Mässplikten

Jag upptäckte något jag faktiskt inte vetat tills alldeles nyligen om Mässplikten.
Det kan jag faktiskt tacka min mormor för.
Hon är, som jag kanske har skrivit, inte särskilt positivt inställd till det här med Mässplikten, det vill säga att jag varje söndag tar mig till kyrkan.
Hon menade på att man kan ju inte behöva gå varje söndag.
Så, hon ringde min kyrkoherde.
Gissa min förvåning när det visar sig att hon har rätt.

Min kyrkoherde förklarade för mig per telefon att situationen ju är lite annorlunda när man bor ihop med en familj som inte är katolskt, och rådde mig att, när det faktiskt är viktigt för familjen så bör jag vara med de. Han förklarade vidare att just många som t.ex. är gifta med icke-katoliker kan ju hamna i dessa situationer, och till skillnad från Mässplikten, som inte finns bland de tio budorden, sade han, så finns "Hedra din fader och din moder" (vilket självfallet är i en vidare bemärkelse och gäller ens familj och t.o.m. samhället så som jag har förstått det).
Så när man i praktiken väljer mellan familjen och att uppfylla Mässplikten är man förpliktigad att välja det godare. Eftersom man väljer mellan två goda saker kan det då heller inte vara en dödssynd, vilket det ju däremot är om man t.ex. inte går på Mässan på lördag/söndag p.g.a. att man försovit sig, man vill ta det lugnt eller dylikt.

Så, rent generellt kan man säga att missa Mässan, alltså att inte uppfylla Mässplikten (d.v.s. att inte gå i kyrkan och delta i den heliga Mässan på en lördag eller söndag eller Heliga dagar), är en dödssynd. Alltså någonting, så vitt jag förstått saken, som separerar oss från Gud på ett sådant allvarligt sätt att vi kommer att dö för evigt (hamna i Dödsriket/Helvetet kanske?) när vi dör (inte få evigt liv tillsammans med Gud).

Däremot, när man inte har möjlighet att vara med i Mässan rent fysiskt så ska man ju försöka att rent andligt ändå få ta till sig en del av den, och där är ju självfallet (Bibel)läsningarna viktiga.
Därför presenterar jag härmed dagens läsningar;

ARTONDE SÖNDAGEN »UNDER ÅRET«

Första läsningen - Jes 55:1–3

Så säger Herren:
Kom, alla ni som törstar,
kom hit och få vatten,
kom, även om ni inte har pengar!
Förse er med säd, så att ni får äta!
Kom och få säd utan pengar,
vin och mjölk utan att betala!
Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd,
er lön på sådant som inte mättar?
Lyssna till mig, så får ni äta gott
och njuta av feta rätter.
Kom till mig och hör noga på,
lyssna, så får ni liv.
Jag sluter ett evigt förbund med er,
den nåd jag visat David skall bestå.


Andra läsningen - Rom 8:35, 37–39

Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? Nej, över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.


Evangelium - Matt 14:13–21

Vid den tiden drog sig Jesus undan och for över sjön till en öde trakt för att vara ensam. Men folket i städerna fick reda på det och följde efter honom till fots. När han steg i land fick han se en stor skara människor, och han fylldes av medlidande med dem och botade dem som var sjuka. På kvällen kom lärjungarna till honom och sade: »Trakten är öde och det har redan blivit sent. Låt folket gå härifrån, så att de kan köpa sig mat borta i byarna.« Jesus svarade: »De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta, ni själva.« De sade: »Här har vi inte mer än fem bröd och två fiskar.« — »Lämna dem till mig«, svarade han. Han sade åt folket att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket. Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, tolv fulla korgar. De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.