För tillfället verkar det som att partistyrelsen - eller Göran Hägglund allena - kör sitt eget lopp.
Kristdemokraterna torde efter dagens nyhet - att man inte längre är emot nya kärnkraftverk utan istället - utan något som helst stöd i partiet - ställer sig fullständigt positivt till detta.
Detta kan inte kallas för något annat än despotism.
Nationalencyklopedin definition; "despotism, despoti, styrelseform där all statsmakt är samlad hos en viss person (en despot) eller en viss grupp, som utövar denna makt efter eget godtycke. Se även absolutism och diktatur."
Skandalen med att Lennart Sacrédeus utav partistyrelsen petades - trots hans enorma succé hos medlemmarna - är fortfarande i färskt minne. Samtidigt kör man nu över den tidigare partilinjen i denna fråga. Är det vad som faller partistyrelsen i munnen för dagen som bestämmer partiets handlande?
Väljare och medlemmar torde ha rätt att få reda på om så är fallet, och om bilden utav medlemmar som något "onödigt ont" som målas upp av partistyrelsens ageranden är korrekt.
Partistyrelsen lär snart i vilket fall som helst få svårt att ha något att göra, då både medlemmar och väljare lär svika partiet som ingen vet vad det står för.
Som ena dagen tycker en sak, andra dagen en helt annan.
Vari finns den ideologiska förankringen och var tusan är debatten?
Uppdatering: SvD rapporterar också om att "Kristdemokraterna vill tillåta nya kärnkraftverk: ..."Gör det tillåtet att ersätta dagens reaktorer med nya. Så lyder Kristdemokraternas nya utspel i kärnkraftsfrågan. Samtidigt vill partiet begränsa antalet i drift till tio. Tidigare har partiet varit för en avveckling.
KD-ledaren Göran Hägglund skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att omsvängningen är ett bidrag till att ”få slut på en av våra mest skyttegravslika konflikter i svensk politisk historia”. "... Ytterliggare bevis på spår av despotism alltså. Partiledare Göran - "Stalin" (nytt smeknamn?) - Hägglund agerar alltså med järnhand och kräver åtlydnad. Centerpartiet håller ändock fast vid kärnkraftsmotståndet. Med tanke på Centerpartiets populistiska utspel så är det förvånansvärt att "Krist"demokraterna svänger runt som om vore de besatta, medan Centerpartiet är mera lugnt.
2 kommentarer:
Det är väl helt naturligt att någon som kallar sig kristen även är för despotism? Påven, som är den högste verklige ledaren i katolicisemn, eller Gud (som i en kristens ögon är ledaren) utöver ju despotism. Den förre när han enväldigt bestämmer både över alla katoliker och när han uppmanar dem att bestämma moralen även för dem som inte tror dessa sagor. Den senare vet vi ju bestmde att ett visst träd var förbjudet, vissa beteenden är värda att döda hela folk i öknen för och att en viss person måste alla följa.
Det är hyckleri att säga sig vara emot despotism när man är katolik.
Emil Vikström: du har nog fått det här om bakfoten rejält. Påven kan inte besluta någonting som går emot Bibeln - Guds ord - eller Traditionen - som startades av Jesus Kristus och byggts upp av Kyrkan i 2000 år nu, dessutom så är det han säger oftast underbyggt av Läroämbetet.
"Krist"demokraterna verkar inte ha något av alla dessa, utan istället verkar det vara en klick i partiet som går helt sin egen väg och struntar i medlemmarna (som kan - om man nu ska göra en jämförelse - jämföras med Läroämbetet), själva ideologin Kristdemokrati (Bibeln) och den riktning partiet har haft (Traditionen).
Skicka en kommentar