Rebecca St. James: Why I'm Waiting
fredag 28 augusti 2009
tisdag 25 augusti 2009
Kraftfull bönereklam
Jag kan inte låta bli att bli rörd av den reklam Svenska kyrkan har inför kyrkovalet 20:e september (hur i grunden fel det än är att rösta fram politiska partier som ska styra ett samfund...) som just förmedlar bilden av människor som av olika anledningar sätter sin tillit till Gud. Sedan kan man tycka vad man vill om att skriva in böner publikt på Internet, det har redan funnits sedan länge på Xt3 men mig veterligt så är bönerna där modererade till skillnad från Svenska kyrkans bönesida där man kan finna ganska olämpliga "böner"...
..."Det genomgående temat för satsningen är Bön - Hjärtats samtal med Gud.
Reklamfilmen bygger på scener ur livet där människor ber. Det kan handla om att be om hjälp, kraft eller att tacka Gud. I de olika filmsekvenserna får vi bland annat möta en tonårstjej som uttrycker sin glädje över livet, en äldre man som ligger på sjukhus, en boxare som ber om kraft och ett semesterfirande par som sitter i en husvagn med ösregn utanför."...
Varför skulle inte Katolska Kyrkan i Sverige kunna ha en YouTube-kanal likt Svenska kyrkan funderar jag på?
Det är ju ett väldigt billigt, enkelt och slagkraftigt sätt att nå ut på.
Mera läsning: Dagen: Svenska kyrkans bönesajt lyckad - trots mordhot
Dagen: Stakka Bo gör Svenska kyrkans tv-reklam
DN: Stakka Bo gör reklamfilm för Svenska kyrkan
Västerbottens-Kuriren: Kyrkan satsar på tv-reklam
..."Det genomgående temat för satsningen är Bön - Hjärtats samtal med Gud.
Reklamfilmen bygger på scener ur livet där människor ber. Det kan handla om att be om hjälp, kraft eller att tacka Gud. I de olika filmsekvenserna får vi bland annat möta en tonårstjej som uttrycker sin glädje över livet, en äldre man som ligger på sjukhus, en boxare som ber om kraft och ett semesterfirande par som sitter i en husvagn med ösregn utanför."...
Varför skulle inte Katolska Kyrkan i Sverige kunna ha en YouTube-kanal likt Svenska kyrkan funderar jag på?
Det är ju ett väldigt billigt, enkelt och slagkraftigt sätt att nå ut på.
Mera läsning: Dagen: Svenska kyrkans bönesajt lyckad - trots mordhot
Dagen: Stakka Bo gör Svenska kyrkans tv-reklam
DN: Stakka Bo gör reklamfilm för Svenska kyrkan
Västerbottens-Kuriren: Kyrkan satsar på tv-reklam
måndag 24 augusti 2009
Religiositet avgör valet
Dagen sammanfattar: "Kristna röstar borgerligt, bokstavstroende kristna stöder Kristdemokraterna. Muslimer röstar på Socialdemokraterna." men i Göteborgs-Postens artikel "Religionen påverkar folks politiska åsikter" finns en del att uppmärksamma.
..."Bokens resultat visar att muslimer i stor utsträckning stödjer Socialdemokrater och att stödet för Kristdemokraterna och även Centerpartiet är förhållandevis stort bland kristna. Bland kristna är stödet för Kristdemokraterna starkast bland frikyrkliga väljare jämfört med personer som tillhör Svenska kyrkan. Bland frikyrkliga väljare är stödet för Kristdemokraterna starkare bland mer konservativa frikyrkor (som pingströrelsen) jämfört med mer moderata frikyrkor (som Missionskyrkan). Starkast är stödet för Kristdemokraterna bland människor som är med i konservativa frikyrkor och som tror att Bibeln är Guds ord och därför bokstavligen sann. Fem av sex sådana bokstavstroende kristna stödjer Kristdemokraterna."... (mina markeringar)
En lite fundering kring detta är väl dels att det är lustigt med uttrycket "bokstavstroende". Personligen ser jag mig som Bibeltroende, inte bokstavstroende, vilket jag med det menar att jag tror helt och fullt på Bibeln, men att den måste ses som en helhet och i sitt sammanhang. Det går inte att bara ta Bibeln rakt upp och ned och säga att man följer den till punkt och pricka, då Bibeln ofta är snårig och olika avsnitt kan tyckas motsäga varandra.
Men slutsatsen måste ändå bli att statsvetaren som sammanställt rapporten intygar att de som faktiskt tar sin kristna tro på största allvar tillhör Kristdemokraternas största bas.
..."Stödet för Vänsterpartiet är starkast bland dem som inte ber, inte går på religiösa möten, som tydligt tagit avstånd från religion genom att inte vara med i Svenska kyrkan eller något annat religiöst samfund och som klart och tydligt menar att Bibeln bara är en vanlig bok.
Religiöst likgiltiga väljer S
För Socialdemokraternas del är stödet starkt bland dem som kan beskrivas som religiöst likgiltiga. Dessa ber aldrig, besöker aldrig någon gudstjänst, har ingen uppfattning om Bibelns innehåll och de har heller inte tagit aktivt ställning mot religion utan är alltjämt kvar i Svenska kyrkan.
Ett undantag från att religiösa väljare stödjer borgerliga partier är muslimer. Över 70 procent av de västsvenska muslimerna stödjer Socialdemokraterna. Nästan alla västsvenska muslimer sympatiserar med ett parti i det rödgröna blocket. Endast fyra procent av de västsvenska muslimerna sympatiserar med ett borgerligt parti. Det muslimska stödet för S förklaras inte av klass eller andra faktorer. Inte heller utmärks muslimer av att inneha vänsteråsikter. När svarspersonerna i frågeundersökningarna själva placerar sig på en vänster-högerskala är det ungefär lika vanligt att muslimer uppfattar sig som vänster som bland övriga befolkningen."... (mina markeringar)
Att Vänsterpartisterna tydligt tar avstånd från all slags tro torde inte komma som någon överraskning, kanske heller inte att de flesta (religiöst tillhörande) Socialdemokrater dels tillhör Svenska kyrkan men aldrig ber, går aldrig i kyrkan (förutom förmodligen vid bröllop, dop eller annan tillställning) eller har något som helst grepp om vad Bibeln egentligen säger.
Det mest intressanta är förstås att de flesta muslimer tycks sympatisera med Socialdemokraterna enligt undersökningen. Detta torde kanske dels bero på en sekularisering av muslimerna likt de flesta svenskar - d.v.s. man går i kyrkan när man "måste" (bröllop, dop, osv.) men bryr sig inte nämnvärt om varför det finns egentligen, utan detta är helt enkelt en "tradition". Bara för traditionens egna skull. Därför är det kanske inte så konstigt att man, om man inte har något grepp om detta, röstar på ett parti som är en av de största försvararna av abort"rätten" - rätten att döda ditt eget barn - och som förespråkar samkönade äktenskap, mera sexuell indoktrinering (okej med allt som "känns" bra) osv.
Det som däremot verkligen förvånar är dels två saker: att inte fler som tar Bibeln på allvar funderar på att rösta på Sverigedemokraterna, som tycks vara mera emot abort än Kristdemokraterna i dagsläget.
Men också det faktum att Kristdemokraterna som parti inte ställer upp på frågor som är viktiga för oss kristna som tar Bibeln på allvar, såsom just att skydda det ofödda barnets liv, att hålla den lagliga formen av äktenskapet mellan en kvinna och en man och att propagera för avhållsamhet innan äktenskapet och kyskhet i allmänhet.
Min uppmaning och förhoppning är att fler kristna som tar sin tro på allvar går ut för att förändra samhället i en livsbejakande riktning. Likt Roland Utbult så vet jag personligen att det är mycket svårt att få något som helst gehör om man är kristen eller står för den moral och etik som följer med i de flesta partierna, men idag tycks som sagt Kristdemokraterna vara det minst sämsta av alternativen, och kanske även Sverigedemokraterna.
..."Bokens resultat visar att muslimer i stor utsträckning stödjer Socialdemokrater och att stödet för Kristdemokraterna och även Centerpartiet är förhållandevis stort bland kristna. Bland kristna är stödet för Kristdemokraterna starkast bland frikyrkliga väljare jämfört med personer som tillhör Svenska kyrkan. Bland frikyrkliga väljare är stödet för Kristdemokraterna starkare bland mer konservativa frikyrkor (som pingströrelsen) jämfört med mer moderata frikyrkor (som Missionskyrkan). Starkast är stödet för Kristdemokraterna bland människor som är med i konservativa frikyrkor och som tror att Bibeln är Guds ord och därför bokstavligen sann. Fem av sex sådana bokstavstroende kristna stödjer Kristdemokraterna."... (mina markeringar)
En lite fundering kring detta är väl dels att det är lustigt med uttrycket "bokstavstroende". Personligen ser jag mig som Bibeltroende, inte bokstavstroende, vilket jag med det menar att jag tror helt och fullt på Bibeln, men att den måste ses som en helhet och i sitt sammanhang. Det går inte att bara ta Bibeln rakt upp och ned och säga att man följer den till punkt och pricka, då Bibeln ofta är snårig och olika avsnitt kan tyckas motsäga varandra.
Men slutsatsen måste ändå bli att statsvetaren som sammanställt rapporten intygar att de som faktiskt tar sin kristna tro på största allvar tillhör Kristdemokraternas största bas.
..."Stödet för Vänsterpartiet är starkast bland dem som inte ber, inte går på religiösa möten, som tydligt tagit avstånd från religion genom att inte vara med i Svenska kyrkan eller något annat religiöst samfund och som klart och tydligt menar att Bibeln bara är en vanlig bok.
Religiöst likgiltiga väljer S
För Socialdemokraternas del är stödet starkt bland dem som kan beskrivas som religiöst likgiltiga. Dessa ber aldrig, besöker aldrig någon gudstjänst, har ingen uppfattning om Bibelns innehåll och de har heller inte tagit aktivt ställning mot religion utan är alltjämt kvar i Svenska kyrkan.
Ett undantag från att religiösa väljare stödjer borgerliga partier är muslimer. Över 70 procent av de västsvenska muslimerna stödjer Socialdemokraterna. Nästan alla västsvenska muslimer sympatiserar med ett parti i det rödgröna blocket. Endast fyra procent av de västsvenska muslimerna sympatiserar med ett borgerligt parti. Det muslimska stödet för S förklaras inte av klass eller andra faktorer. Inte heller utmärks muslimer av att inneha vänsteråsikter. När svarspersonerna i frågeundersökningarna själva placerar sig på en vänster-högerskala är det ungefär lika vanligt att muslimer uppfattar sig som vänster som bland övriga befolkningen."... (mina markeringar)
Att Vänsterpartisterna tydligt tar avstånd från all slags tro torde inte komma som någon överraskning, kanske heller inte att de flesta (religiöst tillhörande) Socialdemokrater dels tillhör Svenska kyrkan men aldrig ber, går aldrig i kyrkan (förutom förmodligen vid bröllop, dop eller annan tillställning) eller har något som helst grepp om vad Bibeln egentligen säger.
Det mest intressanta är förstås att de flesta muslimer tycks sympatisera med Socialdemokraterna enligt undersökningen. Detta torde kanske dels bero på en sekularisering av muslimerna likt de flesta svenskar - d.v.s. man går i kyrkan när man "måste" (bröllop, dop, osv.) men bryr sig inte nämnvärt om varför det finns egentligen, utan detta är helt enkelt en "tradition". Bara för traditionens egna skull. Därför är det kanske inte så konstigt att man, om man inte har något grepp om detta, röstar på ett parti som är en av de största försvararna av abort"rätten" - rätten att döda ditt eget barn - och som förespråkar samkönade äktenskap, mera sexuell indoktrinering (okej med allt som "känns" bra) osv.
Det som däremot verkligen förvånar är dels två saker: att inte fler som tar Bibeln på allvar funderar på att rösta på Sverigedemokraterna, som tycks vara mera emot abort än Kristdemokraterna i dagsläget.
Men också det faktum att Kristdemokraterna som parti inte ställer upp på frågor som är viktiga för oss kristna som tar Bibeln på allvar, såsom just att skydda det ofödda barnets liv, att hålla den lagliga formen av äktenskapet mellan en kvinna och en man och att propagera för avhållsamhet innan äktenskapet och kyskhet i allmänhet.
Min uppmaning och förhoppning är att fler kristna som tar sin tro på allvar går ut för att förändra samhället i en livsbejakande riktning. Likt Roland Utbult så vet jag personligen att det är mycket svårt att få något som helst gehör om man är kristen eller står för den moral och etik som följer med i de flesta partierna, men idag tycks som sagt Kristdemokraterna vara det minst sämsta av alternativen, och kanske även Sverigedemokraterna.
söndag 23 augusti 2009
Why Not Priest?
Fann ett givande YouTube-klipp som ställer frågar varför inte präst?
(Alltså varför man inte skulle bli präst)
Webbplatsen de tipsar om är whynotpriest.org, där man kan fråga en präst om kallelser.
Det är underbart att få höra vittnesbörderna tycker jag, och det är alldeles för få gånger man får höra vittnesbörd från folk som valt det religiösa livet (präster, munkar och nunnor) och är något jag defintivt skulle vilja se mera utav.
Helst skulle jag vilja höra var och en av dessas berättelse.
(Alltså varför man inte skulle bli präst)
Webbplatsen de tipsar om är whynotpriest.org, där man kan fråga en präst om kallelser.
Det är underbart att få höra vittnesbörderna tycker jag, och det är alldeles för få gånger man får höra vittnesbörd från folk som valt det religiösa livet (präster, munkar och nunnor) och är något jag defintivt skulle vilja se mera utav.
Helst skulle jag vilja höra var och en av dessas berättelse.
lördag 22 augusti 2009
Katoliker och protestanter
Har funderat på detta ett tag, att om man skulle kunna lyckas få tillbaka lutheranerna/protestanterna hem till Katolska Kyrkan skulle mycket vara vunnet.
Det är ju främst lutheraner/protestanter som den andra halvan av de två miljarder kristna utgörs utav.
Det som också är till stor glädje för Humaniserna och andra allehanda ateister eller motståndare till kristendomen i allmänhet är ju just det att vi är splittrade.
Detta gäller kanske främst de protestantiska samfunden, då du på en och samma väg kan finna församlingar som har helt olika syn på synd, Gudstjänsten och till och med Gud själv.
Jag inbillar mig att problemet vi har inom Katolska Kyrkan inte är att vår tro och lära är felaktigt. Det är den inte, och vi har mycket goda skäl till varför vi tror på ditten och datten.
Jag tror även liturgin är viktig att bibehålla, eller utveckla med stor försiktighet, så den verkligen speglar det som är själva meningen med Gudstjänsten.
Detta är något som just har framtagits med största försiktighet inom Katolska Kyrkan (förstås med undantag för en del egensnickrad liturgi efter Andra Vatikankonciliet), hur man ska frambära offret inför Gud med värdighet.
Där vi kan lära oss mycket utav protestanterna/lutheranerna är hur en del av de har lyckats dels med att locka människor till de, kanske främst frikyrkorna då. Men också hur man lyckas knyta ihop församlingen till en gemenskap med grupper som har tätt kontakt och som i alla fall för en från utsidan som mig själv tycks ge stöd och hjälp till varandra på ett helt annat sätt än vad som blir naturligt när man bara pratar med varandra tio minuter efter Mässan (katolska ord för den viktigaste Gudstjänsten för den oinvigde).
Det är just den närhet som jag tror saknas inom Katolska Kyrkan, som i alla fall tycks finnas på ett annat sätt inom protestantiska/lutherska rörelser, och det missionerandet som också tycks ske på ett helt annat sätt - och som också ger frukt på ett helt annat sätt.
Ett samfund som speciellt fångat min uppmärksamhet är EFK, Evangeliska Frikyrkan och dess ordförande Stefan Swärd som exempelvis bloggar och ger sig ut och förkunnar det glada budskapet till, bland annat, berusade ungdomar på fredagskvällar.
Jag beundrar honom verkligen, och han tycks på många sätt vara en unik personlighet i det kristna Sverige av idag, med den ställningen, ansvaret och det han lyckas göra.
Det är ju främst lutheraner/protestanter som den andra halvan av de två miljarder kristna utgörs utav.
Det som också är till stor glädje för Humaniserna och andra allehanda ateister eller motståndare till kristendomen i allmänhet är ju just det att vi är splittrade.
Detta gäller kanske främst de protestantiska samfunden, då du på en och samma väg kan finna församlingar som har helt olika syn på synd, Gudstjänsten och till och med Gud själv.
Jag inbillar mig att problemet vi har inom Katolska Kyrkan inte är att vår tro och lära är felaktigt. Det är den inte, och vi har mycket goda skäl till varför vi tror på ditten och datten.
Jag tror även liturgin är viktig att bibehålla, eller utveckla med stor försiktighet, så den verkligen speglar det som är själva meningen med Gudstjänsten.
Detta är något som just har framtagits med största försiktighet inom Katolska Kyrkan (förstås med undantag för en del egensnickrad liturgi efter Andra Vatikankonciliet), hur man ska frambära offret inför Gud med värdighet.
Där vi kan lära oss mycket utav protestanterna/lutheranerna är hur en del av de har lyckats dels med att locka människor till de, kanske främst frikyrkorna då. Men också hur man lyckas knyta ihop församlingen till en gemenskap med grupper som har tätt kontakt och som i alla fall för en från utsidan som mig själv tycks ge stöd och hjälp till varandra på ett helt annat sätt än vad som blir naturligt när man bara pratar med varandra tio minuter efter Mässan (katolska ord för den viktigaste Gudstjänsten för den oinvigde).
Det är just den närhet som jag tror saknas inom Katolska Kyrkan, som i alla fall tycks finnas på ett annat sätt inom protestantiska/lutherska rörelser, och det missionerandet som också tycks ske på ett helt annat sätt - och som också ger frukt på ett helt annat sätt.
Ett samfund som speciellt fångat min uppmärksamhet är EFK, Evangeliska Frikyrkan och dess ordförande Stefan Swärd som exempelvis bloggar och ger sig ut och förkunnar det glada budskapet till, bland annat, berusade ungdomar på fredagskvällar.
Jag beundrar honom verkligen, och han tycks på många sätt vara en unik personlighet i det kristna Sverige av idag, med den ställningen, ansvaret och det han lyckas göra.
fredag 21 augusti 2009
Statusuppdatering
Som ni kanske märkt har jag inte varit överdrivet aktiv på sistone med att uppdatera bloggen. Framförallt beror det på mina studier. Faktum var att jag har haft problem med de antal poäng jag behövde för att få bli inskriven på universitetet för tredje och sista året på min nuvarande utbildning, och har kämpat för att få ihop tillräckligt med poäng, och situationen har också lösts, så att jag kommer få gå mitt tredje och sista år på utbildningen såsom planerat. Dock bör och lär jag prioritera ned att skriva av mig så mycket om sådant som upprör mig eller att bara skriva för att producera bloggposter exempelvis...
Nåväl, härnäst på min lista över saker jag ser fram emot är Stiftsungdomsdagarna 2009 4-6 september i Vadstena, som också samordnas med stiftsvallfärden.
Vore kul om ni som hade tänkt komma på någotdera hör av er antingen via en kommentar här eller via min e-post på minutz3@gmail.com
Kan dock inte lova för mycket då jag också ska hålla ordning och reda på en grupp :-P
Mera om bloggmötet hos Johan Stenberg: "Katolska bloggföreningens årsmöte"
Nåväl, härnäst på min lista över saker jag ser fram emot är Stiftsungdomsdagarna 2009 4-6 september i Vadstena, som också samordnas med stiftsvallfärden.
Vore kul om ni som hade tänkt komma på någotdera hör av er antingen via en kommentar här eller via min e-post på minutz3@gmail.com
Kan dock inte lova för mycket då jag också ska hålla ordning och reda på en grupp :-P
Mera om bloggmötet hos Johan Stenberg: "Katolska bloggföreningens årsmöte"
måndag 3 augusti 2009
Nytt och Noterat om familjen
"Nytt och Noterat":s (bloggen tillhörande "Katolsk Observatör") redaktör är tydligen på semester i Filippinerna, men kan inte hålla sig och ger en mycket fin beskrivning av familjen:
..."Det är i familjen själva livet utspelar sig, någon rikedom i egentlig mening finns liksom ingen annanstans. Pengar är alltid välkomna, men om de inte kommer familjen till del skulle det vara en olycka. De enorma barnaskaror man möter var man än kommer i detta land är inget utslag av bristande kunskap, läs sexualundervisning. Tvärtom är det ett bevis på en alldeles förträfflig livsvisdom. Det är i barnen som framtiden ses, inte i det självcentrerade förverkligandet. Barn är alltid välkomna och alltid älskade, vare sig de är egna eller adopterade eller närståendes, innanför eller utanför äktenskapet. Och en förutsättning att ta hand om så många barn med knappa omständigheter är just en grundmurad familjestruktur, en välutvecklad sammanhållning där resurserna fördelas mera effektivt åtminstone på bynivå, än någonsin ett välståndssamhälle som Sverige kan åstadkomma. Just detta gör att ett lagstadgat tvåbarnsprogram inte har någon som helst framtid här. Och detta beror inte på kyrkan, utan på folkmentaliteten. "...
Nytt och Noterat: Nytt och Noterat från Asien
..."Det är i familjen själva livet utspelar sig, någon rikedom i egentlig mening finns liksom ingen annanstans. Pengar är alltid välkomna, men om de inte kommer familjen till del skulle det vara en olycka. De enorma barnaskaror man möter var man än kommer i detta land är inget utslag av bristande kunskap, läs sexualundervisning. Tvärtom är det ett bevis på en alldeles förträfflig livsvisdom. Det är i barnen som framtiden ses, inte i det självcentrerade förverkligandet. Barn är alltid välkomna och alltid älskade, vare sig de är egna eller adopterade eller närståendes, innanför eller utanför äktenskapet. Och en förutsättning att ta hand om så många barn med knappa omständigheter är just en grundmurad familjestruktur, en välutvecklad sammanhållning där resurserna fördelas mera effektivt åtminstone på bynivå, än någonsin ett välståndssamhälle som Sverige kan åstadkomma. Just detta gör att ett lagstadgat tvåbarnsprogram inte har någon som helst framtid här. Och detta beror inte på kyrkan, utan på folkmentaliteten. "...
Nytt och Noterat: Nytt och Noterat från Asien
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
