tisdag 24 februari 2009

Fettisdagen

Matteusevangeliet 6:16-18:
"När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.
Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte,
så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig."















Idag är det fettisdagen, eller semmeldagen som det ofta kallas i folkmun, dagen då man oftast käkar just en "temla" (som Ture Sventon skulle sagt det, heter ju som alla vet "semla", men Herr Ture Sventon har lite svårt med "s"-ljudet, han läspar alltså). Men varför egentligen? Jo, för att käka upp sig inför den 40-dagarsfasta som inleds av morgondagens Askonsdag och avslutas med Långfredagen. Vi katoliker har förvisso bara skyldighet att fasta just dessa två dagar "på riktigt", det vill säga ett mål mat (enligt biskop Anders Arborelius skrivelse inför fastan 2008) under dagen (Askonsdagen och Långfredagen). Personer över 60 år eller under 13 år och andra med förhinder är förstås undantagna. Vad jag har förstått det som är vår biskop i sitt yttrande något mera strikt än den generella regeln för Kyrkan, som ligger på ett mål mat och två mindre mål mat. Dock bör man ju självfallet sträva efter att följa den lokale biskopen. Tillägg: man skall självfallet inte äta landlevande djur, kött, under dessa två obligatoriska dagar, vilket är en detalj som jag av naturliga orsaker glömmer bort, då jag inte äter kött annars heller.

Man bör också "ge upp" någonting under fastan, gärna något som kostar pengar som man istället kan ge till de fattiga genom Stockholm katolska stifts karitativa arbete. Kanske man kan avstå från någonting man brukar unna sig, eller avbryta något som ligger en till last, som man kanske faktiskt lika gärna kan leva utan ett tag.

Vi firar ju, som kanske bekant, just fastan för att minnas Jesu Kristi lidande och fastande i öknen i 40 dagar, men också för att tänka på alla i världen som inte kan få mat för dagen, alla som i världen lider på olika sätt.

Från Katolska Kyrkans Katekes:
"1434 Den kristnes inre botgöring kan ta sig många olika uttryck. Skriften och kyrkofäderna betonar särskilt tre former: fasta, bön och allmosor, som uttrycker omvändelse i förhållande till det egna jaget, till Gud och till andra människor. Bredvid den radikala rening som äger rum i dopet och martyriet brukar de som medel att uppnå syndernas förlåtelse nämna ansträngningar att försona sig med sin nästa, botgöringens tårar, omsorgen om nästans frälsning, helgonens förbön och kärlekens gärningar som ”gör att många synder blir förlåtna” (1 Pet 4:8)."

Hittade den här videon från tangle.com, tidigare GodTube.com, en sång om fastan, riktigt upplyftande och rolig:

Lent Song - tangle.com

5 kommentarer:

Teija sa...

Varför heter inte Ture Sventon Ture Tventon egentligen? En väldigt oviktig fundering så här på askonsdagen...

minutz3 sa...

Teija: jag har också funderat på det väldigt länge... Min gissning var faktiskt att det är på grund av "Du"-reformen, att folk helt enkelt inte säger "Herr Svensson" men det stämmer ju inte heller, då första boken släpptes 1948 och "Du-reformen" inte skedde förrän i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Den allra sista Ture Sventon-boken torde ha släppts ungefär samtidigt som Du-reformen hade Sverige i sina klor.

Katolik i Sverige sa...

Jag tycker mig minnas att Ture Sventon IBLAND har svårt att säga S. Tror det står det i första boken.

En välsignad Fasta önskar jag. TIttar in ibland även om jag inte bloggar själv

Kristina sa...

Semlor är gott, men de är verkligen inte prisvärda i affärerna! Bättre att göra de själva, så får man färsk grädde också!

Vad jag har hört beträffande fastan på askonsdag och långfredag är som du nämnde ett mål + två mindre mål som sammanlagt inte får vara större än ett mål. Ordo från stiftet talar dock om ett mål, vilket man åtminstone borde kunna tillämpa med att man får äta tre gånger, som sammanlagt inte får vara mer än ett mål mat.

Och angående fastan under hela fastan vet jag en frikyrklig som helt enkelt inte åt någonting överhuvudtaget(!) under hela fastan. Bara olika vitamindrycker etc. Även om man inte behöver bli så duktig bör man åtminstone hitta något - inte nödvändigtvis stort men just konkret. Och naturligtvis är det ju att föredra om man inte bara avstår från saker utan även lägger till fromma gärningar som att gå till mässan oftare, bibelläsning.

minutz3 sa...

Kristina: prisvärda var semlorna nog, på Coop i Kista såg jag att de tog 20 kronor för tvåpack på fettisdagen ;-)

Nu var jag dock ganska säker på att det skulle vankas (betydligt dyrare?) semlor därhemma, varför jag fann det onödigt att inhandla, men dyrt var det icke. Det beror helt på vart man går, men på de finare ställena kan enbart en semla tydligen kosta runt 30-40 kronor läste jag i tidningen... helt absurt.

Min gissning apropå fastan, eller de två obligatoriska dagarna, är att stiftet vårt faktiskt bestämde sig för något striktare fasta än den generella. Det har de lokala biskoparna rätt att göra, och vi uppmuntras följa vår lokale biskop.

Heh, din frikyrklige vän verkar ha kört "juicedieten" ;-)
Kanske han/hon helt enkelt körde en "detox" eller liknande, och sade det till de icke-kristna? Trendigt värre serru.

Fastan är förstås en tid av fördjupning i vårt religiösa liv.