
Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Jag tror ock på Jesus Kristus, Hans enfödde Son, vår Herre vilken är avlad av den helige Ande född av jungfrun Maria pinad under Pontius Pilatus korsfäst, död och begraven nedstigen till dödsriket på tredje dagen uppstånden igen från de döda uppstigen till himmelen sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Jag tror ock på den heliga Ande den heliga, katolska kyrkan de heligas samfund, syndernas förlåtelse köttets uppståndelse och ett evigt liv. Amen
Därefter ber man Fader Vår, på första kulan;
Fader vår som är himmelen Helgat varde ditt namn Tillkomme ditt rike Ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden Vårt dagliga bröd ge oss idag och förlåt oss våra skulder såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro och inled oss inte i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.
På de tre kommande kulorna ber man Var hälsad;
Var hälsad Maria, full av nåd Herren är med dig. Välsignad är du bland kvinnor och välsignad är din livsfrukt Jesus. Heliga Maria, Guds moder bed för oss syndare nu och i vår dödsstund. Amen
Efter dessa tre kulor kommer den sista kulan innan själva "ringen" börjar, på denna kula ber vi "Ära vare";
Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen
På den plats där du nu befinner dig, som inleder "ringen" börjar det första av de totalt fem mysterierna som varje rosenkransbön består av. Varje mysterium mediterar man över i en dekad, d.v.s. de tio kulor som är "ihopsatta" i ringen, för varje av dessa kulor ber man "Var hälsad". Varje dekad inleds dock med "Fader Vår" därefter är det brukligt att läsa igenom en text för varje mysterium. Därefter bedjas de tio "Var hälsad" som en följd av de tio kulorna, och dekaden, efter den sista "Var hälsad"-bönen avslutas med "Ära vare".
Det jag vill säga om rosenkransen är att det är en bön som personligen rört mig väldigt djupt.
Jag känner verkligen att jag koncentrera mig på fromheten, och att jag verkligen finner ett sätt att tacka Gud i och med den. Ofta annars när jag har lite mer "friare" böner, vilket jag framförallt brukar ägna mig åt som kvällsbön, känns det ibland otillräcklig.
Förvisso kan man väl säga att vi alltid är otillräckliga, att det ligger i vår natur.
Rosenkransen är i alla fall en bön som för mig närmare Herren, och som jag tror hjälper mig att verkligen koncentrera mig på Honom.