Vaccin som inte fungerar

Den stora nyheten häromdagen i i alla fall Stockholm City var att skolhälsovården skall vaccinera alla flickor mellan nio år och yngre mot livmoderhalscancer. Denna insats beräknas kosta mellan 300-400 miljoner kronor.
Per år.

Det intressant i sammanhanget är faktiskt att Världen idag rapporterar om att detta vaccin inte hjälper mot alla typer av HPV-viruset. Enbart trohet till en partner hjälper.

..."Förutom vaccin finns bara ett säkert skydd mot det sexuellt överförda viruset: Trohet med en partner."...

..."Det faktum att trohet skyddar mot livmoderhalscancer tonades i flera år avsiktligt ned av svenska myndigheter."...

..."Kritiker har dock påpekat att vaccinet inte biter på alla typer av HPV-virus."...

Det är intressant att fundera hur dessa 300-400 miljoner kronor årligen skulle kunnat användas i kyskhetskampanjer, som inte bara hade eliminerat alla slags sexuellt överförbara sjukdomar (livmoderhalscancer är bara en av många, många som inte ens går att skydda sig med de bästa mediciner, vaccin eller allehanda skydd som går att köpas för pengar), utan också alla psykiska problem som följer med sexuella kontakter med mer än den person man har tankar på att spendera resten av livet med.

Det finns ju bland annat en övertro på preventivmedel - och då framförallt kondomer, men de skyddar faktiskt - mot det virus som kanske är det allra mest "hypade" - HIV/AIDS bara till 85%. Så, det finns alltså en felmarginal på 15%, just med HIV/AIDS-viruset vid användande av kondom.

Ett brott mot naturen...

...nu tror alla förmodligen att jag ska skriva något om s-e-x eller så här, men icke!
Det handlar om julen, julsånger, pepparkakor och allt därtill.
Julen har förstås extremt religiösa förtecken, och jultomten själv är ju bara en blek kopia av allas vårt älskade helgon Sankt Nikolaus. Historien bakom Sankt Nikolaus är inte särskilt "svår" egentligen, han kommer ju från, och bodde i nuvarande Turkiet. Många är de goda gärningar han gjort, men kanske mest känd är han för att ha räddat tre jungfrur, som förmodligen hade förblivit ogifta eller i värsta fall blivit prostituerade, om Sankt Nikolaus inte hade, som han gjorde under nattetid, ty Sankt Nikolaus var en mycket ödmjuk man, gav de tre kvinnorna varsin säck med guld för hemgiften.

Likheten med den allmänna uppfattningen om jultomten är slående, och förnekas inte heller.
Jultomten har funnits på riktigt.

Nåväl, detta var väl egentligen inte ämnet med denna bloggpost, utan det faktum att jag vurmar något ordentligt för julfirandet. Kanske lika mycket som för Halloween-firandet.
Det är svårt som tusan att inte "tjuvstarta", det vill säga köra igång lite julsånger och idag fick jag tillsägelse i skolan att jag nynnade på "Jinglebells"...
Det är det som väl kan tituleras ett "brott mot naturen" eller i alla fall ordning och så.
Själv tycker jag vanligtvis att var sak har sin tid och plats, men det är väldans lätt att slängas med i julkänslan när det julpyntas till höger och vänster och snön har lagt sig så fint.

Men nu börjar det ju faktiskt dra ihop sig på riktigt till jul nu, för nu på söndag är det ju faktiskt första advent!

Advent betyder förresten Guds ankomst (adventus (Domini) = (Guds) ankomst) tänk gärna på det när man ser adventskalenderar till här och varstans, och även den ateistiske talar om advent ;-)

Bilden är förresten av CrazyPhunk och är under GNU Free Documentation-licensen.

Bokrecension: "Surprised by Joy"

Jag blev på "Defenders of the Catholic Faith-forumet" tipsad personligen, med tanke på min bakgrund som ateist förmodar jag, att läsa C.S. Lewis bok "Surprised by Joy".
Har funderat länge och väl på vad jag egentligen kan säga om boken.
Det mesta av den är ganska arbetsam att ta sig igenom, ur min synvinkel, det är för mycket saker och ting som är detaljerade och kanske lite väl filosofiska för mn smak egentligen.
Titeln "Surprised by Joy" gör ju dock själ för sitt namn, för det är just det i princip hela boken handlar om. C.S. Lewis upptäckt att det är skillnad mellan verklig glädje, och sådant som bara är tilfällig tillfredsställelse exempelvis.

Jag kan dock inte komma ifrån känslan efter att ha läst boken känner jag personligen lite i alla fall att var det inte mera än såhär?

Till den nyfikne eller nykonverterade skulle jag nog istället rekommendera "Reasons To Believe" av Scott Hahn. Den svarade på betydligt flera funderingar om hur man skall ställa sig till ateistiska idéer. Kanske jag också är för o-filosofisk för att riktigt uppskatta C.S. Lewis självbiografi dock.

Begravning av tre aborterade barn

Videon ifråga rörde mig något otroligt.
Även om dessa tre barn aldrig fick se världens ljus så fick de åtminstone en mycket värdig begravning, mycket, mycket mer än många andra barn i denna värld får.

Internationellt upprop mot aborter

Såg på Katolsk mammas blogg att uppropet "Internationellt upprop för varje människas och familjs rättigheter och värde" nu finns på svenska alltså.

Så, om du inte har skrivit under tidigare så finns fortfarande chansen att agera till försvar för de ofödda barnen och för familjen med äktenskapet mellan en kvinna och en man som grund.

Tanken är, vad jag har förstått det som, att namninsamlingen skall lämnas in den 10:e december 2008, så det är inte så lång tid kvar. Feministerna har, understödda av en internationell "abortjätte" (som alltså tjänar pengar på att döda ofödda barn och expanderar aggressivt runtom i världen), en egen namninsamling till försvar för "rätten att abortera". Doktorn som äger detta abortimperium har sagt sig ha en "passion" för att utföra aborter.

Mest Kristdemokrat

Gjorde ett partitest (trodde de bara kom ut i valtiderna?) och kom fram till att jag, med den begränsade mängden frågor, var 63% Kristdemokrat, därefter 48% Miljöpartist, 42% Socialdemokrat, 39% Vänsterpartist, 38% Folkpartist, 36% Centerpartist och 31% Moderat.

Där ser man.

Är väl inte direkt förvånad egentligen.

De frågor jag tyckte var viktigast var väl att behålla äktenskapet mellan man och kvinna, att öka biståndet till de sämre ställda länderna, och att inte förbjuda "religiösa friskolor".

Intressant om Kristdemokraternas framtid

Dagbladet har skrivit en intressant ledare om situation för Kristdemokraterna som parti.
En lag för "samkänade äktenskap" nämns som spiken i kistan för Kristdemokraterna;
..."Och för kristdemokraterna skulle en könsneutral äktenskapslagstiftning bli spiken i kistan. Nådastöten. Ty vad finns kvar att försvara efter ett sådant nederlag? Hur ska Göran Hägglund kunna se sina väljare i ögonen?

Ett parti är ju inget parti utan sina idéer. Kristdemokraternas idé är att försvara de kristna kärnvärderingarna, hittills under mandatperioden har det gått si och så med den saken. Förra året signerade socialminister Göran Hägglund, till många kd-sympatisörers förtret, en lag som tillåter utländska kvinnor att göra abort i Sverige. Viker sig partiledningen även för den könsneutrala äktenskapslagen riskerar krist-demokraterna att slitas sönder. "...

Även referenser till startande av ett "högerkonservativt" parti görs. Är det måhända Joseph Christensons och Per Kronlids "Nätverk för Kristen Värdekonservatism" som man pekar på?

..."Kanske skulle rent av ett nytt högerkonservativt parti bildas i nederlagets efterdyningar.

Fredrik Reinfeldt måste snart sätta ned foten och följa riksdagens vilja och Göran Hägglund måste fortsätta kämpa för sitt partis existensberättigande.

Regeringen har med andra ord inte råd med kristdemokraterna och kristdemokraterna har inte råd med regeringen. "...

Bilden är uppladdad på Wikipedia av Irreality och är under GNU Free Documentation-licensen.

Kristdemokraterna och abort

Har förstått det som att förra inlägget och andra kan uppfattas som att jag i praktiken säger att Sverigedemokraterna skulle vara enda alternativet. Så är inte fallet. Särskilt med tanke på att Sverigedemokraterna inte varit särskilt öppna med sin abortpolitik gör det det hela än mera komplicerat. Förvisso har Sverigedemokraterna i sitt partiprogram talat om att de i ett första steg vill sänka abortgränsen till 12:e veckan, vilket är betydligt mera konkret än Kristdemokraterna i dagsläget.

Ändå vill jag belysa vad Kristdemokraterna faktiskt skriver på sin "A till Ö"-samling om abort;
"Abort

Kvinnan som bär barnet måste vara den som fattar det slutgiltiga beslutet om en eventuell abort, och hon måste få stöd oavsett vad hon beslutar. Vi önskar att det inte skulle behövas några aborter och vill därför arbeta för att ingen ska behöva göra abort av ekonomiska eller sociala skäl. Vi vill prioritera det abortförebyggande arbetet, med gott om ungdomsmottagningar, bra sexundervisning i skolan samt tillgång till billiga preventivmedel."

Detta betyder ju ändå att man ju erkänner att det är en människa det handlar om.
Därför är det förstås för mig än mera oförståeligt att man här försvarar rätten att döda det livet.

Betoningen på "sexundervisning" är dock olycklig. Min uppfattning om "sexualundervisning" är inte att den är objektiv, utan direkt indoktrinerande och bara uppmuntrar till allt som kan erbjuda njutning. I sådana sammanhang är det beklagligt att man i "sexualundervisningen" i Sverige inte betonar det oupplösliga band som skapas mellan de som har sexuellt umgänge, men också det faktum att kondomer, exempelvis, har en felmarginal med 15% när det gäller HIV/AIDS.

Bilden är av Dave Walker och är under Creative Commons Attribution ShareAlike 2.0 licensen.

PS. Ja till Livets blogg skrev om "Har kristdemokraterns glömt gräsrötterna?" där de tar upp en hel del intressanta frågestälningar. "För ett parti är det nödvändigt att kompromissa med andra partier om olika frågor, men börjar ett parti att kompromissa om sina hjärtefrågor då riskerar det partiet att tappa sin själ, med allt vad det kan innebära." och "Jonsgården skriver vidare att:

Samtidigt vet vi att Sd är inne och drar i kristdemokraternas hjärtefrågor. Man är emot abort, man är emot att homosexuella ska kunna gifta sig och adoptera barn. Man vill satsa på äldrevård. Det enda som skiljer de två partierna åt är främlingsfientligheten, men under sin tid i alliansregeringen har kd även bytt fot i denna fråga.

"DS.

Ja till Livet

Som en del kanske vet så är jag medlem i Ja till Livet och just detta, att bejaka rätten till liv, måste ju vara det enda som egentligen betyder någonting. Om ett samhälle inte ens kan skydda de allra, allra minsta utan dödar de, och uppmuntrar till det, är det verkligen då ett samhälle värt namnet?

Jag är även, för tillfället, med i KDU, och är mycket besvikna på de.
När FRA-debatten var i full gång så gjorde man en stor grej av det hela och gick emot moderpartiet, men däremot, när moderpartiet, Kristdemokraterna, kom med förslaget att tillåta utländska kvinnor att få komma hit för att döda sina barn sade man inte ett pip.

Jag funderar starkt på att i nästa val alltså rösta på Sverigedemokraterna, och jag vet att jag har många katoliker och kristna som är inne på samma spår. Saken är ju den om det ens är värt att försöka göra någon förändring i Kristdemokraterna längre, eller om det är bättre att låta partiet ruttna i fred.

En joker är förstås "Nätverk för Kristen Värdekonservatism" som man dock inte fått något livstecken från på ett år eller så nu.

PS. Vill också rekommender programmet "Annas eviga - är det barn vi dödar?" DS.

Bilden är förresten av internets_dairy och under Creative Commons Attribution 2.0 licensen.

55% pingst

Johanna G postade ett "pingsttest" på sin sida, så jag tog det för lite skojs skull.
Gissa min förvåning när jag påstås vara 55% pingstvän?

Grattis minutz3

Du har nu testats enligt pingststandard:
PUSS:9004-7 "Pingsttest Utan Seriöst Syfte"

resultatet blev 55% pingstvän och du klassas som "Kristen"

guds rika välsingnelse önskar, Markus, Tabina, Simon och Cecilie

Upp till kamp

Det var länge sedan jag manade till kamp.
Men nu är läget verkligen kritisk.
Sveriges regering är på väg att införa "samkönade äktenskap", vilket skulle innebära ett avslut på ett framhållande av den naturliga och mångtusenåriga unionen mellan en kvinna och en man.

Detta är enligt mig rejält skrämmande.

Förvisso är dödande av barn mycket värre (abort), men likväl är det skrämmande att relationer som inte är naturliga och fruktsamma nu skall stödjas av staten.

Vissa, andra än mig, har förstås reagerat, och Världen idag har rapporterat om en "mailstorm" till äktenskapets försvar.
På Svenska Evangeliska Alliansen hittar man bl.a. adresslistor till politikerna och färdiga förslag på vad man kan skriva.

Bilden är av Martin Di Maggio MartinDiMaggio och är under licensen Creative Commons Attribution 3.0 Unported.

Uppdaterat: Dagen rapporterar också om en massiv uppvaktning av riksdagen för äktenskapet
Hans Wallmark, Moderaterna, kommenterade bland annat;
"- Det är människor av kött och blod bakom mejlen, och det är glädjande."