

..."I Hesper (Hesperange) gör Röde Korsets Aids-rådgivning en utställning med Kondomer. De heliga på Hesper-kyrkans fönster blickar ner strängt på det som är utställt under dem. De helige Willibrord, Nikolaus och Martin är målade i samma färger som de 48 kondomerna på 8 pannåer under dem. Det är barntidningar, inget med sex att göra, inget schockerande, allt handlar om blommors sex och fjärilar, det är gjort så på vilje säger kyrkoherde Pit Faber. Men faktum kvarstår att det nästan är som om den katolska kyrkan gjorde reklam för kondomer.

Och den lilla radiointervjun säger att den vill vara inne med det som är viktigt för ungdomen, och det är ju att skydda sig mot sexuella sjukdomar. Vi vill närma oss ungdomen, det är sant att katolska kyrkan förbjuder detta, men vi anser att det är inte så viktigt, utan i vår värld av idag måste vi hjälpa ungdomen att hantera sina problem. Kyrkoherden säger på frågan om han inte är rädd att bli avskedad, säger han: nej, det tror jag inte, har inget hört hittills."...

De är ju faktiskt så att man baxnar. Att en präst, en katolsk präst, rättar in sig efter tidens anda är inte annat än skandal. Att man kan kompromissa så med Sanningen, med det som är rätt, och sedan påstå sig vara präst, en Jesu ställföreträdare, är något så ofattbart.

Det han i praktiken säger är ju att han uppmuntrar, eller ser det som oundvikligt, att ungdomen kommer ha "fritt sex".

Frågan är om detta inte också är hädelse?

Melodifestivalen

Igår var som bekant första deltävlingen av Melodifestivalen, i Göteborg.
Fick reda på att 3 miljoner såg på programmet, det är ju var tredje person i hela Sverige!
Helt otroliga siffror. Samtidigt är det inte för inte som man brukar säga att festivalen är vad kristna och "homosexuella" har gemensamt intresse i.

Det verkar dock som att SVT har något emot att kristna i allmänhet (och Livets Ordare/pingstvänner i synnerhet?) gillar Melodifestivalen.
Hur skall man annars tolka det faktum att programledare Petra Mede klädde ut sig till nunna mellan ett av bidragen. Det tyder verkligen inte på god smak, och man undrar verkligen varför.
Hon hade ju massor med olika klänningar på sig, så många att de skapade ett galleri, Petras klänningsfestival.

Tobias har också skrivit om Petra Medes nunneutklädnad.

Tack Maria Hasselgren!

Likt många andra, eller kanske snarare tack vare många andra (Katolsk mamma, Johan Stenberg, Katolik i Sverige och Gud allena!) har nyheten nått mig att Maria Hasselgren, Kyrkans pressansvarige, har rett ut hur det förhåller sig, men är också kritisk till hur fort media ofta reagerar gentemot den katolska kyrkan. Det är ju inte första gången en ren jakt på katolska kyrkan sker i Sverige, och det är sannerligen långt ifrån sista.

Maria Hasselgren bekymrar sig förstås över att journalister inte ens kan bemöda sig att kolla upp saker och ting med Katolska Kyrkan självt, eller ens fråga någon katolik om saken.
Ett exempel på detta är ju självfallet hur missuppfattat det har blivit med vad en exkommunicering och ett upphävande av densamma innebär.

Men särskilt ett avsnitt i det Maria Hasselgren skriver tycker jag är intressant:
"Många katoliker - dock alldeles för få - gjorde insatser för att hjälpa judar under kriget. I Rom var det många - om än inte tillräckligt många - som fann en fristad i stadens kloster och kyrkor. Ínte minst bakom Vatikanens skyddande murar hos påven Pius XII. När denne avled 1958 tackade flera judiska företrädare, däribland staten Israels dåvarande FN-ambassadör Golda Meir, för allt han gjort för att skydda judarna undan nazisternas förföljelser. Albert Einstein sa vid samma tillfälle: "Det var bara den Katolska kyrkan som protesterade mot Hitlers våldsamma angrepp mot och katolska kyrna saknar soneten. Innan dess hade jag inte haft något intresse av kyrkan, men idag känner jag stor beundran för kyrkan, som ensam hade modet att kämpa för andliga sanningar och moralisk frihet"."

Det är värt att poängtera detta, men också det faktum att de katolska områdena i Tyskland under nazisttiden också var de ställen där program för att "avliva" handikappade mötte mest motstånd.

Samtidigt är det lustigt hur Maria Hasselgren ju uttryckte sig att hon finner det "alltid problematiskt om man inte genomgått en ordentlig konvertitundervisning" där hon samtidigt säger sig tro att de flesta som konverterar till Katolska Kyrkan är som hon själv och Gert Gelotte. Ja, den ökände Gert Gelotte som med "Katolsk" Vision ställer sig emot de mest fundamentala katolska tros- och lärosatser, som har problem att erkänna auktoriteten i Kyrkan - en auktoritet som redan befästes i Gamla Testamentet - som sedan Jesus Kristus ger till den Kyrka Han grundar - den Katolska Kyrkan. Jag berörde denna oro i ett tidigare inlägg, "Gert och Maria i SVT:s myssoffa".

Vad jag efterlyser från Maria Hasselgren, och Katolska Kyrkan i övrigt här i Sverige kanske framförallt, är att man är tydlig med vad vi faktiskt tror på, och att Kyrkan inte bara är någon flummig organisation som hjälper de fattiga och så. Det är självfallet mycket bra det också, men framförallt handlar Katolska Kyrkan om en genuin tro, en Gudsfruktan.
Denna Gudstro är oförenlig med "Katolsk" Visions budskap om att "demokratisera" Kyrkan, bland annat genom att viga kvinnor till "präster" (vilket inte är Guds sanna vilja så som vi kristna ser på saken), gifta präster, utlevande av homosexuella tendenser, skilsmässor och omgifte, Eukaristin till alla - oavsett om de befinner sig i ett tillstånd av dödssynd eller ej, osv.

De som verkligen tror på det som "Katolsk" Vision talar om i sitt manifest kanske bör söka sig exempelvis till Svenska kyrkan eller annan protestantiskt samfund där det redan är "demokratiskt" och man faktiskt inte tror på synder, Bibeln och Jesus Kristus på samma levande sätt som vi i Katolska Kyrkan faktiskt gör. Om man är kristen på riktigt så innebär det faktiskt att man inte alltid går den enkla vägen. Som det står i Bibeln, Vägen är smal:

Matteusevangeliet 7:14
Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

PNAU - "baby"

Det här har verkligen inte mycket med det stående temat för bloggen - förutom att de nämner Gud - men kunde verkligen inte låta bli den här charmiga musikvideon:
Pnau 'baby'
Pnau 'baby'


Finns också en annan version som är väldans speciell (och inte gjort av bandet själva) och häftig:
BABY PNAU



baby i dont know
just why i love you so
maybe its just the way
that god made me this day
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
honey i am you
and i feel for you
it wont be too long till
that like us one again
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
just wait
just wait
just wait
just wait
eh
oh eh
eh
oh eh
baby i dont know
just why i love you so
maybe its just the way
that god made me this day
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh
eh-oh-eh-oh-eh

"Stöd" för svenska tecken på Blogger

Om någon inte lagt märke till det tidigare så har Googles Blogger (som jag och många andra använder sig utav, de bloggadresser som efter bloggnamnet slutar med ".blogspot.com" är en del utav Blogger och därmed Googles bloggtjänst) någon gång mellan den 26:e och 27:e januari infördes ett visst stöd för svenska tecken.

Exempelvis, denna bloggpost skulle vanligtvis ha "hetat" - eller rättare sagt slutet av URL:en skulle innan denna förändring visat:
http://godkatolik.blogspot.com/2009/02/std-fr-svenska-tecken-p-blogger.html

Men adressen blir nu istället:
http://godkatolik.blogspot.com/2009/02/stod-for-svenska-tecken-pa-blogger.html

Har Google helt enkelt förstått att det blir väldans intetsägande - eller rent ut sagt oläsligt - utan de där mellanrummen (som å, ä och ö utgör, eller rättare sagt a och o nu utgör)?