"Den enda kyrka som bringar ljus, är en som brinner. Förena er med oss" - så skrev en spansk ja-till-livet-anhängare (motståndare till abort/barnamord) till svar på abortförespråkarnas uppmaningar till att bränna kyrkor (det delades även ut tändstickor för detta syfte) - källa katolskakyrkan.se
Jag tänkte på detta då jag precis igår läste ut "Mangabibeln" av Siku och Akin. Man kan säga att "Mangabibeln" är en väldans förkortad version av Bibeln, eller en slags tolkning av den, där ju författarna lyft fram det som de har ansett viktigas. Visst ger det lite perspektiv att få samma budskap i ett nytt format.
Eld är knappast ett fenomen i Bibeln. Det är något alldeles centralt i vår tro.
Att vi döper oss räcker inte, eller som Johannes Döparen sade;
"Jag vet att några av er undrar om jag är Messias. Titta där! Där kommer Han! Jag är inte ens värdig att knyta upp Hans sandalare. Ja, jag döper er med vatten, men Han (Jesus Kristus) ska döpa er med Helig Ande och Eld."
Detta är som vissa kanske förstår, inte hämtat direkt ur riktigt Bibeln, utan just ifrån "Mangabibeln".
Budskapet Johannes Döparen vill förmedla är helt enkelt att dopet inte är tillräckligt.
Vi måste ta emot den Helige Anden, låta oss vägledas utav den, och brinna i vår tro.
Vår tro ska alltså vara i brand. Den skall inte var ljummen, eller kall, utan varm, levande såsom elden. Kärleken som känsla är ju, av min erfarenhet, oftast också en varm känsla, och porträtteras också som en sådan, varför det gör det hela än tydligare vad som verkligen hör ihop med vår tro.
Samtidigt, det här att brinna i sin tro är inte det svårt?
Självfallet är det svårt. Ingen har någonsin, mig veterligt, sagt att det är lätt.
Värst är det kanske när vi människor gör uppror mot Kyrkan, när vi tänker "det här är inte rättvist". Problemet är ofta att vi fastnar i ett alltför jordiskt och materiellt tänkande.
Jag kan exempelvis tänka att det orättvist att vi inte har prästinnor i vår tro, att kvinnor helt enkelt inte kan ta del av prästerskapet. Men då har jag likväl fastnat i den väldans världsliga tron. Det är helt enkelt inte Guds vilja. Liksom en hel del annat är emot Guds vilja.
En del saker och ting är till och med emot hur naturen är konstruerad, medan vi, "egentligen", kan tycka det är orättvist att säga att detta är fel.
Vilka är vi att döma?
Men vi dömer ju faktiskt inte om vi nu skall vara korrekta.
Det vi egentligen gör är ju att upplysa om Sanningen.
Det är ju alltid upp till Gud att döma, men vilken dom får då inte vi om vi brister i att upplysa människor när de är fel ute?
Störst av allt är kärleken.
Vad är inte kärlek då till Gud?
Att älska Gud och Hans ord?
Den Eviga Lagen?
Ty riken kommer och går, men den Eviga Lagen består.
måndag 27 oktober 2008
"Den enda kyrka som bringar ljus, är en som brinner."
Etiketter:
abort,
barnamord,
Eviga Lagen,
katolska kyrkan,
kristen,
kristen tro,
Kyrkan,
kärlek,
Romersk Katolska Kyrkan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Fint skrivet! Men saknar du verkligen kvinnliga präster?
Simon: jag hade en lustig diskussion under WYD (World Youth Day, som trots namnet är mer än en dag...) apropå att någon hade klagat på att deras präst var "ful". Jag menade på att det ju självfallet inte skall spela någon roll, och att om det hänger på det (de hade fått någon yngre präst (och "snyggare"?) ett tag också, och då kom plötsligt fler ungdomar) det vill säga att Frälsningen hänger på det så är det en lös grund.
I vilket fall som helst så tog jag upp att jag nog skulle uppskatta kvinnliga präster, alltså om vi nu talar om vad som ser "snyggt" ut..
Det fick en ganska bra effekt på diskussionen och plötsligt förstods det vad jag menade ;-)
(och jag fick medhåll på att utseendet på prästen inte är det viktiga, förstod jag det som i alla fall)
(sedan att vi inte ens teoretiskt kan ha kvinnliga präster/prästinnor i den kristna tron är en annan femma.)
Jaha då förstår jag! :)
Att vara brinnande i tron är precis vad vi bör vara. Tron är en gåva från Gud men Han gör inte något mot vår vilja så Han väntar på att vi ska be om det. Alltså bör vi göra vad vi kan för att upptända vår kärlek samtidigt som vi ber om Helig Ande. Hur upptänder vi då vår kärlek? Genom att be, bruka Sakramenten, läsa Bibeln och helgonens skrifter, tala om tron med andra troende osv. På Tuves blogg Ave Maris Stella har han citerat en text av Augustinus som handlar om detta. Den finns här: http://avemarisstella.blogspot.com/2008/10/att-samla-sig-till-bn-p-bestmda-tider.html
Förstår inte helt: Menade de seriöst att man skulle tända eld på kyrkorna eller var tändstickorna mer av en gimmic/kul grej?
Johanna G: det förtäljer mig veterligt inte källan.
Men att ens säga så...
Vad?!
Det vet väl alla om att det finns grupper och individer som helst av allt skulle se att alla kyrkor brann ner. Inget skämt tyvärr...
Johanna G: särskilt utsatta är ju de "konservativa" kyrkorna, som inte är "politiskt korrekt" där vi exempelvis finner katolska kyrkan och Mormonkyrkan. Båda dessa är ju emot all slags sexuell synd (onani, homosexuella handlingar, osv), sex utanför äktenskapet och barnamord (abort). Detta retar förstås upp de som är tillhör den politisk korrekta "eliten" i samhället.
Skicka en kommentar