Detta är en fråga jag har undrat över lite ett tag, huruvida tankar, som är syndiga, men som man inte i praktiken eller på något sätt, genom handling eller exponering för någonting som torde kunna leda till dessa tankar, och som man inte heller "bejakar" (om så även i sitt inre).
Svaret är ett entydigt nej, vilket jag fick ifrån vår Präst idag, för att det skall vara en synd så måste det vara något vi har utfört med vett och vilja.
Därför finns det ingen anledning att bekänna detta under Botens sakrament, Bikten.
Sedan tidigare hade jag även postat frågan på DCF-forumet.
I senaste Sucken, Sveriges Unga Katolikers medlemstidning, kunde man läsa att Påven Benedict XVI/Joseph Ratzinger:s favoritdryck är, tro det eller ej, Fanta.
Det speciella med drycken är att den skapades av den nazistiska delen av Coca-Cola, eftersom råvarorna till många drycker ej fanns tillgängliga tack vare blockader, och Fanta består bl.a. av biprodukter vid osttillverkning. Coca-Cola:s representanter blev förstår glada, men har inge planer på att använda det vid marknadsföring, helt enkelt för att det inte "är deras målgrupp".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Handlingen ska utföras för att lagbrott ska gälla,
men då undrar jag hur man tolkar Jesu ord om att man är otrogen om man så bara tittar/tänker på en annan än maken/makan med begär.
Drack en Fanta light igår kväll. Det var en utförd gärning.
z: brott emot Guds Eviga Lag kan även ske i att man tänker vissa tankar. Om man innerligt önskar någon döden så har man ju definitivt gjort sig skyldig till mord, om än inte i Svea Rikes lagar, men i Herrens ögon.
Självfallet är det förstås värre om du utför själva handlingen, eftersom du då orsakar massor av andra konsekvenser och väljer, verkligen slutgiltigt, att gå emot Gud.
det är onödigt att bekänna en sådan tanke som synd, men kan vara nyttigt att bekänna den som frestelse
både synder man har skuld till och frestelser som man icke fallit för är ju sjelafiendens (eller de tre sjelafiendernas) verk i ens lif och det fins inget den värste af dem tycker så illa om som att utsättas för biktstolens ljus
hade vissa RK prester fattat, dels den inställningen och dels när jag bekände syndig tanke med intensivt men kort samtycke och derpå fölgande kampmässig ånger, hade jag kanske förblifvit hos dem
Skicka en kommentar