Svenska kyrkan har tillsammans med studieförbundet Sensus (som Katolska Kyrkan med rätta nyligen bytte ut mot Bilda) planerat olika föreläsningar. (Program)
Här följer ett urval:
"Varför påven har fel - ett queerteologiskt brandtal
Påvens ökända jultal hävdar att det bara finns två kön och att dessa har bestämda sociala roller. Enligt påven är dessa givna av naturen och Gud, och det är en viktig moralisk uppgift att skydda dem från förändring. Dessa idéer möts här med argument från modern biologi, filosofi och teologi som visar på ett rikare sätt att tänka kring kön och sexualitet.
Medverkande: Niklas Olaison, queerteolog, idéhistoriker och präst i Svenska kyrkan
Tid och plats: måndag 27/7 12.00-12.45, Caféscenen" - detta var alltså den invigande föreläsningen, just snyggt sätt att säga att Katolska Kyrkan är huvudfienden för såväl HBT-lobbyn som Svenska kyrkan (officiellt).
"Butchar och femmes du inte trodde fanns: exemplet Rut
Bibelforskningen i Sverige har börjat tillämpa ett queert synsätt. Bibelforskaren Malin Ekström är en av få forskare i Sverige som använder queer teori i sin läsning av bibelns texter. Hon tolkar Ruts bok och hittar destabiliserande könsuttryck." - som om Rut skulle vara en "HBT-person", som gifte sig med den omtänksamme mannen?
Dagen: Sensus bjuder på tältandakt i Pride Park
DN skriver också: ..."Pride växer i år en storlek och sponsras av bland andra Volvo, Scandic, Taxi Stockholm och Swedbank."... - av dess kan vi märka väl Volvo och Swedbank, två företag som bett svenska staten om saftiga bidrag för sin verksamhet och som avskedat folk.
Vad gör de med pengarna?
De satsar det, tydligen, på en festival för sexuella perversioner.
Andra företag och organisationer att undvika är Casino Cosmopol (som ägs av staten... och som är huvudpartner), Bahnhof, Kulturhuset Stockholm (som vi skattebetalare också betalar för), Newsdesk, Onico, QX, RFSL, Scandic, Screenbolaget, Sickla köpkvarter, Size Mobile, SL (våra landstingsskattepengar, landstinget som inte har råd att vårda våra äldre...), Spanska turistbyrån i Sverige, Spendrups, Statoil, Stockholm - The Capital of Scandinavia, Stockholms Stadsteater (som finansieras av Stockholms Stad), Taxi Stockholm och Unionen.
Det är en diger samling företag och organisationer.
Framförallt är det dock tråkigt att många av dessa understöds av svenska staten eller på annat sätt är finansierad av våra skattepengar.
Är det verkligen rätt att prioritera en festival för sexuella perversioner framför vård av våra äldre och sjuka?
När man nyligen hört om ytterliggare nedskärningar i vård och omsorg så prioriterar man att satsa på en sexfestival för att upphöja det onaturliga till skyarna.
Visar inlägg med etikett påven. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett påven. Visa alla inlägg
tisdag 28 juli 2009
onsdag 20 maj 2009
Barnamord - en mänsklig rättighet?
SVT har till EU-valet startat en egen YouTube-kanal där andra YouTube-användare själva kan skicka in frågor som SVT ställer till partierna inför Europaparlamentsvalet.
En av dessa frågor är om en ganska aktuell fråga i Europaparlamentet där framförallt vänsterblocket (där exempelvis Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ingår) försöker få in abort såsom en mänsklig rättighet.
Debatt: Är abort en mänsklig rättighet?
Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ talar direkt om vem som står på livets sida, om hotet från påven. "Vi måste själva få bestämma över våra egna kroppar, det skall ingen annan lägga sig i, framförallt inte påven eller andra religiösa fundamentalister."
Det som blir så fel i hela debatten är ju förstås Chatrine Pålsson Ahlgren extrema dubbelmoral. Hon påstår i debatten att påstå att abort är en mänsklighet rättighet skulle vara emot principen att värna om livet. Självfallet är det så. En abort är alltid att utsläcka ett liv. Det som förvånar är att hon i nästa andetag bedyrar att rätten till abort - rätten att döda sitt eget barn - är viktig. Att Kristdemokraterna tydligen inte vacklar i frågan och tydliggör detta i varje dokument.
Det är nog något av det mest förvånande och förvirrande uttalande jag hört på riktigt, riktigt länge. Från Gudrun Schyman förväntar jag mig konstiga svar, men denna kvinna, Chatrine Pålsson Ahlgren har en dubbelmoral som man nog får leta riktigt, riktigt länge för att finna något like till...
En av dessa frågor är om en ganska aktuell fråga i Europaparlamentet där framförallt vänsterblocket (där exempelvis Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ingår) försöker få in abort såsom en mänsklig rättighet.
Debatt: Är abort en mänsklig rättighet?
Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ talar direkt om vem som står på livets sida, om hotet från påven. "Vi måste själva få bestämma över våra egna kroppar, det skall ingen annan lägga sig i, framförallt inte påven eller andra religiösa fundamentalister."
Det som blir så fel i hela debatten är ju förstås Chatrine Pålsson Ahlgren extrema dubbelmoral. Hon påstår i debatten att påstå att abort är en mänsklighet rättighet skulle vara emot principen att värna om livet. Självfallet är det så. En abort är alltid att utsläcka ett liv. Det som förvånar är att hon i nästa andetag bedyrar att rätten till abort - rätten att döda sitt eget barn - är viktig. Att Kristdemokraterna tydligen inte vacklar i frågan och tydliggör detta i varje dokument.
Det är nog något av det mest förvånande och förvirrande uttalande jag hört på riktigt, riktigt länge. Från Gudrun Schyman förväntar jag mig konstiga svar, men denna kvinna, Chatrine Pålsson Ahlgren har en dubbelmoral som man nog får leta riktigt, riktigt länge för att finna något like till...
tisdag 5 maj 2009
Pope to politicians: eliminate social inequality
Påven uttalar sig inte enbart om abort, homosex och preventivmedel...
Politicians must commit to eliminating social inequality
"Benedict XVI has once again requested that all of humanity be provided with equal access to fundamental human rights. Meeting with the Pontifical Academy of Social Sciences, the Pope noted that human rights are part of universal ethics, which, for believers are in turn rooted in divine law.However, the theoretical recognition of the universality of human rights has not been accompanied by equal access to those rights. Believers ask God for daily bread in a world where adequate nourishment, water, environmental respect, and the use of resources are not equally available to a great part of humanity. Political leaders, the Pope concluded, must work to promote solidarity and subsidiarity and eliminate social inequality. "
Politicians must commit to eliminating social inequality
"Benedict XVI has once again requested that all of humanity be provided with equal access to fundamental human rights. Meeting with the Pontifical Academy of Social Sciences, the Pope noted that human rights are part of universal ethics, which, for believers are in turn rooted in divine law.However, the theoretical recognition of the universality of human rights has not been accompanied by equal access to those rights. Believers ask God for daily bread in a world where adequate nourishment, water, environmental respect, and the use of resources are not equally available to a great part of humanity. Political leaders, the Pope concluded, must work to promote solidarity and subsidiarity and eliminate social inequality. "
lördag 21 mars 2009
Underbara Clara: Sex är farligt
Clara Lidström, kristen modebloggare, skriver på Expressen.se - "Sex farligare än någonsin" - om hur rätt påven, Katolska Kyrkans kanske mest kända gestalt, har:
..."RFSU har kört på i samma gamla hjulspår allt för länge. Nu måste de berätta att det inte finns säkert sex - bara sex som är något säkrare. De måste våga säga att sex på fyllan, med omdömet avtrubbat, eller sex med en person man precis lärt känna inte är att rekommendera.
När man pratar om avhållsamhet slutar folk att lyssna. Men det är klokt och modigt att tänka ett extra varv innan man delar det mest intima.
Att vara ung är svårt. Påven sätter fingret på en viktig, men känslig punkt. Fokus måste ligga på att skapa mogna, trygga individer, med förmågan att fatta kloka beslut. Att strunta i det är att svika en hel generation, både här i västvärlden och i Afrika."...
Clara förklarar mycket i artikeln som är ett faktum i dagens Sverige, trots att hon själv inte är "papist" (eller den mera korrekta benämningen: katolik): ..."Visst är det problematiskt peka ut kondomer som problemet, men det ligger faktiskt något i att inte bara kondomer räcker för att stoppa hivepidemin i världen. Även i Sverige är det riskfyllt att ha sex just nu. Vi upplever en närmast epidemisk spridning av könssjukdomar. Statistiken visar också att antalet oönskade tonårsgraviditeter är många. Anledningen tros främst vara förändringar i människors livsstil - med bland annat ökat antal sexpartners och samlag tidigt under en relation.
Svaret på oönskade tonårsgraviditeter och könssjukdomar i Sverige stavas enligt RFSU gratis preventivmedel för alla under 25 år.
Man vill gärna tro att oönskade graviditeter och könssjukdomar skulle minska om preventivmedel var kostnadsfritt. Men faktum är att gratis kondomer funnits på ungdomsmottagningar länge. Men det verkar inte hjälpa."...
..."Avhållsamhet är tabu i debatten. Den som ifrågasätter svenskarnas sex-vanor blir avvisad med påståenden om moralism. Plötsligt är sex väldigt privat. Men när behandlingen av smittade årligen kostar samhället miljarder är det inte längre en privatsak. Det handlar om folkhälsa. "...
Jag tackar Clara Lidström så mycket att hon för fram detta, att faktiskt inte ha sex före (eller utanför för den delen) äktenskapet. Visst, det har med den fysiska hälsan att göra, att sjukdomar sprids, men också mycket med den psykiska hälsan.
Faktum är ju - som många som har haft sex före äktenskapet (eller utanför) kan vittna om - att det skapar ett oupplösligt band mellan parterna, just då sex är så pass intimt. Man behöver inte testa drogen för att fatta att den är farlig - dödlig.
Sex är en utav Gud given gåva. Likt allt annat kan den brukas eller missbrukas.
Katolska Kyrkans Katekes:
"2337 Kyskhet innebär att en människa lyckas integrera sin sexualitet i sin person och därigenom också att hon uppnår inre enhet till kropp och själ. Sexualiteten med vilken människan uttrycker att hon tillhör den kroppsliga och biologiska världen blir personlig och sant mänsklig när den integreras i den ena personens relation till den andra, i mannens och kvinnans fullständiga, ömsesidiga och tidsmässigt obegränsade hängivelse åt varandra.
Kyskhetens dygd omfattar alltså både den personliga integriteten och den fullständiga personliga hängivelsen."
"2348 Varje döpt människa är kallad till kyskhet. En kristen människa har ”iklätt sig Kristus”. Han är förebilden för alla former för kyskhet. Alla troende är kallade att leva ett kyskt liv i överensstämmelse med sin särskilda livssituation. Då den kristna människan blev döpt har hon förpliktat sig att leva sitt känsloliv i kyskhet.
2349 ”Människor lever kyskt i överensstämmelse med sina olika livssituationer: det finns de som lever i jungfrulighet eller åt Gud helgat celibat, vilket är ett utomordentligt sätt att ge sig åt Gud med ett hjärta som inte är kluvet; och det finns andra som lever kyskt på ett sätt som bestäms av den moraliska lagen och av det faktum att de är gifta eller ogifta.” Gifta personer är kallade till att leva i äktenskaplig kyskhet; de andra lever kyskt genom att vara avhållsamma:
Det finns tre former av kyskhetens dygd: en för dem som är gifta, en för dem som förlorat sin make eller maka genom döden och en för dem som lever i celibat. Vi lovprisar inte den ena formen på bekostnad av den andra. På detta sätt visar livet i kyrkan sin rikedom."
Hanna Axelsson, webredaktör för Ny Generation, utvecklar vidare om problematiken om att prata om sex och kyskhet: ..."Hur skapar vi då ansvarstagande individer som vågar "tänka ett extra varv innan de delar det mest intima" som Clara skriver. Våra egna i församlingen brukar vi kunna "skydda" ganska bra. Är det våra torra ungdomsmöten där pastorn med fru kommer och säger "Sex är fantastiskt...inom äktenskapet" som verkligen gör att ungdomar i kyrkan beslutar sig för att vänta med sex, eller i alla fall vara försiktiga med sex? Borde det inte finnas något, mer intressant och dynamiskt sätt att greppa problematiken, och framför allt: har vi inte något ansvar alls för de ungdomar som inte kommer till kyrkan på en fredagkväll, för att höra pastorn stamma fram "ssseeeex", utan som redan deckat med byxorna nere i random soffa."...
Hur ska man egentligen nå ut till de som inte accepterar Kyrkans lära om sexualitet undrar jag främst?
Jag vet att i vår församling har jag inte hört mycket om sex överhuvudtaget, utan ofta känns det som att prästen ifråga (som har predikan) tar för givet att alla redan är införstådda i Kyrkans lära om sex. Å andra sidan torde väl de flesta katoliker veta det, med tanke på den uppståndelse media uttrycker när Katolska Kyrkan bara återger vad hon lärt ut i 2000 år, att sex är reserverat för äktenskapet, mellan en kvinna och en man.
Detta borde man ju förstås ha fått med sig antingen från konfirmationsundervisningen eller från konvertitundervisningen. Men jag vill påstå att det kan ske fel, och folk kan glömt bort varför Kyrkan lär som hon lär.
Vidare läsning:
Kyskhet enligt Katolska Kyrkan
Catholic Encyclopedia: Chastity
chastity.com/Pure Love Club
Dagen: "Underbara Clara: RFSU har fel och påven rätt om kondomer"
..."RFSU har kört på i samma gamla hjulspår allt för länge. Nu måste de berätta att det inte finns säkert sex - bara sex som är något säkrare. De måste våga säga att sex på fyllan, med omdömet avtrubbat, eller sex med en person man precis lärt känna inte är att rekommendera.
När man pratar om avhållsamhet slutar folk att lyssna. Men det är klokt och modigt att tänka ett extra varv innan man delar det mest intima.
Att vara ung är svårt. Påven sätter fingret på en viktig, men känslig punkt. Fokus måste ligga på att skapa mogna, trygga individer, med förmågan att fatta kloka beslut. Att strunta i det är att svika en hel generation, både här i västvärlden och i Afrika."...
Clara förklarar mycket i artikeln som är ett faktum i dagens Sverige, trots att hon själv inte är "papist" (eller den mera korrekta benämningen: katolik): ..."Visst är det problematiskt peka ut kondomer som problemet, men det ligger faktiskt något i att inte bara kondomer räcker för att stoppa hivepidemin i världen. Även i Sverige är det riskfyllt att ha sex just nu. Vi upplever en närmast epidemisk spridning av könssjukdomar. Statistiken visar också att antalet oönskade tonårsgraviditeter är många. Anledningen tros främst vara förändringar i människors livsstil - med bland annat ökat antal sexpartners och samlag tidigt under en relation.
Svaret på oönskade tonårsgraviditeter och könssjukdomar i Sverige stavas enligt RFSU gratis preventivmedel för alla under 25 år.
Man vill gärna tro att oönskade graviditeter och könssjukdomar skulle minska om preventivmedel var kostnadsfritt. Men faktum är att gratis kondomer funnits på ungdomsmottagningar länge. Men det verkar inte hjälpa."...
..."Avhållsamhet är tabu i debatten. Den som ifrågasätter svenskarnas sex-vanor blir avvisad med påståenden om moralism. Plötsligt är sex väldigt privat. Men när behandlingen av smittade årligen kostar samhället miljarder är det inte längre en privatsak. Det handlar om folkhälsa. "...
Jag tackar Clara Lidström så mycket att hon för fram detta, att faktiskt inte ha sex före (eller utanför för den delen) äktenskapet. Visst, det har med den fysiska hälsan att göra, att sjukdomar sprids, men också mycket med den psykiska hälsan.
Faktum är ju - som många som har haft sex före äktenskapet (eller utanför) kan vittna om - att det skapar ett oupplösligt band mellan parterna, just då sex är så pass intimt. Man behöver inte testa drogen för att fatta att den är farlig - dödlig.
Sex är en utav Gud given gåva. Likt allt annat kan den brukas eller missbrukas.
Katolska Kyrkans Katekes:
"2337 Kyskhet innebär att en människa lyckas integrera sin sexualitet i sin person och därigenom också att hon uppnår inre enhet till kropp och själ. Sexualiteten med vilken människan uttrycker att hon tillhör den kroppsliga och biologiska världen blir personlig och sant mänsklig när den integreras i den ena personens relation till den andra, i mannens och kvinnans fullständiga, ömsesidiga och tidsmässigt obegränsade hängivelse åt varandra.
Kyskhetens dygd omfattar alltså både den personliga integriteten och den fullständiga personliga hängivelsen."
"2348 Varje döpt människa är kallad till kyskhet. En kristen människa har ”iklätt sig Kristus”. Han är förebilden för alla former för kyskhet. Alla troende är kallade att leva ett kyskt liv i överensstämmelse med sin särskilda livssituation. Då den kristna människan blev döpt har hon förpliktat sig att leva sitt känsloliv i kyskhet.
2349 ”Människor lever kyskt i överensstämmelse med sina olika livssituationer: det finns de som lever i jungfrulighet eller åt Gud helgat celibat, vilket är ett utomordentligt sätt att ge sig åt Gud med ett hjärta som inte är kluvet; och det finns andra som lever kyskt på ett sätt som bestäms av den moraliska lagen och av det faktum att de är gifta eller ogifta.” Gifta personer är kallade till att leva i äktenskaplig kyskhet; de andra lever kyskt genom att vara avhållsamma:
Det finns tre former av kyskhetens dygd: en för dem som är gifta, en för dem som förlorat sin make eller maka genom döden och en för dem som lever i celibat. Vi lovprisar inte den ena formen på bekostnad av den andra. På detta sätt visar livet i kyrkan sin rikedom."
Hanna Axelsson, webredaktör för Ny Generation, utvecklar vidare om problematiken om att prata om sex och kyskhet: ..."Hur skapar vi då ansvarstagande individer som vågar "tänka ett extra varv innan de delar det mest intima" som Clara skriver. Våra egna i församlingen brukar vi kunna "skydda" ganska bra. Är det våra torra ungdomsmöten där pastorn med fru kommer och säger "Sex är fantastiskt...inom äktenskapet" som verkligen gör att ungdomar i kyrkan beslutar sig för att vänta med sex, eller i alla fall vara försiktiga med sex? Borde det inte finnas något, mer intressant och dynamiskt sätt att greppa problematiken, och framför allt: har vi inte något ansvar alls för de ungdomar som inte kommer till kyrkan på en fredagkväll, för att höra pastorn stamma fram "ssseeeex", utan som redan deckat med byxorna nere i random soffa."...
Hur ska man egentligen nå ut till de som inte accepterar Kyrkans lära om sexualitet undrar jag främst?
Jag vet att i vår församling har jag inte hört mycket om sex överhuvudtaget, utan ofta känns det som att prästen ifråga (som har predikan) tar för givet att alla redan är införstådda i Kyrkans lära om sex. Å andra sidan torde väl de flesta katoliker veta det, med tanke på den uppståndelse media uttrycker när Katolska Kyrkan bara återger vad hon lärt ut i 2000 år, att sex är reserverat för äktenskapet, mellan en kvinna och en man.
Detta borde man ju förstås ha fått med sig antingen från konfirmationsundervisningen eller från konvertitundervisningen. Men jag vill påstå att det kan ske fel, och folk kan glömt bort varför Kyrkan lär som hon lär.
Vidare läsning:
Kyskhet enligt Katolska Kyrkan
Catholic Encyclopedia: Chastity
chastity.com/Pure Love Club
Dagen: "Underbara Clara: RFSU har fel och påven rätt om kondomer"
tisdag 17 mars 2009
Kondomer igen
Verkar som att media helt enkelt inte får nog av av Kyrkans lära om preventivmedel (Påven: Kondomer inte rätt mot aids - Dagen). Påven är, som kanske bekant, på besök i Afrika där tillväxten på katoliker är enorm. Men kanske mest rädd blir man av bloggreaktionerna, folk tar utan vidare och skriver saker såsom att "Har påvar mindre hjärnor" och på bloggen "Under Bodhiträdets svalkande skugga" utbrister bloggförfattaren ..."Nej det bästa påven kan göra är att trä en kondom över hela huvudet så luftvägarna blockeras. På det sättet skyddar man världen på bästa sätt."...
Låt oss inse faktum istället:
Fråga: Vad signalerar det att man delar ut kondomer?
Svar: Ha sex.
Fråga: Vad leder en sådan attityd till ("ha sex"-attityd alltså)?
Svar: Att folk blir sexuellt aktiva, oavsett hur, var eller när, och oavsett om det innebär att de har tillgång till preventivmedel eller ej.
Fråga: Hur bra skyddar kondomer mot HIV/AIDS?
Svar: 85%, kondomer har alltså en riskfaktor på 15% ifråga om just HIV/AIDS. Källa: "Scientific Evidence on Condom Effectiveness for Sexually Transmitted Disease (STD) Prevention", rapport från USA:s hälsoskyddsmyndighet
Fråga: Vad finns det för alternativ?
Svar: Kyrkan har i flera år fört kyskhetsutbildning, att man inte skall ha sex innan eller utanför äktenskapet, i Nigeria, och detta har visat sig vara den enda framgångsrika vägen för att minska HIV/AIDS. Dokument från 2006 om Kyrkans arbete för kyskhet i Nigeria.
På ett mer filosofiskt plan kommer jag ihåg ett samtal jag hade med en (katolsk såklart) diakon förra sommaren, som jag diskuterade med i många långa nattimmar om allt mellan himmel och jord, änglar och demoner, limbo och abort och massor av annat såklart. Nåväl, det jag tänkte på var just hans reaktion om preventivmedel och abort, att kvinnorna lurar sig själva, eller kanske snarare feministerna. De itutas att de får frihet genom preventivmedel, fast i verkligheten är det inte alls så, då mannen ifråga - tack vare preventivmedel - inte har något som helst ansvar för den kvinna som han har haft umgänge med. Kvinnan blir helt enkelt reducerad till ett objekt för mannens lust menade han på. Finns säkert massor mera han sade om detta, men som jag inte kan minnas just nu.
Katolska Kyrkans Katekes om preventivmedel:
"2399 Reglering av antalet födslar utgör en aspekt av ansvarsmedvetet fader- och moderskap. Makarnas legitima avsikter rättfärdigar inte bruket av medel som är moraliskt oacceptabla (till exempel direkt sterilisering eller användandet av konstlade preventivmedel)."
Uppdatering: SvD skriver än mera om saken, bl.a. reagerar det franska utrikesdepartementet och SvD menar att ..."Det är första gången som påven tydligt klargör att han kvarstår vid sitt motstånd mot preventivmedel, i detta fall kondomer."...
...och förstapriset för det mest osmarta uttalandet på länge (de brukar hagla) om katolsk tro kommer från Cecilia Wikström, FP-riksdagsledamot och "präst" (i Svenska kyrkan förstås, var annars?): "– Svenskar i allmänhet och katoliker i synnerhet har rätt att få veta hur den svenska katolska kyrkan ställer sig till preventivmedel och abort". För den som har missat det så är en av "grejerna" med katolsk tro att den är densamma, oavsett var, när eller hur. De största delarna av den katolska tron finns nedskrivna i Katolska Kyrkans Katekes.
Låt oss inse faktum istället:
Fråga: Vad signalerar det att man delar ut kondomer?
Svar: Ha sex.
Fråga: Vad leder en sådan attityd till ("ha sex"-attityd alltså)?
Svar: Att folk blir sexuellt aktiva, oavsett hur, var eller när, och oavsett om det innebär att de har tillgång till preventivmedel eller ej.
Fråga: Hur bra skyddar kondomer mot HIV/AIDS?
Svar: 85%, kondomer har alltså en riskfaktor på 15% ifråga om just HIV/AIDS. Källa: "Scientific Evidence on Condom Effectiveness for Sexually Transmitted Disease (STD) Prevention", rapport från USA:s hälsoskyddsmyndighet
Fråga: Vad finns det för alternativ?
Svar: Kyrkan har i flera år fört kyskhetsutbildning, att man inte skall ha sex innan eller utanför äktenskapet, i Nigeria, och detta har visat sig vara den enda framgångsrika vägen för att minska HIV/AIDS. Dokument från 2006 om Kyrkans arbete för kyskhet i Nigeria.
På ett mer filosofiskt plan kommer jag ihåg ett samtal jag hade med en (katolsk såklart) diakon förra sommaren, som jag diskuterade med i många långa nattimmar om allt mellan himmel och jord, änglar och demoner, limbo och abort och massor av annat såklart. Nåväl, det jag tänkte på var just hans reaktion om preventivmedel och abort, att kvinnorna lurar sig själva, eller kanske snarare feministerna. De itutas att de får frihet genom preventivmedel, fast i verkligheten är det inte alls så, då mannen ifråga - tack vare preventivmedel - inte har något som helst ansvar för den kvinna som han har haft umgänge med. Kvinnan blir helt enkelt reducerad till ett objekt för mannens lust menade han på. Finns säkert massor mera han sade om detta, men som jag inte kan minnas just nu.
Katolska Kyrkans Katekes om preventivmedel:
"2399 Reglering av antalet födslar utgör en aspekt av ansvarsmedvetet fader- och moderskap. Makarnas legitima avsikter rättfärdigar inte bruket av medel som är moraliskt oacceptabla (till exempel direkt sterilisering eller användandet av konstlade preventivmedel)."
Uppdatering: SvD skriver än mera om saken, bl.a. reagerar det franska utrikesdepartementet och SvD menar att ..."Det är första gången som påven tydligt klargör att han kvarstår vid sitt motstånd mot preventivmedel, i detta fall kondomer."...
...och förstapriset för det mest osmarta uttalandet på länge (de brukar hagla) om katolsk tro kommer från Cecilia Wikström, FP-riksdagsledamot och "präst" (i Svenska kyrkan förstås, var annars?): "– Svenskar i allmänhet och katoliker i synnerhet har rätt att få veta hur den svenska katolska kyrkan ställer sig till preventivmedel och abort". För den som har missat det så är en av "grejerna" med katolsk tro att den är densamma, oavsett var, när eller hur. De största delarna av den katolska tron finns nedskrivna i Katolska Kyrkans Katekes.
torsdag 12 februari 2009
Stöd påve Benedikt XVI
Med bakgrunden av SSPX-skandalen så har en samling katoliker trogna Kyrkan och präster och andra startat en namninsamling till stöd för påve Benedikt XVI:s faderliga gest.Att han gjorde det som var rätt, även fastän det inte var politiskt korrekt.
Att göra det som är rätt men inte alltid politiskt korrekt är väl förresten en ganska god sammanfattning av vad den katolska tron i praktiken innebär...
Skriv under brevet som ger påven ditt stöd
Bilden är av Szamil och är under Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5-licensen.
måndag 20 oktober 2008
Politiken
Politiken är, tyvärr, ett återkommande inslag i min blogg.
Förmodligen för att jag dels är mycket intresserad av det, men också för att jag oroar mig något otroligt för vart vår civilisation egentligen är på väg.
Med tanke på att både Johan Stenberg och Tuve har applåderat "Nya" Miljöpartiet anser jag det hög tid att gå tillbaka till rötterna.
Det vill säga, vad som är viktigt för alla kristna att verkligen fundera över vid val.
Pelle Poluha tog upp detta i "Om varför en kristen bör vara höger".
Denna guide som vägleder den katolska flocken (finns som PDF och film) tar upp de icke-förhandlingsbara frågorna vilka är;
1. Aborter
2. Eutanasi
3. Embryonal stamcellsforskning
4. Mänsklig kloning
5. Samkönade äktenskap
Dessa är alltså de frågor som man i allra, allra första hand bör fundera över.
Det är alltså klandervärt att rösta på något/någon som är för någon av dessa.
Miljöpartiet, exempelvis, hade i senaste valet samkönade "äktenskap" som en av deras viktigaste frågor, som de förstås är för. Barnamord (abort) ser miljöpartiet som "en grundsten i ett jämställt och hälsofrämjande samhälle". Miljöpartiet är heller inte främmande för embryonal forskning, eller som de benämner det, "befruktade ägg".
Det är alltså bara en fråga som återstår, som Miljöpartiet inte heller har tagit ställning till ännu.
Något som debatterats hett i debatten är till exempel om det skulle vara oetiskt att rösta på ett parti som är kritiskt till invandrinspolitiken eller som inte har samma syn i andra, faktiskt mindre viktiga frågor, låt oss helt enkelt se vad påve Benedikt XVI när han fortfarande var kardinal Joseph Ratzinger, skrev i ett dokument om när katoliker kan ta emot Kommunionen;
"Not all moral issues have the same weight as abortion and euthanasia. For example, if a Catholic were to be at odds with the Holy Father on the application of capital punishment or on the decision to wage war, he would not for that reason be considered unworthy to present himself to receive Holy Communion. While the Church exhorts civil authorities to seek peace, not war, and to exercise discretion and mercy in imposing punishment on criminals, it may still be permissible to take up arms to repel an aggressor or to have recourse to capital punishment. There may be a legitimate diversity of opinion even among Catholics about waging war and applying the death penalty, but not however with regard to abortion and euthanasia"
Vidare beskrivs i dokumentet om det politiska valet, som ju är en vägledning för katoliker, att detsamma gäller för många andra frågor i den politiska debatten, exempelvis det bästa sättet att hjälpa de fattiga, att hantera ekonomin, att beskydda miljön, att hantera immigration, att att erbjuda utbildning, hälsovård, och pension.
Vad vill jag egentligen säga med detta då?
Jo, helt enkelt att vissa frågor är så pass viktiga att det vore just klandervärt att rösta på ett parti som går emot Kyrkan i dessa frågor.
I vissa andra frågor, förutom just dessa fem icke-förhandlingsbara frågor, det vill säga motstånd mot aborter, eutanasi (dödshjälp), embryonal stamcellsforskning, mänsklig kloning och samkönade äktenskap, må partiet ifråga, eller kandidaten, ha i princip vilken åsikt som helst.
Självfallet uppmuntrar jag alla som har möjlighet att läsa valguiden i sin helhet.
Förmodligen för att jag dels är mycket intresserad av det, men också för att jag oroar mig något otroligt för vart vår civilisation egentligen är på väg.
Med tanke på att både Johan Stenberg och Tuve har applåderat "Nya" Miljöpartiet anser jag det hög tid att gå tillbaka till rötterna.
Det vill säga, vad som är viktigt för alla kristna att verkligen fundera över vid val.
Pelle Poluha tog upp detta i "Om varför en kristen bör vara höger".
Denna guide som vägleder den katolska flocken (finns som PDF och film) tar upp de icke-förhandlingsbara frågorna vilka är;
1. Aborter
2. Eutanasi
3. Embryonal stamcellsforskning
4. Mänsklig kloning
5. Samkönade äktenskap
Dessa är alltså de frågor som man i allra, allra första hand bör fundera över.
Det är alltså klandervärt att rösta på något/någon som är för någon av dessa.
Miljöpartiet, exempelvis, hade i senaste valet samkönade "äktenskap" som en av deras viktigaste frågor, som de förstås är för. Barnamord (abort) ser miljöpartiet som "en grundsten i ett jämställt och hälsofrämjande samhälle". Miljöpartiet är heller inte främmande för embryonal forskning, eller som de benämner det, "befruktade ägg".
Det är alltså bara en fråga som återstår, som Miljöpartiet inte heller har tagit ställning till ännu.
Något som debatterats hett i debatten är till exempel om det skulle vara oetiskt att rösta på ett parti som är kritiskt till invandrinspolitiken eller som inte har samma syn i andra, faktiskt mindre viktiga frågor, låt oss helt enkelt se vad påve Benedikt XVI när han fortfarande var kardinal Joseph Ratzinger, skrev i ett dokument om när katoliker kan ta emot Kommunionen;
"Not all moral issues have the same weight as abortion and euthanasia. For example, if a Catholic were to be at odds with the Holy Father on the application of capital punishment or on the decision to wage war, he would not for that reason be considered unworthy to present himself to receive Holy Communion. While the Church exhorts civil authorities to seek peace, not war, and to exercise discretion and mercy in imposing punishment on criminals, it may still be permissible to take up arms to repel an aggressor or to have recourse to capital punishment. There may be a legitimate diversity of opinion even among Catholics about waging war and applying the death penalty, but not however with regard to abortion and euthanasia"Vidare beskrivs i dokumentet om det politiska valet, som ju är en vägledning för katoliker, att detsamma gäller för många andra frågor i den politiska debatten, exempelvis det bästa sättet att hjälpa de fattiga, att hantera ekonomin, att beskydda miljön, att hantera immigration, att att erbjuda utbildning, hälsovård, och pension.
Vad vill jag egentligen säga med detta då?
Jo, helt enkelt att vissa frågor är så pass viktiga att det vore just klandervärt att rösta på ett parti som går emot Kyrkan i dessa frågor.
I vissa andra frågor, förutom just dessa fem icke-förhandlingsbara frågor, det vill säga motstånd mot aborter, eutanasi (dödshjälp), embryonal stamcellsforskning, mänsklig kloning och samkönade äktenskap, må partiet ifråga, eller kandidaten, ha i princip vilken åsikt som helst.
Självfallet uppmuntrar jag alla som har möjlighet att läsa valguiden i sin helhet.
måndag 4 augusti 2008
WYDSYD 2008
Den 7:e juli 2008 kl. 12:30 träffade jag en grupp med vilka jag skulle ut på mitt livs äventyr med.
SUK, Sveriges Unga Katoliker, var det närmare bestämt, och första stopp på vår resa (efter cirka 10 timmars flyg) var Bangkok, Thailand. Väl i Bangkok, även om jag har varit där förut, ville jag och några till utforska staden. Sagt och gjort tog vi en tuk-tuk och gjorde en rundresa i Bangkok. Tyvärr ville tuk-tuk föraren gärna visa oss ställen med "very nice prices" och så, men till slut så kom vi ändå till palatset som vi ville se.
Bangkok är personligen, efter att jag nu har varit där för andra gången (var där för, kan det ha varit åtta år, sedan med familjen) inget favoritresemål. Det är smutsigt, stökigt och helt enkelt inte riktigt klokt att vara där. Man känner sig lite ur balans på något sätt. I alla fall gjorde jag det.
Borta från storstaden är det dock mycket trevligare ska ju erkännas.
Vi var i alla fall bara åtta timmar i Bangkok så det var ju inte helt fel.
Att komma fram till Sydney, Australien var ju den häftiga grejen, att äntligen känna, nu är vi här, "down under". Att det var betydligt kyligare än jag - eller någon annan hade föreställt sig - var ju en annan femma. Det första vi gjorde när vi väl var framme var ju att sätta oss på tåget som skulle ta oss till Lithgow. Det var häftigt att på denna tågresa se så stora delar av Australien. Väl framme i Lithgow och senare Bathurst fick vi dock en köldknäpp. Det snöade.
Efter en invigningsmässa i Bathurst (eftersom det var "Days in the Diocese" eller på ren svenska "dagar i stiftet", och Bathurst var själva stiftet) åkte vi buss tillbaka till Lithgow (där vi tidigare varit och intagit mat på McDonald's) till deras kyrka där vi skulle träffa våra värdfamiljer.
Jag och Lukasz Hansson, en för mig "okänd" person vid det här tillfället blev gäster hos familjen Wall. Vi hämtades upp av sonen och familjens två döttrar, och hamnade i ett stort hus. Det vi slogs av var den enorma gästfriheten som visades, vilket vi hördes bevittnas av många andra gäster också.
Första dagen, 10.7.2008, på riktigt, fick den grupp jag hade delats in i hjälpa till med att plantera träd, men också fick vi fika (säkert tre gånger) med ordentligt med muffins, kakor och tårtor.
Det här med socker, märkte vi, är tydligen väldigt populärt i Australien.
I våra matpaket kom vi att få chokladkakor, muffins och andra sötsaker.
Äsch, allvarligt talat, jag skulle kunna skriva en bok om mina upplevelser under WYD, men bloggformatet kanske inte är riktigt rätt medium för detta. I så fall borde jag ha försökt posta lite under själva Världsungdomsdagarna.
Det var helt enkelt en
rejält häftig upplevelse.
Bland annat fick vi uppleva bush-dance, som i praktiken är detsamma som linedancing, med tillhörande countrymusik. Detta var när vi fortfarande var i Lithgow.
Australien är också verkligen ett häftig land, och ungefär tre veckor är inte på långa vägar tillräckligt för att upptäcka Australien. Däremot fick vi se stora delar av Blue Mountains tack vare att vi var i Lithgow som ligger i just det området, som är ett naturskönt område, som kallas just för Blue Mountains då det blir blåaktigt tack vare eukalyptusbladen.
Har också upplevt en "chokladbar" tillsammans med den sista värdfamiljens dotter, och blev bjuden på en chokladmilkshake med jordnötssmörsmak (som hon förvisso avrådde från, men de smakade smaskens!).
Ett stort inslag i det hela var också massvis med konserter. Vi, framförallt jag och Lukasz från Skåne, som jag bodde tillsammans med hos värdfamiljen första veckan och blev riktigt tjenis med, blev väldigt förtjusta i "One Way (Jesus)" av bandet "Hillsong United" och "Your Grace Is Enough" av Chris Tomlin. Det var självfallet roligt också att lära känna folk in på bara skinnet under WYD. Man lär ju känna folk på ett helt annat sätt när man bor med de under en tid.
En riktig "aha"-upplevelse var för mig det att bikten också är försoningens sakrament.
Det är då vi "gör upp" med vår Himmelske Fader.
Jag känner också, så här efteråt, att mottot, Bibelversen från Apostlagärningarna 1:8 "Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända." är så sann så.
Det känns verkligen som att vi har tagit emot kraften från den Helige Anden.
Nu undrar jag bara vad jag skall göra med den.
Här är några fler bilder:
...och såklart ett avslutande foto med mig, Bengan och Evelina:
SUK, Sveriges Unga Katoliker, var det närmare bestämt, och första stopp på vår resa (efter cirka 10 timmars flyg) var Bangkok, Thailand. Väl i Bangkok, även om jag har varit där förut, ville jag och några till utforska staden. Sagt och gjort tog vi en tuk-tuk och gjorde en rundresa i Bangkok. Tyvärr ville tuk-tuk föraren gärna visa oss ställen med "very nice prices" och så, men till slut så kom vi ändå till palatset som vi ville se.
Bangkok är personligen, efter att jag nu har varit där för andra gången (var där för, kan det ha varit åtta år, sedan med familjen) inget favoritresemål. Det är smutsigt, stökigt och helt enkelt inte riktigt klokt att vara där. Man känner sig lite ur balans på något sätt. I alla fall gjorde jag det.
Borta från storstaden är det dock mycket trevligare ska ju erkännas.
Vi var i alla fall bara åtta timmar i Bangkok så det var ju inte helt fel.
Att komma fram till Sydney, Australien var ju den häftiga grejen, att äntligen känna, nu är vi här, "down under". Att det var betydligt kyligare än jag - eller någon annan hade föreställt sig - var ju en annan femma. Det första vi gjorde när vi väl var framme var ju att sätta oss på tåget som skulle ta oss till Lithgow. Det var häftigt att på denna tågresa se så stora delar av Australien. Väl framme i Lithgow och senare Bathurst fick vi dock en köldknäpp. Det snöade.
Efter en invigningsmässa i Bathurst (eftersom det var "Days in the Diocese" eller på ren svenska "dagar i stiftet", och Bathurst var själva stiftet) åkte vi buss tillbaka till Lithgow (där vi tidigare varit och intagit mat på McDonald's) till deras kyrka där vi skulle träffa våra värdfamiljer.Jag och Lukasz Hansson, en för mig "okänd" person vid det här tillfället blev gäster hos familjen Wall. Vi hämtades upp av sonen och familjens två döttrar, och hamnade i ett stort hus. Det vi slogs av var den enorma gästfriheten som visades, vilket vi hördes bevittnas av många andra gäster också.
Första dagen, 10.7.2008, på riktigt, fick den grupp jag hade delats in i hjälpa till med att plantera träd, men också fick vi fika (säkert tre gånger) med ordentligt med muffins, kakor och tårtor.
Det här med socker, märkte vi, är tydligen väldigt populärt i Australien.
I våra matpaket kom vi att få chokladkakor, muffins och andra sötsaker.
Äsch, allvarligt talat, jag skulle kunna skriva en bok om mina upplevelser under WYD, men bloggformatet kanske inte är riktigt rätt medium för detta. I så fall borde jag ha försökt posta lite under själva Världsungdomsdagarna.
Det var helt enkelt en
rejält häftig upplevelse.Bland annat fick vi uppleva bush-dance, som i praktiken är detsamma som linedancing, med tillhörande countrymusik. Detta var när vi fortfarande var i Lithgow.
Australien är också verkligen ett häftig land, och ungefär tre veckor är inte på långa vägar tillräckligt för att upptäcka Australien. Däremot fick vi se stora delar av Blue Mountains tack vare att vi var i Lithgow som ligger i just det området, som är ett naturskönt område, som kallas just för Blue Mountains då det blir blåaktigt tack vare eukalyptusbladen.
Har också upplevt en "chokladbar" tillsammans med den sista värdfamiljens dotter, och blev bjuden på en chokladmilkshake med jordnötssmörsmak (som hon förvisso avrådde från, men de smakade smaskens!).
Ett stort inslag i det hela var också massvis med konserter. Vi, framförallt jag och Lukasz från Skåne, som jag bodde tillsammans med hos värdfamiljen första veckan och blev riktigt tjenis med, blev väldigt förtjusta i "One Way (Jesus)" av bandet "Hillsong United" och "Your Grace Is Enough" av Chris Tomlin. Det var självfallet roligt också att lära känna folk in på bara skinnet under WYD. Man lär ju känna folk på ett helt annat sätt när man bor med de under en tid.En riktig "aha"-upplevelse var för mig det att bikten också är försoningens sakrament.
Det är då vi "gör upp" med vår Himmelske Fader.
Jag känner också, så här efteråt, att mottot, Bibelversen från Apostlagärningarna 1:8 "Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända." är så sann så.
Det känns verkligen som att vi har tagit emot kraften från den Helige Anden.
Nu undrar jag bara vad jag skall göra med den.
Här är några fler bilder:
...och såklart ett avslutande foto med mig, Bengan och Evelina:
söndag 16 mars 2008
Om "prästinnor"
_-_The_Last_Supper_(1495-1498).jpg)
Detta hoppas jag är mitt sista inlägg om det fenomen som visat sig inom vissa delar av Kyrkan, de s.k. "kvinnoprästförespråkarna". Jag kom på att tänka på detta i och med en del av dagens läsning, som handlade om sista måltiden som Jesus hade med de tolv lärjungarna, där Han gav de uppdraget att göra vin till Hans blod och brödet till Hans kropp. Det torde stå bortom allt tvivel att det inte var några kvinnor närvarande vid måltiden, i annat fall kan vi dra upp några saker som talar för att detta måste ha varit fallet;* Man låg och åt på den tiden, och att ligga tillsammans med kvinnor på en soffa och äta torde ha rönt mycket stor förvåning och därför skulle det extraordinära fenomenet ha nedtecknats.
* Det är fortfarande judar vi pratar om, och enligt deras tro så "får" kvinnor och män, som ej är gifta, knappt umgås med varandra (knappt ens skaka hand, fortfarande idag).
En trevlig sak att notera är också att Kyrkan (vad jag läst) aldrig ordinerat kvinnor, trots att det fanns gott om s.k. "prästinnor" i antiken. Detta torde då ha varit en naturlig följd, om man nu hade följt "normen" (som kvinnoprästförespråkare ofta pratar/skriver om skulle ha varit varför Kyrkan inte tillåtit kvinnor inom Prästerskapet).
En annan sak, om man nu är troende katolik, så bör man också notera att Kyrkan har uttalat sig ofelbart och dogmatiskt i frågan, genom Påven John Paul II i och med dokumentet "Ordinatio Sacerdotalis" (dokumentet är på engelska).
Sedan har vi fortfarande den mer filosofiska inställningen i frågan, den om att Kyrkan är sedd som en moder, och en moder behöver en fader för att få ihop ekvationen.
Ytterligare så har vi också det faktum att det är Kyrkan som avgör om man verkligen har ett kall eller inte. Vi behöver Kyrkans vägledning för att vara säkra på intentionerna från den Helige Anden, ty Jesus Kristus har personligen lovat att vakta över Kyrkan, och hålla henne obefläckad till Tidens Ände.
Ytterliggare läsning;
The Catholic Message Board - Were women present at the Last Supper?
The Catholic Message Board - Why should we have women priests?
...och apropå annat så har nu Dagen erkänt att de har felat, ty de kallade de "sociala synder" som ärkebiskopen Gianfranco Girotti pratade om under en intervju om biktens sakrament apropå vikten att vara medveten om och bekänna sina synder. Dessa "synder" som talades om var förmodligen bara ett sätt att konkretisera hur synd kan te sig idag. Precis som Dagen konstaterar i artikeln så är synderna eviga, eftersom de innebär att bryta emot Guds lag, den Eviga Lagen.
Lev väl.
EDIT: Fick ett bra tips om att Peter Kreeft tagit upp frågan "Women and the Priesthood".
torsdag 13 december 2007
Världsfred och bloggfasta
Igår kom ju såklart den förfärande nyheten att Svenska Kyrkan kommer att välsigna "homosexuella" par. Jag finner det djupt beklagligt att dessa människor nu kommer bli än mer vilseledda av människor som påstår sig vara kristna. Låt oss be för dessa människor.
Inför världsfredsdagen har också vår käre Påve uttryckt sin oro för att "homosexuella" "par" hotar freden, genom att hota den naturliga familjen, som ju är ett naturligt samhälle, och därför är det den som lär ut fred och borgar för varaktig fred. Saxat från Dagen.se: "– Att förneka eller för den delen begränsa familjens rättigheter, genom att grumla sanningen om människan, hotar fredens fundament, fortsätter påven.
Inför världsfredsdagen har också vår käre Påve uttryckt sin oro för att "homosexuella" "par" hotar freden, genom att hota den naturliga familjen, som ju är ett naturligt samhälle, och därför är det den som lär ut fred och borgar för varaktig fred. Saxat från Dagen.se: "– Att förneka eller för den delen begränsa familjens rättigheter, genom att grumla sanningen om människan, hotar fredens fundament, fortsätter påven.
Han fortsätter tala om hot mot freden, och tar också upp distributionen av jordens tillgångar och aborter. De senare räknas in i de krafter som ”hjälper till att försvaga familjen och dess öppenhet för att acceptera och ta ansvar för nytt liv”."
Låt oss be för freden och den naturliga familjenTill sist så kommer det här med bloggfastan som utlysts för alla kristna bloggare, där vi förväntas bedja för varandra och för människor att finna Jesus Kristus och Sanningen.
Så låt oss nu bedja.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
