Kärleken..

...är inte enkel att förstå.
Särskilt inte den övernaturliga kärlek som det kristna budskapet handlar om.
Ofta när jag diskuterar med andra jämnåriga, så ser de just sex och ömhet som självklara delar av begreppet kärlek. Men det är något annat som detta innebär också, varför Kyrkan betonar att sådan ömhet ska förbehållas för äktenskapet. Det finns många logiska förklaringar till detta, framförallt för att detta bevis på ömhet blir som vilken annan aktion som helst, men också att människor blir skadade, både fysiskt men framförallt psykiskt.

Det hela handlar om någonting mycket större.
Kanske något mycket större än de flesta av oss kan begripa.
Äkta kärlek handlar om en själarnas förälskelse.
Detta har egentligen ingenting med köttslig lust att göra överhuvudtaget.
Däremot kan självfallet själarnas kärlek för varandra manifesteras i och med att man har samlag, men även inom äktenskapet så finns det fallgropar som kan innebära att vi faller bort från den rätta vägen, ty inom äktenskapet skall man också leva i kyskhet.

Idag kunde man på Dagen också läsa om att ett "nätverk för "HBT-personer"" vill kasta aska på Påven vid hans besök i USA. Enda motivet till handlingen verkar vara att förnedra Påven, som de menar orsakat Kyrkan "så mycket splittring och smärta".
Men jag kan för mitt liv inte förstå detta, ty om vi ser till vad Kyrkan lär och vad den Heliga Bibeln har att säga så är det entydigt; sex utanför äktenskapet ät utav ondo.
De enda som orsakar splittring är de själva, för att inte tala om den smärta och det helvete de skapar för sig själva genom att försöka att inte se Sanningen, som Kyrkan kärleksfullt försöker visa de.

Slutsats: lyssna till Påven.

Bild på Påve Benedict XVI från Agência Brasil, och inhämtad från Wikimedia Commons, under Creative Commons-licens.