Familjen - Det snurrar i min skalle
"Jag, gjorde upp en eld för dig och nu brinner hela skogen"
Ja, ni trodde säkert att bloggen var "död och begraven" sedan länge då jag inte har postat något på en sisådär åtta månader. Men icke, liket sprattlar minsann.
Jag önskar jag kunde säga att jag har studerat mig in på allting i den katolskt kristna tron nu, men att påstå så vore att ljuga för mig själv och andra förstås.
Sanningen är den att jag inte känt något behov av att skriva, och när jag har känt så har jag gjort annat helt sonika. Men har till slut tagit mig till det som jag har hört från vissa, framförallt en präst som jag mötte för några månader sedan som frågade när jag skulle börja skriva igen (känner mig oerhört hedrad att han går in på min blogg trots det långa uppehållet, vad jag förstod dock mest för att kontrollera uppdateringar hos bloggarna jag länkar till ;-) ) och med den lustiga kommentaren "det snurrar och snurrar och snurrar" ungefär som att han undrade när det skulle sluta att snurra.
Men är inte livet rätt snurrigt egentligen?
Det finns liksom inte så mycket man kan göra åt det.
Världen snurrar vidare och man själv snurrar runt i livets karusell, ibland går det som man hade tänkt sig, ibland inte. Å andra sidan kan man se det som att man behöver ta sig ur livets karusell och istället ställa sig en bit borta från det hela och betrakta det istället för att hela tiden vara en del av det.
Det är kanske här kontemplation och bönelivet kommer in i bilden.
Om man bara fokuserar på handlingarna (vilket man ej ska underskatta - en tro utan gärningar är en död tro som det på ett ungefär står i Bibeln) blir det lätt att man hamnar i den karusell där det världsliga helt tar över ens sinne och förpestar det i jakten på "lycka" med lockelser om sådant som ska göra livet mer njutningsbart, lättare och "bättre" (nej, 3D-tv kommer knappast att revolutionera ditt liv, möjligtvis kommer det bli lite roligare att glutta på dumburken).
Denna jakt på tillfälliga kickar men samtidigt en bekvämlighet måste vara den kristna trons värsta fiende. Dessa kickar manifesterar sig ofta i en vilja att se ner på andra människor där man kan gotta sig åt att man minsann själv inte är lika dålig som de. Lägg därtill att många människor som jag har samtalat ser det som oerhört onödigt att lägga ned någon som helst tid på kontemplation. Detta är i sanning mycket konstigt i en tid då man ska "hitta sig själv".
Om man nu inte tror på Gud, vad gör det då att man ber en stilla bön under vilken man kanske bättre faktiskt kan hitta sig själv då man kan fundera över det som man behöver bli bättre på och vilka människor i ens närhet man kanske kan bete sig på ett bättre sätt gentemot?
Däremot går det tydligen bra att tuta i barnen att gå på flummiga yoga-klasser där man ska leka djur...
Hur vore det om man gav barnen något viktigare än att låtsas vara djur (som oftast gör vadhelst som faller de in närhelst det faller de in) som vad det faktiskt innebär att vara en människa, skapad och älskad av Herren vår Himmelske Fader?
PS. har ännu en gång funderingar på att antingen ta och ha en mera personlig blogg alternativt en evangeliserande blogg, ni får gärna skriva vad ni tycker och tänker kring detta i en kommentar till inlägget.
Visar inlägg med etikett kristendomen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kristendomen. Visa alla inlägg
fredag 17 december 2010
lördag 9 januari 2010
Europa islamiseras
Tjeckiske kardinalen Miloslav Vlk fick nyligen frågan om islam hotar Europa och kristendomen, till vilket biskopen svarar: "One issue is the question of immigration by which the Muslims are creating majorities not only at schools, because they have many children, but also in cities. And they have a potential for further growth. So the math is simple here. By the systematic emptying of the Christian contents of the Europeans' lives, a void is being created that is easily filled by them. Europe has renounced its Christian roots from which it has grown and which could equip it with the strength to resist the threat of being "conquered" by the Muslims which is already happening, after all. In the late Middle Ages, the Islam didn't manage to take over Europe by using weapons. Christians had won then. Nowadays, the battles are fought with "spiritual" weapons. Europe doesn't have any while the Muslims are armed with them perfectly. That's why the fall of Europe is a genuine threat. Muslims are coming here become of diverse reasons. One of them is a religious mission - to bring the spiritual values of the belief in God into the pagan environment of Europe and its Godless lifestyle - as they like to say.
We must therefore be prepared to expect that if Europe doesn't change its attitude to its own roots, the continent will be islamized. One-sidedly absolutized human rights are yet another driver that opens the door to such a future. Christianity is under pressure from Islam: we must live our belief at full speed. It's one of the signs and challenges of our age."
Kardinal Miloslav gör alltså bedömningen att då vi européer glömmer våra rötter i den kristna tron som i praktiken ligger till grund för det Europa som en gång var världens mittpunkt så tar vi helt enkelt kål på oss själva.
I Europa är vi helt enkelt inte förberedda, vi har ett hål tack vare våra sekulariserade samhällen menar kardinalen, varför muslimerna så lätt kan ta över. En av anledningar till att muslimer söker sig till Europa är för att frälsa den Gudlös kontinenten. Vem kan egentligen klandra de om man skall vara ärlig?
Sverige nämns för övrigt som en av de länder i Europa där majoriteten om ett par decennier kommer vara muslimer. Kardinalen tror även att vardagslivet kommer vara islamiserat innan kristna kommer väckas ur sin dvala, och att många européer kommer konvertera till islam på grund av den brist på spiritualitet som finns och regerarar i Europa av idag.
Jag tror mycket ligger i vad kardinalen säger.
Om sanningen skall fram så måste vi kristna, precis som kardinalen föreslår, leva ut vårt kristna kall fullt ut hela tiden. Det finns ingen plats för några halvmesyrer eller ytterliggare sekularisering, då detta helt enkelt är raka vägen till graven för det Europa som vi har känt till.
Czech Catholic boss: why Europe is threatened by Islam
Rekommenderas kan förmodligen Joseph Ratzingers (vår nuvarande påve) bok "Without Roots: The West, Relativism, Christianity, Islam" som vad jag har hört ska behandla samma ämne.
We must therefore be prepared to expect that if Europe doesn't change its attitude to its own roots, the continent will be islamized. One-sidedly absolutized human rights are yet another driver that opens the door to such a future. Christianity is under pressure from Islam: we must live our belief at full speed. It's one of the signs and challenges of our age."
Kardinal Miloslav gör alltså bedömningen att då vi européer glömmer våra rötter i den kristna tron som i praktiken ligger till grund för det Europa som en gång var världens mittpunkt så tar vi helt enkelt kål på oss själva.I Europa är vi helt enkelt inte förberedda, vi har ett hål tack vare våra sekulariserade samhällen menar kardinalen, varför muslimerna så lätt kan ta över. En av anledningar till att muslimer söker sig till Europa är för att frälsa den Gudlös kontinenten. Vem kan egentligen klandra de om man skall vara ärlig?
Sverige nämns för övrigt som en av de länder i Europa där majoriteten om ett par decennier kommer vara muslimer. Kardinalen tror även att vardagslivet kommer vara islamiserat innan kristna kommer väckas ur sin dvala, och att många européer kommer konvertera till islam på grund av den brist på spiritualitet som finns och regerarar i Europa av idag.
Jag tror mycket ligger i vad kardinalen säger.
Om sanningen skall fram så måste vi kristna, precis som kardinalen föreslår, leva ut vårt kristna kall fullt ut hela tiden. Det finns ingen plats för några halvmesyrer eller ytterliggare sekularisering, då detta helt enkelt är raka vägen till graven för det Europa som vi har känt till.
Czech Catholic boss: why Europe is threatened by Islam
Rekommenderas kan förmodligen Joseph Ratzingers (vår nuvarande påve) bok "Without Roots: The West, Relativism, Christianity, Islam" som vad jag har hört ska behandla samma ämne.
torsdag 5 november 2009
EU raderar kristendomen
Det är lustigt hur Europeiska Unionen allt mer tycks gå åt ett håll som börjar likna ett mardrömsscenario. Bland annat har ju steg tagit mot att EU ska erkänna abort som en "mänsklig rättighet". Katolska Kyrkans biskopar har tidigare också uttryckt oro för den jämställdhetslagstiftning som EU föreslagit, som skulle innebär - menade man - att Kyrkan skulle bli tvungen att anställa personer som inte delar Kyrkans värdegrund.
Senast i raden av alla dumheter är att Italien skulle tvingas ta bort krucifixen från skolorna, då detta skulle vara stötande för personer med en annan trosinriktning eller ingen trosinriktning överhuvudtaget. Problemet med detta påstående är ju dock att de flesta troende faktiskt har en respekt för andra trosinriktningar. De som inte har någon tro å andra sidan torde ju - egentligen ur rent logisk synvinkel - inte har någonting att oroa sig över, ty enligt deras övertygelse så är det ju bara nonsens.
Dagen: Italien rasar efter krucifixstopp
Sammanfattning av domen från Europadomstolen på engelska
PS. Vill bara understryka att jag alltid varit mycket positivt inställd till EU, så länge jag kan minnas. Jag var till och med med i en ungdomsrörelse som framförallt verkade för att försöka införa euron i Sverige. Men de senaste månaderna har jag blivit alltmer negativ till det hela, då man tycks ansluta sig till dödens kultur allt mera. DS.
Senast i raden av alla dumheter är att Italien skulle tvingas ta bort krucifixen från skolorna, då detta skulle vara stötande för personer med en annan trosinriktning eller ingen trosinriktning överhuvudtaget. Problemet med detta påstående är ju dock att de flesta troende faktiskt har en respekt för andra trosinriktningar. De som inte har någon tro å andra sidan torde ju - egentligen ur rent logisk synvinkel - inte har någonting att oroa sig över, ty enligt deras övertygelse så är det ju bara nonsens.
Dagen: Italien rasar efter krucifixstopp
Sammanfattning av domen från Europadomstolen på engelska
PS. Vill bara understryka att jag alltid varit mycket positivt inställd till EU, så länge jag kan minnas. Jag var till och med med i en ungdomsrörelse som framförallt verkade för att försöka införa euron i Sverige. Men de senaste månaderna har jag blivit alltmer negativ till det hela, då man tycks ansluta sig till dödens kultur allt mera. DS.
måndag 26 oktober 2009
Pengar
Tänkte för en gångs skull ta upp det ämne som alla kristna tycks sky som pesten (eller som jag inbillar mig och har hört att så är fallet) - det om pengar. För det är inget "roligt" budskap Jesus har att komma till oss som har med än vad vi klarar oss på. I tre evangelier (Matteusevangeliet 19:24, Markusevangeliet 10:25 och Lukasevangeliet 18:25) nämns exakt samma ord från Jesus Kristus: "Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."
Hela Pingsten skriver: "Men faktum är att Bibeln är väldigt tydlig med att positivt användande av pengar är att bara nöja sig med det nödvändigaste, sälja alla onöädiga ägodelar och dela ut pengarna till de fattiga. Negativt användande av pengar är att köpa lyx, underhållning och onödigheter, dvs. egoistisk konsumtion. Sådan sker för att man älskar pengar istället för de fattiga, man lägger sina slantar på saker man inte behöver istället för på saker de fattiga behöver.
Sådan här undervisning var urkyrkan full av - där sålde alla allt och levde i egendomsgemenskap. Det är ett faktum medelsvensson är mycket rädd för att acceptera – man vill ju inte förlora sina kära egendomar. "
Bloggen Hela Pingsten hänvisar även till kyrkofäderna som menar på att allt i princip (förutom hustrurna) skulle ägas gemensamt.
Som kristen tycks det mig i alla fall tydligt genom hela Bibeln att man - åtminstone - bör ge tionde till Kyrkan om man har så att man klarar sig och inga andra hinder föreligger. Det är förstås saligare att ge ännu mera, som vi kan se handlar det ur Guds synvinkel inte hur mycket vi ger utan hur stor del av det vi har som vi avstår från för Guds skulle (tänker på den fattige damen Jesus hänvisade till som gav så mycket mera än alla andra, om man ser till hur lite hon hade).
Frågan är ju hur man som kristen ska förhålla sig till rikedom. Vissa menar ju på att man verkligen ska sälja allt man äger. Problemet blir ju att man då lever utanför det vanliga samhället. Problemet med detta är att man exempelvis kanske inte kan få ett arbete utan istället är till belastning för samhället istället för en hjälpande kraft till andra. Dagen har en intressant artikel i ämnet, "Dagen: Pengar - i vägen för Gud?" men jag kan inte annat än att hålla med bloggen "Hela Pingsten" om att de de facto tycks inta en ganska ljummen inställning som passar den ljummet kristne medelklassvensken.
Samtidigt kanske det är i kollektiv vi bär leva, i kärlek till varandra.
Om man ser till de första kristna var det just i kärleken till varandra som hedningarna blev frälsta. Man såg hur de älskade varandra helt enkelt och därför ville man troligen var en del utav detta.
För vem vill inte vara en del i en kärleksfull gemenskap?
Stockholms katolska stift: Ansgarsgåvan
Stockholms katolska stifts karitativa arbete
Bild av Thomas Pusch
Hela Pingsten skriver: "Men faktum är att Bibeln är väldigt tydlig med att positivt användande av pengar är att bara nöja sig med det nödvändigaste, sälja alla onöädiga ägodelar och dela ut pengarna till de fattiga. Negativt användande av pengar är att köpa lyx, underhållning och onödigheter, dvs. egoistisk konsumtion. Sådan sker för att man älskar pengar istället för de fattiga, man lägger sina slantar på saker man inte behöver istället för på saker de fattiga behöver.
Sådan här undervisning var urkyrkan full av - där sålde alla allt och levde i egendomsgemenskap. Det är ett faktum medelsvensson är mycket rädd för att acceptera – man vill ju inte förlora sina kära egendomar. "
Bloggen Hela Pingsten hänvisar även till kyrkofäderna som menar på att allt i princip (förutom hustrurna) skulle ägas gemensamt.
Som kristen tycks det mig i alla fall tydligt genom hela Bibeln att man - åtminstone - bör ge tionde till Kyrkan om man har så att man klarar sig och inga andra hinder föreligger. Det är förstås saligare att ge ännu mera, som vi kan se handlar det ur Guds synvinkel inte hur mycket vi ger utan hur stor del av det vi har som vi avstår från för Guds skulle (tänker på den fattige damen Jesus hänvisade till som gav så mycket mera än alla andra, om man ser till hur lite hon hade).
Frågan är ju hur man som kristen ska förhålla sig till rikedom. Vissa menar ju på att man verkligen ska sälja allt man äger. Problemet blir ju att man då lever utanför det vanliga samhället. Problemet med detta är att man exempelvis kanske inte kan få ett arbete utan istället är till belastning för samhället istället för en hjälpande kraft till andra. Dagen har en intressant artikel i ämnet, "Dagen: Pengar - i vägen för Gud?" men jag kan inte annat än att hålla med bloggen "Hela Pingsten" om att de de facto tycks inta en ganska ljummen inställning som passar den ljummet kristne medelklassvensken.
Samtidigt kanske det är i kollektiv vi bär leva, i kärlek till varandra.Om man ser till de första kristna var det just i kärleken till varandra som hedningarna blev frälsta. Man såg hur de älskade varandra helt enkelt och därför ville man troligen var en del utav detta.
För vem vill inte vara en del i en kärleksfull gemenskap?
Stockholms katolska stift: Ansgarsgåvan
Stockholms katolska stifts karitativa arbete
Bild av Thomas Pusch
fredag 23 oktober 2009
Varmt välkomna hem
Det har förmodligen skrivits allt för mycket redan om detta ämne.
Jag talar förstås om Svenska kyrkans beslut att viga samkönade par.
Det var förstås också väntat. Faktum är ju dock att Svenska "kyrkan" (kyrkan inom citationstecken då Svenska kyrkan såsom samfund knappast längre kan betraktas såsom ett kristet samfund med tanke på att de i en så pass grundläggande fråga som ju inte är en ordningsfråga utan just en lärofråga går ifrån Bibeln) redan år 2005 med beslutet att välsigna samkönade pars partnerskap.
Men innan Svenska "kyrkan" tog sitt beslut hade redan en baptistförsamling, Norrmalmskyrkan, sagt ja till att "viga" samkönade par. Dagen skrev: "Norrmalmskyrkan, en av de större församlingarna i Svenska baptistsamfundet, blir den första enskilda svenska församlingen som öppnar för vigsel av homosexuella."
Hos Svenska "kyrkan" finns det, och har alltid funnits, en vilja att anpassa sitt samfunds roll till att hela tiden passa tidsandan. Det kan knappast kallas att kalla ut till en radikal efterföljelse av Jesus Kristus när man inte hymlar om att man hela tiden anpassar sig efter vad som för tillfället tycks vara hippt att göra.
Frikyrkorna har ju en helt annan utgångspunkt och det tycks för mig minst sagt förvånande att en frikyrkoförsamling beslutar att "viga" samkönade par då detta i grunden går emot vad Bibeln säger. Å andra sidan har frikyrkor tyvärr en tendens att ofta kunna tolka Bibelns ord lite väl fritt. Det är inte helt ovanligt att man projekterar Bibelord i en kontext som de aldrig var menade för.
Elisabeth Sandlund, chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagen skriver om konsekvenserna av Svenska "kyrkans" beslut att "viga" samkönade par: "För andra blir beslutet det som knuffar dem över till ett annat protestantiskt samfund eller till Katolska kyrkan."
Därför vill jag välkomna alla som känner sig vilsna till Katolska Kyrkan.
Alla som önskar vila på Klippan (se Matteus 16:18-19 där Jesus säger till Petrus: "Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.") känn er varmt välkomna till en kyrka när er!
(För oss katoliker: om ni ser några vilsna själar på söndag eller någon annan söndag, som ni inte sett tidigare, ta mod till er och hälsa på de. Jag vet att jag själv hade uppskattat det mycket. Jag inbillar mig att vi katoliker generellt tyvärr är mycket dåliga på den här sociala delen, och detta är just den delen vi har mest att lära oss från protestanterna.)
Vill även förstås understryka att jag inte har några som helst problem med personer med homosexuell lust, men det vore att vilseledda dessa bort från Frälsningen och det Eviga Livet i vår Himmelske Faders närhet att säga till de att leva ut sina lustar. Likaså är det likväl fel att en kvinna och en man utanför äktenskapet har sex, eller att inom äktenskapet använda preventivmedel, men det var inte riktigt ämnet för detta inlägg.
SvD: Ja till homovigslar i Svenska kyrkan
Jag talar förstås om Svenska kyrkans beslut att viga samkönade par.
Det var förstås också väntat. Faktum är ju dock att Svenska "kyrkan" (kyrkan inom citationstecken då Svenska kyrkan såsom samfund knappast längre kan betraktas såsom ett kristet samfund med tanke på att de i en så pass grundläggande fråga som ju inte är en ordningsfråga utan just en lärofråga går ifrån Bibeln) redan år 2005 med beslutet att välsigna samkönade pars partnerskap.
Men innan Svenska "kyrkan" tog sitt beslut hade redan en baptistförsamling, Norrmalmskyrkan, sagt ja till att "viga" samkönade par. Dagen skrev: "Norrmalmskyrkan, en av de större församlingarna i Svenska baptistsamfundet, blir den första enskilda svenska församlingen som öppnar för vigsel av homosexuella."
Hos Svenska "kyrkan" finns det, och har alltid funnits, en vilja att anpassa sitt samfunds roll till att hela tiden passa tidsandan. Det kan knappast kallas att kalla ut till en radikal efterföljelse av Jesus Kristus när man inte hymlar om att man hela tiden anpassar sig efter vad som för tillfället tycks vara hippt att göra.
Frikyrkorna har ju en helt annan utgångspunkt och det tycks för mig minst sagt förvånande att en frikyrkoförsamling beslutar att "viga" samkönade par då detta i grunden går emot vad Bibeln säger. Å andra sidan har frikyrkor tyvärr en tendens att ofta kunna tolka Bibelns ord lite väl fritt. Det är inte helt ovanligt att man projekterar Bibelord i en kontext som de aldrig var menade för.
Elisabeth Sandlund, chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagen skriver om konsekvenserna av Svenska "kyrkans" beslut att "viga" samkönade par: "För andra blir beslutet det som knuffar dem över till ett annat protestantiskt samfund eller till Katolska kyrkan."
Därför vill jag välkomna alla som känner sig vilsna till Katolska Kyrkan.
Alla som önskar vila på Klippan (se Matteus 16:18-19 där Jesus säger till Petrus: "Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.") känn er varmt välkomna till en kyrka när er!
(För oss katoliker: om ni ser några vilsna själar på söndag eller någon annan söndag, som ni inte sett tidigare, ta mod till er och hälsa på de. Jag vet att jag själv hade uppskattat det mycket. Jag inbillar mig att vi katoliker generellt tyvärr är mycket dåliga på den här sociala delen, och detta är just den delen vi har mest att lära oss från protestanterna.)
Vill även förstås understryka att jag inte har några som helst problem med personer med homosexuell lust, men det vore att vilseledda dessa bort från Frälsningen och det Eviga Livet i vår Himmelske Faders närhet att säga till de att leva ut sina lustar. Likaså är det likväl fel att en kvinna och en man utanför äktenskapet har sex, eller att inom äktenskapet använda preventivmedel, men det var inte riktigt ämnet för detta inlägg.
SvD: Ja till homovigslar i Svenska kyrkan
fredag 28 augusti 2009
onsdag 29 juli 2009
Dumheter
Dumheterna riktigt haglar in från huvudstaden, i samband med Pridefestivalen.
Det dummaste uttalandet på riktigt länge måste dock komma från Malin Ekström, doktorand vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet:
..."- Om Adam var en man finns det fortfarande tvetydigheter. Vi har, inledningsvis, bara Adam och Gud. Howard Eilberg-Schwartz argumenterar så här: Är det obehag för en homoerotisk relation mellan Adam och Gud som gör att man velat slå fast könsordningen i skapelseberättelsen?"...
Dagen: Svenska kyrkan aktiv på Pridefestivalen
Malin Ekström har hand om seminariet: "Skapade Gud oss hetero?".
Jag skulle snarare fråga Malin, "Skapade Gud oss dumma i huvudet?", för Bibelns budskap angående detta ämne, där saken är övertydlig och överspelad för länge sedan går inte att missförstå så länge man inte har något allvarligt fel i just huvudet.
I första Korinthierbrevet 6:9-11 kan vi exempelvis läsa: "Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare - ingen sådan får ärva Guds rike."
Erik Johansson har precis rätt inställning: ..."Erik Johanssons eget beslut att inte leva ut sin sexualitet grundar sig på att han inte ser att de finns täckning för det i Bibeln, även om han inte ser sig själv som mindre värd än någon annan. "...
Må Gud välsigna han och hans arbete.
Katolska Kyrkans Katekes:
2357 Med homosexualitet menar man relationer mellan män och kvinnor som känner sexuell dragning – exklusiv eller huvudsaklig – till personer av samma kön. Den antar mycket olika former under tidernas lopp och i olika kulturer. Dess psykiska ursprung har till stor del inte kunnat förklaras. Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga”. De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas.
2358 Ett icke ringa antal människor uppvisar grundläggande homosexuella tendenser. Denna böjelse har objektivt sett en felaktig inriktning; för de flesta av dem utgör den en verklig prövning. Man skall ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet. Varje tecken på orättfärdig diskriminering när det gäller dessa människor skall undvikas. Dessa personer är kallade att förverkliga Guds vilja i sitt liv, och om de är kristna är de kallade att med Herrens offer på korset förena de svårigheter de kan råka ut för på grund av sin läggning.
2359 Homosexuella personer är kallade till kyskhet. Genom självbehärskningens dygder, som fostrar till inre frihet, ibland med stöd av osjälvisk vänskap och med hjälp av bönen och den sakramentala nåden kan och skall de stegvis och beslutsamt närma sig den kristna fullkomligheten.
Det dummaste uttalandet på riktigt länge måste dock komma från Malin Ekström, doktorand vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet:
..."- Om Adam var en man finns det fortfarande tvetydigheter. Vi har, inledningsvis, bara Adam och Gud. Howard Eilberg-Schwartz argumenterar så här: Är det obehag för en homoerotisk relation mellan Adam och Gud som gör att man velat slå fast könsordningen i skapelseberättelsen?"...
Dagen: Svenska kyrkan aktiv på Pridefestivalen
Malin Ekström har hand om seminariet: "Skapade Gud oss hetero?".
Jag skulle snarare fråga Malin, "Skapade Gud oss dumma i huvudet?", för Bibelns budskap angående detta ämne, där saken är övertydlig och överspelad för länge sedan går inte att missförstå så länge man inte har något allvarligt fel i just huvudet.
I första Korinthierbrevet 6:9-11 kan vi exempelvis läsa: "Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare - ingen sådan får ärva Guds rike."
Erik Johansson har precis rätt inställning: ..."Erik Johanssons eget beslut att inte leva ut sin sexualitet grundar sig på att han inte ser att de finns täckning för det i Bibeln, även om han inte ser sig själv som mindre värd än någon annan. "...
Må Gud välsigna han och hans arbete.
Katolska Kyrkans Katekes:
2357 Med homosexualitet menar man relationer mellan män och kvinnor som känner sexuell dragning – exklusiv eller huvudsaklig – till personer av samma kön. Den antar mycket olika former under tidernas lopp och i olika kulturer. Dess psykiska ursprung har till stor del inte kunnat förklaras. Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga”. De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas.
2358 Ett icke ringa antal människor uppvisar grundläggande homosexuella tendenser. Denna böjelse har objektivt sett en felaktig inriktning; för de flesta av dem utgör den en verklig prövning. Man skall ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet. Varje tecken på orättfärdig diskriminering när det gäller dessa människor skall undvikas. Dessa personer är kallade att förverkliga Guds vilja i sitt liv, och om de är kristna är de kallade att med Herrens offer på korset förena de svårigheter de kan råka ut för på grund av sin läggning.
2359 Homosexuella personer är kallade till kyskhet. Genom självbehärskningens dygder, som fostrar till inre frihet, ibland med stöd av osjälvisk vänskap och med hjälp av bönen och den sakramentala nåden kan och skall de stegvis och beslutsamt närma sig den kristna fullkomligheten.
fredag 15 maj 2009
Moral och etik
Det är faktiskt intressant hur vissa människor idag kan inbilla sig att den kristna moralen och etiken i mångt och mycket skulle strida mot andra uppfattningar av moral och etik. Det stämmer till viss del förstås, för i ett samhälle där det sällan talas högt om vad som är ett "gott samhälle" eller där moral och etik oftast inte hamnar på dagordningen överhuvudtaget är det förstås inte konstigt att det faktiskt saknas en riktig grund för moralen och etiken.
Som kristen så har jag ju förstås Bibeln som vägledare för min moral och etik. Såsom katolik har jag mera specifikt Katolska Kyrkans Katekes. Såsom människa däremot har jag många tänkare genom tiderna som vägleder mig i moralen och etiken, från den antika filosofin.
Som jag tog upp i ett tidigare inlägg, så sågs abort såsom det värsta man kunde göra, ty vad kan vara värre än att döda sitt eget barn? Vart stoppar man om man är beredd att döda sitt eget kött och blod, sin egen avkomma, för bekvämlighetens och kanske för att man skall behålla sin "fina" form? (Se blogginlägget "Perspektiv - aborter")
Att abort ses som något utav ondo av moralismens och etikens försvarare är ett faktum genom historien, och som betygas av såväl icke-troende tänkare såsom av många trosinriktningar.
Även utlevd homosexualitet ses utifrån ett moralistisk och etiskt perspektiv såsom ont. Det "folk" blir mest förvånade över är kanske att buddhismens ansikte utåt, Dalai Lama, har talat ut emot utlevd homosexualitet. Detta finner vi också i judendomen, islam, kristendomen och många andra trosinriktningar.
Det jag menar på är att moral och etik är inte beroende av den kristna grunden.
Det är mera universellt än så. Ett samhälle kan knappast styras såsom en teokrati, däremot kan det styras utifrån moralen och etiken som faktiskt är belagd, och när vi ser på flera frågor där (Katolska) Kyrkan idag ifrågasätts av världen så kan vi blicka tillbaka - innan Jesus Kristus - och finna att det vi står för inte är något annorlunda eller konstigt. Tvärtom är det vi står för det goda samhället, goda universella värderingar. Mycket av det bygger i grunden på sunt bondförnuft, hur vi människor är skapade och till vilka syften vi har tillägnats olika egenskaper.
Problemet blir när människan istället överlåter sig till att tillbe nuet. När människan saknar perspektiv och grund i sig själv. När det ytliga betyder mer än det som finns innanför. Men det blir snarare likt en bil som rostar inifrån.
Som en av biltillverkaren Opels slogans lyder: "Skönheten kommer inifrån".
Som kristen så har jag ju förstås Bibeln som vägledare för min moral och etik. Såsom katolik har jag mera specifikt Katolska Kyrkans Katekes. Såsom människa däremot har jag många tänkare genom tiderna som vägleder mig i moralen och etiken, från den antika filosofin.
Som jag tog upp i ett tidigare inlägg, så sågs abort såsom det värsta man kunde göra, ty vad kan vara värre än att döda sitt eget barn? Vart stoppar man om man är beredd att döda sitt eget kött och blod, sin egen avkomma, för bekvämlighetens och kanske för att man skall behålla sin "fina" form? (Se blogginlägget "Perspektiv - aborter")
Att abort ses som något utav ondo av moralismens och etikens försvarare är ett faktum genom historien, och som betygas av såväl icke-troende tänkare såsom av många trosinriktningar.
Även utlevd homosexualitet ses utifrån ett moralistisk och etiskt perspektiv såsom ont. Det "folk" blir mest förvånade över är kanske att buddhismens ansikte utåt, Dalai Lama, har talat ut emot utlevd homosexualitet. Detta finner vi också i judendomen, islam, kristendomen och många andra trosinriktningar.
Det jag menar på är att moral och etik är inte beroende av den kristna grunden.
Det är mera universellt än så. Ett samhälle kan knappast styras såsom en teokrati, däremot kan det styras utifrån moralen och etiken som faktiskt är belagd, och när vi ser på flera frågor där (Katolska) Kyrkan idag ifrågasätts av världen så kan vi blicka tillbaka - innan Jesus Kristus - och finna att det vi står för inte är något annorlunda eller konstigt. Tvärtom är det vi står för det goda samhället, goda universella värderingar. Mycket av det bygger i grunden på sunt bondförnuft, hur vi människor är skapade och till vilka syften vi har tillägnats olika egenskaper.
Problemet blir när människan istället överlåter sig till att tillbe nuet. När människan saknar perspektiv och grund i sig själv. När det ytliga betyder mer än det som finns innanför. Men det blir snarare likt en bil som rostar inifrån.
Som en av biltillverkaren Opels slogans lyder: "Skönheten kommer inifrån".
torsdag 30 april 2009
Teologiparodi
Ruben Agnarsson beskriver Svenska kyrkans tafatta försök att hinna få ihop en ny vigselordning så att alla "kränkande" Bibelcitat där Gud förklarar för människan att äktenskapet - förbundet mellan en kvinna och en man tills dess att döden skiljer de åt - tas bort. "När teologi blir parodi" - Världen idag
..."Det råder i dagarna en febril aktivitet bland Svenska kyrkans beslutsfattande teologer. De har nämligen fått uppdraget från Vänsterpartiet och övriga politiska partier i Sveriges riksdag att finna teologiskt stöd och kyrkliga ritualer för samkönade äktenskap. Eftersom en sådan uppbackning inte går att finna varken i skapelsen, biologin eller i Bibeln, återstår att bläddra i statliga utredningar och politiska pamfletter – vilket i och för sig är en konst som vissa teologer utvecklat mycket goda färdigheter i.
”När det gäller den teologiska motiveringen, får den komma i ett senare skede” sade exempelvis Göran Möller, teologisk sekreterare i Svenska kyrkan"...
..."Det ska bli intressant att se hur de ”teologiska” motiveringarna till slut ser ut – när de väl kommer."...
..."Det förslag till ritualer som kyrkostyrelsen redan skickat ut har nogsamt raderat alla de bibelhänvisningar som tidigare funnits angående äktenskap. Centrala bibelcitat från Moses, Jesus och Paulus, som förut lästes i samband med vigselritualen, är alltså bortcensurerade.
Kvar återstår allmänna bibelhänvisningar som inte alls har med äktenskapsfrågan att göra. Som när Rut lovar livslång trohet till sin svärmor Noomi – en berättelse som handlar om att Rut så småningom blir lyckligt gift med en man (Boas)! Detta slut på berättelsen framkommer självklart inte i det bibelstycke som i framtiden ska läsas under vigselritualen."...
..."Det är inte bara bibelns hänvisning till äktenskapsbegreppet som tas bort i vigselordningen, liksom Jesu ord om att Skaparen gjorde människorna till man och kvinna. En 2000-årig kristen tolkningstradition, ekumeniska relationer med övriga kristenheten och ett stort antal psalmer i den svenska psalmboken får nu redigeras om och stryka på foten.
Statliga påbud och politiska förväntningar lyser som en skinande sol över allt detta frenetiska arbete inom Svenska kyrkan, som går ut på att förändra teologi, ritualer, ekumenik, gudstjänsliv och sångtradition."...
Ruben Agnarsson sätter fingret på felet, då Svenska kyrkans egna biskopars ord inte respekteras, vad som faktiskt prioriteras i Svenska kyrkan:
..."Viktigare är då orden från statsministern – som sedan länge lämnat Svenska kyrkan – om att kyrkklockor ska ringa för samkönade par redan i maj månad."...
Första Moseboken 2:18, 21-24:
"Och HERREN Gud sade: »Det är icke gott att mannen är allena. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves.»"... ..."Då lät HERREN Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött.
Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen.
Då sade mannen: »Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.»
Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött."
Efesierbrevet 5:22-33:
"I hustrur, underordnen eder edra män, såsom I underordnen eder Herren; ty en man är sin hustrus huvud, såsom Kristus är församlingens huvud, han som ock är denna sin kropps Frälsare.
Ja, såsom församlingen underordnar sig Kristus, så skola ock hustrurna i allt underordna sig sina män.
I män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet.
Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.
På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv.
Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen,eftersom vi äro lemmar av hans kropp.
Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött.
Den hemlighet som ligger häri är stor; jag säger detta med tanke på Kristus och församlingen.
Dock gäller också om eder att var och en skall älska sin hustru såsom sig själv; men hustrun å sin sida skall visa sin man vördnad."
..."Det råder i dagarna en febril aktivitet bland Svenska kyrkans beslutsfattande teologer. De har nämligen fått uppdraget från Vänsterpartiet och övriga politiska partier i Sveriges riksdag att finna teologiskt stöd och kyrkliga ritualer för samkönade äktenskap. Eftersom en sådan uppbackning inte går att finna varken i skapelsen, biologin eller i Bibeln, återstår att bläddra i statliga utredningar och politiska pamfletter – vilket i och för sig är en konst som vissa teologer utvecklat mycket goda färdigheter i.
”När det gäller den teologiska motiveringen, får den komma i ett senare skede” sade exempelvis Göran Möller, teologisk sekreterare i Svenska kyrkan"...
..."Det ska bli intressant att se hur de ”teologiska” motiveringarna till slut ser ut – när de väl kommer."...
..."Det förslag till ritualer som kyrkostyrelsen redan skickat ut har nogsamt raderat alla de bibelhänvisningar som tidigare funnits angående äktenskap. Centrala bibelcitat från Moses, Jesus och Paulus, som förut lästes i samband med vigselritualen, är alltså bortcensurerade.
Kvar återstår allmänna bibelhänvisningar som inte alls har med äktenskapsfrågan att göra. Som när Rut lovar livslång trohet till sin svärmor Noomi – en berättelse som handlar om att Rut så småningom blir lyckligt gift med en man (Boas)! Detta slut på berättelsen framkommer självklart inte i det bibelstycke som i framtiden ska läsas under vigselritualen."...
..."Det är inte bara bibelns hänvisning till äktenskapsbegreppet som tas bort i vigselordningen, liksom Jesu ord om att Skaparen gjorde människorna till man och kvinna. En 2000-årig kristen tolkningstradition, ekumeniska relationer med övriga kristenheten och ett stort antal psalmer i den svenska psalmboken får nu redigeras om och stryka på foten.
Statliga påbud och politiska förväntningar lyser som en skinande sol över allt detta frenetiska arbete inom Svenska kyrkan, som går ut på att förändra teologi, ritualer, ekumenik, gudstjänsliv och sångtradition."...
Ruben Agnarsson sätter fingret på felet, då Svenska kyrkans egna biskopars ord inte respekteras, vad som faktiskt prioriteras i Svenska kyrkan:
..."Viktigare är då orden från statsministern – som sedan länge lämnat Svenska kyrkan – om att kyrkklockor ska ringa för samkönade par redan i maj månad."...
Första Moseboken 2:18, 21-24:
"Och HERREN Gud sade: »Det är icke gott att mannen är allena. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves.»"... ..."Då lät HERREN Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött.
Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen.
Då sade mannen: »Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.»
Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött."
Efesierbrevet 5:22-33:
"I hustrur, underordnen eder edra män, såsom I underordnen eder Herren; ty en man är sin hustrus huvud, såsom Kristus är församlingens huvud, han som ock är denna sin kropps Frälsare.
Ja, såsom församlingen underordnar sig Kristus, så skola ock hustrurna i allt underordna sig sina män.
I män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet.
Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.
På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv.
Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen,eftersom vi äro lemmar av hans kropp.
Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött.
Den hemlighet som ligger häri är stor; jag säger detta med tanke på Kristus och församlingen.
Dock gäller också om eder att var och en skall älska sin hustru såsom sig själv; men hustrun å sin sida skall visa sin man vördnad."
onsdag 29 april 2009
Ett sjunkande skepp?
Det finns många spekulationer om att västvärlden är ett sjunkande skepp, som sjunker allt snabbare. Tecknen finns överallt menar man, vi dödar våra egna barn (abort), rätten till så kallad "fri sexualitet" är det nya modeordet, liksom att tänka på sig själv, sätta sig själv i första rummet.
Västvärlden byggdes en gång på en stabil grund, på det kristna budskapet och av den Katolska Kyrkan, som fortfarande värnar om mänskligt liv, poängterar att sexualiteten är en gåva som inte får missbrukas (där sex utanför äktenskapet är det grövsta missbruket av sexualitetens gåva) och en kärlek till sin nästa.
Det förvånar då förstås inte att människor, när den kristna tron i den protestantiska tappningen blir alltmer urvattnad och mer anpassad till hur vi önskar leva våra liv istället för hur vi borde leva våra liv, då söker sig till det radikalare, där kanske islam hittas.
Mohamed Omars ord från intervjun i Dagen idag ekar i huvudet:
..."Nu har muslimerna blivit så starka i Europa att vi inte behöver media längre. Islams makt växer med en enorm kraft, det går inte att stoppa. Det finns ingen som står emot. Den liberala värdegrunden i Sverige är förfallet, Svenska kyrkan är en döende organisation, precis som hela Europas civilisation. Israel håller på att kollapsa och USA är ett sjunkande skepp."...
Västvärlden byggdes en gång på en stabil grund, på det kristna budskapet och av den Katolska Kyrkan, som fortfarande värnar om mänskligt liv, poängterar att sexualiteten är en gåva som inte får missbrukas (där sex utanför äktenskapet är det grövsta missbruket av sexualitetens gåva) och en kärlek till sin nästa.
Det förvånar då förstås inte att människor, när den kristna tron i den protestantiska tappningen blir alltmer urvattnad och mer anpassad till hur vi önskar leva våra liv istället för hur vi borde leva våra liv, då söker sig till det radikalare, där kanske islam hittas.
Mohamed Omars ord från intervjun i Dagen idag ekar i huvudet:
..."Nu har muslimerna blivit så starka i Europa att vi inte behöver media längre. Islams makt växer med en enorm kraft, det går inte att stoppa. Det finns ingen som står emot. Den liberala värdegrunden i Sverige är förfallet, Svenska kyrkan är en döende organisation, precis som hela Europas civilisation. Israel håller på att kollapsa och USA är ett sjunkande skepp."...
måndag 20 april 2009
Visa ord från Stefan Swärd
Evangeliska Frikyrkan är kanske en av de andra samfund förutom Katolska Kyrkan som jag känner mig nära, på många sätt, och Stefan Swärd som är deras ordförande ger mig gott om själ för detta. Han är tydligen - precis som påven många gånger - i blåsväder (Dagen: "EFK:s ordförande Stefan Swärd: Jag tycker man ska höja ribban - inte sänka den"). Det är allt som oftast lönen för att vara en radikal kristen, d.v.s. en person som faktiskt ser Jesus Kristus som förebilden i sitt liv, som vill förvandla sitt liv till ett liv i samklang med Gud.
..."Stefan Swärd betonar att han ser utlevd homosexualitet som en ganska liten del av problematiken. Materialism och girighet borde det vara större fokus på.- Men att använda det som ett argument för att vi ska vi bli överslätande mot homosexualitet tycker jag är fel. Vi behöver arbeta mer med vår inställning till materialismen, utan att urvattna på andra områden, säger han."...
Reportern från Dagen frågar vidare om man inte kan komma in i församlingen och därefter förändra sitt liv, till vilket Stefan Swärd svarar: "Starten är ändå någon form av Guds storstädning. Om till exempel en drogmissbrukare blir kristen hör det till omvändelsen att han lämnar sitt missbruk, sedan innebär det inte att han är färdig, han kanske får återfall. Men det är en helt annan sak att säga till missbrukaren: Det är helt okej att vara kristen och att knarka, säger han."
Stefan Swärd utvecklar än mer om syndfullt leverne i sitt blogginlägg:
..."När det gäller bedömningen av homosexualiteten behöver vi alltså i första hand söka oss till Bibeln för vägledning. De enda texterna vi har i Nya Testamentet om detta är 1 Kor. 6:9-11: “Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utöver homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” och Pauli ord i Rom. 1:24-27 som kraftigt fördömer den utlevda homosexualiteten."...
..."De äldre kyrkorna, den katolska, och den ortodoxa är solklara i sin syn på denna fråga. Jag tycker att man orienterar sig bort från den evangelikala bibelsynen om man menar att utlevd homosexualitet är en acceptabel kristen livsstil."... (kan detta kanske betyda eller i alla fall spela roll för ett framtida närmande från EFK:s håll till Katolska Kyrkans fulla gemenskap?)
..."Homosexualiteten är en liten detalj i sammanhanget, eftersom det berör en begränsad grupp människor. Men många synder berör oss alla, i varje fall de flesta av oss, och det är viktigt med en tydlig undervisning i kristna församlingen om hur vi ska leva. Samtidigt behöver undervisning bäras upp av Guds nåd, Andens kraft, och leda till kraften att leva ett heligt liv, annars blir det bara omöjligt och träldom. Förkunnelse av lag måste alltid gå hand i hand med förkunnelse av nåd. Det som driver oss är längtan efter helighet, Kristuslikhet, att leva i lydnad till Kristus. Om man bara upplever det heliga livet som lagiskt och betungande så har man inte fått grepp om vad det handlar om."...
Jakobsbrevet 2:17: "Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar."
..."Jag anser inte att det är förenligt med kristet liv varken att leva i sambo, homosexuella förhållanden, bunden av girighet och penningbegär, eller leva i skvaller och förtal. Det går inte bara att börja utesluta en massa människor ur församlingen, det är helt fel sätt att höja ribban. Tydlig undervisning, tydlig församlingsordning, genomarbetade introduktionskurser in i församlingen, fortsättningskurser på Alfa, och aktiv själavård, cellgrupper, där man stegvis engagerar sig mer i varandras liv, är rätt väg att gå för den sekulariserade församlingen."... - Är detta kanske något vi katoliker/Katolska Kyrkan kan lära sig av Evangeliska Frikyrkan? Att vi på olika sätt blir mer delaktiga i varandras liv, för att stötta varandra i tron?
..."Stefan Swärd betonar att han ser utlevd homosexualitet som en ganska liten del av problematiken. Materialism och girighet borde det vara större fokus på.- Men att använda det som ett argument för att vi ska vi bli överslätande mot homosexualitet tycker jag är fel. Vi behöver arbeta mer med vår inställning till materialismen, utan att urvattna på andra områden, säger han."...
Reportern från Dagen frågar vidare om man inte kan komma in i församlingen och därefter förändra sitt liv, till vilket Stefan Swärd svarar: "Starten är ändå någon form av Guds storstädning. Om till exempel en drogmissbrukare blir kristen hör det till omvändelsen att han lämnar sitt missbruk, sedan innebär det inte att han är färdig, han kanske får återfall. Men det är en helt annan sak att säga till missbrukaren: Det är helt okej att vara kristen och att knarka, säger han."
Stefan Swärd utvecklar än mer om syndfullt leverne i sitt blogginlägg:
..."När det gäller bedömningen av homosexualiteten behöver vi alltså i första hand söka oss till Bibeln för vägledning. De enda texterna vi har i Nya Testamentet om detta är 1 Kor. 6:9-11: “Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utöver homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” och Pauli ord i Rom. 1:24-27 som kraftigt fördömer den utlevda homosexualiteten."...
..."De äldre kyrkorna, den katolska, och den ortodoxa är solklara i sin syn på denna fråga. Jag tycker att man orienterar sig bort från den evangelikala bibelsynen om man menar att utlevd homosexualitet är en acceptabel kristen livsstil."... (kan detta kanske betyda eller i alla fall spela roll för ett framtida närmande från EFK:s håll till Katolska Kyrkans fulla gemenskap?)
..."Homosexualiteten är en liten detalj i sammanhanget, eftersom det berör en begränsad grupp människor. Men många synder berör oss alla, i varje fall de flesta av oss, och det är viktigt med en tydlig undervisning i kristna församlingen om hur vi ska leva. Samtidigt behöver undervisning bäras upp av Guds nåd, Andens kraft, och leda till kraften att leva ett heligt liv, annars blir det bara omöjligt och träldom. Förkunnelse av lag måste alltid gå hand i hand med förkunnelse av nåd. Det som driver oss är längtan efter helighet, Kristuslikhet, att leva i lydnad till Kristus. Om man bara upplever det heliga livet som lagiskt och betungande så har man inte fått grepp om vad det handlar om."...
Jakobsbrevet 2:17: "Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar."
..."Jag anser inte att det är förenligt med kristet liv varken att leva i sambo, homosexuella förhållanden, bunden av girighet och penningbegär, eller leva i skvaller och förtal. Det går inte bara att börja utesluta en massa människor ur församlingen, det är helt fel sätt att höja ribban. Tydlig undervisning, tydlig församlingsordning, genomarbetade introduktionskurser in i församlingen, fortsättningskurser på Alfa, och aktiv själavård, cellgrupper, där man stegvis engagerar sig mer i varandras liv, är rätt väg att gå för den sekulariserade församlingen."... - Är detta kanske något vi katoliker/Katolska Kyrkan kan lära sig av Evangeliska Frikyrkan? Att vi på olika sätt blir mer delaktiga i varandras liv, för att stötta varandra i tron?
fredag 17 april 2009
Jesus som chef?
E24 listar "Jesus största chefsfloppar"
Några komiska favoriter i urval av "Jesus största chefsfloppar":
"1. Judas var en felrekrytering
”Felrekrytering” är som beskrivning betraktat närmast en underdrift när det i efterhand står klart att rekryten i viss utsträckning kan hållas ansvarig för chefens död. Att verka för ömsesidigt utklarade förväntningar och säkerställa den nyanställdes lojalitet och moraliska rättsnöre torde vara en förutsättning för en framgångsrik rekrytering. Här bet Jesus i gräset."
"4. Han var otydlig
Jesus talade aldrig ur skägget. Istället var han en visionär av rang, kanske likt it-missionären Jonas Birgersson. Men, som tidningen Chef påpekar, ”tänk så många århundrades religilösa konflikter som hade kunnat undvikas om Jesus rakt på sak hade sagt vad han menade istället för att ägna sig åt liknelser”. Ja, tänk."
"5. Han var lynnig
Årsredovisningen, avlämnad i en hård rödskimrande pärm, lämnar åtskilliga vittnesmål om hur Jesus gick bärsärkargång bland sina fruktande undersåtar. ”Management by perkele” må tidvis ha fungerat i det finska näringslivet, men har i övrigt inte gått till historien som det mest effektiva av ledarskap."
"6. Avgången inte förberedd
Att själv klä skott för mänsklighetens synder får dagens bonuspudlar att blekna. Denna okonventionella form av ansvarstagande var möjligen inte vad lärjungarna hade förväntat sig. Tvärtom hade följeslagarna sannolikt hoppats på långtgående politiska framsteg och kunde förvånat se på hur drömmen om hegemoni oväntat gick i graven – och återuppstod."
Några komiska favoriter i urval av "Jesus största chefsfloppar":
"1. Judas var en felrekrytering
”Felrekrytering” är som beskrivning betraktat närmast en underdrift när det i efterhand står klart att rekryten i viss utsträckning kan hållas ansvarig för chefens död. Att verka för ömsesidigt utklarade förväntningar och säkerställa den nyanställdes lojalitet och moraliska rättsnöre torde vara en förutsättning för en framgångsrik rekrytering. Här bet Jesus i gräset."
"4. Han var otydlig
Jesus talade aldrig ur skägget. Istället var han en visionär av rang, kanske likt it-missionären Jonas Birgersson. Men, som tidningen Chef påpekar, ”tänk så många århundrades religilösa konflikter som hade kunnat undvikas om Jesus rakt på sak hade sagt vad han menade istället för att ägna sig åt liknelser”. Ja, tänk."
"5. Han var lynnig
Årsredovisningen, avlämnad i en hård rödskimrande pärm, lämnar åtskilliga vittnesmål om hur Jesus gick bärsärkargång bland sina fruktande undersåtar. ”Management by perkele” må tidvis ha fungerat i det finska näringslivet, men har i övrigt inte gått till historien som det mest effektiva av ledarskap."
"6. Avgången inte förberedd
Att själv klä skott för mänsklighetens synder får dagens bonuspudlar att blekna. Denna okonventionella form av ansvarstagande var möjligen inte vad lärjungarna hade förväntat sig. Tvärtom hade följeslagarna sannolikt hoppats på långtgående politiska framsteg och kunde förvånat se på hur drömmen om hegemoni oväntat gick i graven – och återuppstod."
tisdag 14 april 2009
Stockholms katoliker blir fler
DN skriver idag om att Stockholms katoliker blir allt fler. Såg detta i DN vid frukostbordet, och det är såklart man blir glad. Det ter mig ändå inte så konstigt, då Katolska Kyrkan som är Sveriges näst största samfund faktiskt har en väl definierad tro som grundar sig i Bibeln, vilket är mera än man kan säga om Sveriges största samfund...
"89 svenskar konverterade till katolicismen förra året. De flesta som omvänder sig bor i Stockholm." skriver DN.
..."Anneli Törnqvist, en annan församlingsmedlem, konverterade till katolicismen för tre år sedan. Hon följde med sin son, som var intresserad av att omvända sig, till katolska domkyrkan.
- Jag hittade saker här som jag inte fann i Svenska kyrkan, tror jag. En vördnad, att människor visar sin andlighet tydligt, till exempel genom korstecknet eller knäböjande.
Den första bikten kändes jobbig, berättar hon. Hon var väldigt nervös men efteråt kände hon sig lättad, som att hon flög fram.
Nadja Kolecka är katolik sedan barnsben och har tillhört domkyrkoförsamlingen i hela sitt liv. Hon tror att svenska ungdomar som söker sig till katolska kyrkan gör det för att de vill ha ”raka besked”.
- I frågor om moral ger kyrkan ett tydligt ja eller nej, i motsats till andra kyrkor som kanske säger: nja, det beror på vad du känner för, säger hon."...
Ja, och det är väl ändå det det handlar om?
Om vi ser till Bibeln så är det ganska mycket "raka puckar". Jesus Kristus hymlar inte om att äktenskapsbrott är en synd, exempelvis.
Eller om de tio budorden överhuvudtaget för den delen.
Allvarligt talar har jag ganska lite till övers för folk som tycks rättfärdiga sin synd men samtidigt refererar till Jesus Kristus. Visst, det finns mycket vi gör som inte är enligt Guds vilja, men vi alla faller ibland, det innebär inte att våra fel är rätt så att säga. I vissa kretsar där man kallar sig kristen verkar det istället sättas en ära i att inte behöva Guds nåd. Vad dog då egentligen Jesus Kristus på korset för? Inte var det för våra synders skull i alla fall, verkar de resonera.
Synden finns ju inte, eller hur?
Till slut ställs den klassiska frågan: ..."Men går det att vara katolik och inte hålla med om kyrkans syn på homosexualitet, abort eller preventivmedel?
- Ingen kan nog säga att man delar kyrkans uppfattning på alla punkter. Det kan finnas olika saker man har svårt med. Men i stort sett förväntas man omfatta kyrkans lära. Det går nog inte att konvertera till katolicismen om frågor som preventivmedelsanvändning är jätteviktiga för en, säger Maria Hasselgren."...
Bitte Assarmo har också bloggat om detta, men inte läst DN:s artikel.
Jag förstår henne.
"89 svenskar konverterade till katolicismen förra året. De flesta som omvänder sig bor i Stockholm." skriver DN.
..."Anneli Törnqvist, en annan församlingsmedlem, konverterade till katolicismen för tre år sedan. Hon följde med sin son, som var intresserad av att omvända sig, till katolska domkyrkan.
- Jag hittade saker här som jag inte fann i Svenska kyrkan, tror jag. En vördnad, att människor visar sin andlighet tydligt, till exempel genom korstecknet eller knäböjande.
Den första bikten kändes jobbig, berättar hon. Hon var väldigt nervös men efteråt kände hon sig lättad, som att hon flög fram.
Nadja Kolecka är katolik sedan barnsben och har tillhört domkyrkoförsamlingen i hela sitt liv. Hon tror att svenska ungdomar som söker sig till katolska kyrkan gör det för att de vill ha ”raka besked”.
- I frågor om moral ger kyrkan ett tydligt ja eller nej, i motsats till andra kyrkor som kanske säger: nja, det beror på vad du känner för, säger hon."...
Ja, och det är väl ändå det det handlar om?
Om vi ser till Bibeln så är det ganska mycket "raka puckar". Jesus Kristus hymlar inte om att äktenskapsbrott är en synd, exempelvis.
Eller om de tio budorden överhuvudtaget för den delen.
Allvarligt talar har jag ganska lite till övers för folk som tycks rättfärdiga sin synd men samtidigt refererar till Jesus Kristus. Visst, det finns mycket vi gör som inte är enligt Guds vilja, men vi alla faller ibland, det innebär inte att våra fel är rätt så att säga. I vissa kretsar där man kallar sig kristen verkar det istället sättas en ära i att inte behöva Guds nåd. Vad dog då egentligen Jesus Kristus på korset för? Inte var det för våra synders skull i alla fall, verkar de resonera.
Synden finns ju inte, eller hur?
Till slut ställs den klassiska frågan: ..."Men går det att vara katolik och inte hålla med om kyrkans syn på homosexualitet, abort eller preventivmedel?
- Ingen kan nog säga att man delar kyrkans uppfattning på alla punkter. Det kan finnas olika saker man har svårt med. Men i stort sett förväntas man omfatta kyrkans lära. Det går nog inte att konvertera till katolicismen om frågor som preventivmedelsanvändning är jätteviktiga för en, säger Maria Hasselgren."...
Bitte Assarmo har också bloggat om detta, men inte läst DN:s artikel.
Jag förstår henne.
måndag 13 april 2009
Kristning i Sverige?
Rekommenderad läsning: "Både avkristning och påkristning" av Göran Skytte
..."För att vara död verkar Jesus vara ovanligt levande i Sverige just nu. Hade jag varit ateist hade jag blivit galen. Men det är jag inte, så för min del är allting helt OK.
Intresset för Jesusgestalten beror inte enbart på att det är påsk, inte ens på att Jonas Gardell har skrivit en bok som påstås handla om Jesus. Det är något annat som är i görningen.
Elisabeth Sandlund var tidigare ekonomijournalist på SvD. Totalt ointresserad av kristen tro. Vid ett besök i en kyrka ändrades allt. ”Jag fylldes av total visshet.” Sedan dess är hon uppskattad kristen författare, föredragshållare, chefredaktör för Dagen. Har myntat ett klassiskt begrepp: ”påkristning”."...
..."Senaste nytt i medierna tycks vara att i jättereportage beskriva ”swingers” som den nya trenden i svenskt familjeliv. ”Här har gifta sex med andra gifta.” I sådan mediemiljö väger Jesus lätt.
Men om man läser ledar-, kultur-, debatt- och insändarsidor ser man att det är tryck i frågan om Jesus och kristen tro.
Det gäller brottningen mellan troende och ateister, om sökande efter andlig mening i en allt mer materialistisk omvärld.
Men det handlar också om utvecklingen inom kyrkligheten det bisarra svenska systemet där politiker bestämmer över kyrkan och lärans innehåll, att centrala kyrkliga krafter verkar skämmas för evangeliet och önskar kasta stora delar av Bibeln på historiens soptipp. Men det handlar också om att det idag sker historiskt viktiga närmanden mellan olika riktningar som tidigare stått långt från varandra."...
Dessa är bara en del av denna underbara kolumn, som avslutas så briljant:
..."Igår var det långfredag och Jesu död på korset. Men den döden visade sig vara högst tillfällig. Den varade – så att säga – bara i tre dagar. Sedan dess har hans anhängare ökat från 12 till 2,4 miljarder. I morgon firas han med fest över hela jordklotet. Inte för att han är död, utan för att kristna är övertygade om att han lever.
(Sagt som upplysning till den som tror att vi firar påsk för att hylla en kyckling, eller liknande.)"...
(fann detta guldkorn via Dagens Ledarblogg.)
..."För att vara död verkar Jesus vara ovanligt levande i Sverige just nu. Hade jag varit ateist hade jag blivit galen. Men det är jag inte, så för min del är allting helt OK.
Intresset för Jesusgestalten beror inte enbart på att det är påsk, inte ens på att Jonas Gardell har skrivit en bok som påstås handla om Jesus. Det är något annat som är i görningen.
Elisabeth Sandlund var tidigare ekonomijournalist på SvD. Totalt ointresserad av kristen tro. Vid ett besök i en kyrka ändrades allt. ”Jag fylldes av total visshet.” Sedan dess är hon uppskattad kristen författare, föredragshållare, chefredaktör för Dagen. Har myntat ett klassiskt begrepp: ”påkristning”."...
..."Senaste nytt i medierna tycks vara att i jättereportage beskriva ”swingers” som den nya trenden i svenskt familjeliv. ”Här har gifta sex med andra gifta.” I sådan mediemiljö väger Jesus lätt.
Men om man läser ledar-, kultur-, debatt- och insändarsidor ser man att det är tryck i frågan om Jesus och kristen tro.
Det gäller brottningen mellan troende och ateister, om sökande efter andlig mening i en allt mer materialistisk omvärld.
Men det handlar också om utvecklingen inom kyrkligheten det bisarra svenska systemet där politiker bestämmer över kyrkan och lärans innehåll, att centrala kyrkliga krafter verkar skämmas för evangeliet och önskar kasta stora delar av Bibeln på historiens soptipp. Men det handlar också om att det idag sker historiskt viktiga närmanden mellan olika riktningar som tidigare stått långt från varandra."...
Dessa är bara en del av denna underbara kolumn, som avslutas så briljant:
..."Igår var det långfredag och Jesu död på korset. Men den döden visade sig vara högst tillfällig. Den varade – så att säga – bara i tre dagar. Sedan dess har hans anhängare ökat från 12 till 2,4 miljarder. I morgon firas han med fest över hela jordklotet. Inte för att han är död, utan för att kristna är övertygade om att han lever.
(Sagt som upplysning till den som tror att vi firar påsk för att hylla en kyckling, eller liknande.)"...
(fann detta guldkorn via Dagens Ledarblogg.)
fredag 10 april 2009
Sunday's comin
Idag minns vi att vår Herre, Jesus Kristus, blev korsfäst för oss, för våra synders skull och dog där på korset för vår skull. Långfredagen är därför en av de två obligatoriska fastedagarna (d.v.s. max ett mål mat enligt vår svenska biskop Anders Arborelius). Men vi kristna som lever idag har den stora fördelen att vi vet att söndagen kommer.
Sunday's Comin
..."The story of Jesus Christ's crucifixion is one of betrayal, brutality, despair, and pain. Yet we know even before His death that redemption was promised to be coming soon. We know that the story does not end at the cross. We know what many did not realize -- that Sunday's comin'."...
Sunday's Comin
..."The story of Jesus Christ's crucifixion is one of betrayal, brutality, despair, and pain. Yet we know even before His death that redemption was promised to be coming soon. We know that the story does not end at the cross. We know what many did not realize -- that Sunday's comin'."...
fredag 3 april 2009
Klarsynt Ulf Ekman
Ulf Ekman skriver idag i Världen idag "Vad vill Gardell - egentligen?":
"Om jag förstått Jonas Gardell rätt, så vill han med allt han har, försvara tre för honom så viktiga teser. Dessa är:
1. Gud är så kärleksfull att han inte hakar upp sig på hur vi lever. Han vill att vi skall leva ut vårt liv som det behagar oss.
2. Synd, orenhet och andra bibliska uttryck existerar inte. De är termer hämtade ur gammaldags religiösa föreställningsvärldar som är inaktuella i dag och som vi måste göra rent hus med.
3. Alla, absolut alla kommer ovillkorligt till himlen, annars är Gud orättvis.
Dessa teser är inte på något sätt nya. Inte är de heller speciellt originella. De är inte heller bibliska och har aldrig anammats vare sig av kyrkan eller ingått i den klassiska tron. De är helt enkelt inte kristna.
För att kunna hålla fast vid dessa teser, måste Gardell göra ett antal saltomortaler. Den allvarligaste är att han helt måste förändra bilden av och förståelsen av Jesus. Det gör han genom att, i olika grad och på olika sätt, koppla bort Gamla testamentet. Här är han inte originell. Det har förnekare gjort i alla tider. Apostlarna, däremot, bekräftade tron på GT och det har kyrkan alltid hållit fast vid."...
Personligen skulle jag vilja påstå att det Jonas Gardell säger och står för i sin tolkning utav den kristna tron är förstås obibliskt. Men framförallt är det en utbredd uppfattning bland många människor av idag. Människor som bara hört talas om den kristna tron lite sådär eller som inbillar sig att det räcker med att man är "god" enligt sin egen måttstock.
Följdfrågan är ju förstås hur ens egen måttstock egentligen ser ut.
Vad accepterar vi, hur mycket kan vi kompromissa med moralen och etiken?
Vi kan ju se att det genom historien kompromissats rejält med moralen och etiken, i vissa fall har den till och med förvrängts så att det onda är det goda och vice-versa.
Ulf Ekman avslutar med att vi såsom kristna måste ta vår tro på allvar.
..."Vad kan vi lära oss av Gardell? Att kristenheten måste ta sin tro mer på allvar, gå tillbaka till Skrifterna, tränga djupare i Ordet så man kan ge skäl för sin tro och inte svepas iväg av allsköns fabuleringskonst.
I stället bör vi återupptäcka och uppskatta den klassiska dogmatik som kyrkan alltid haft med sig som motvikt emot heresier, gamla och nya. Den kommer att hjälpa oss i dag."
Dagen - "Gardells Jesusbild hädelse"
"Om jag förstått Jonas Gardell rätt, så vill han med allt han har, försvara tre för honom så viktiga teser. Dessa är:
1. Gud är så kärleksfull att han inte hakar upp sig på hur vi lever. Han vill att vi skall leva ut vårt liv som det behagar oss.
2. Synd, orenhet och andra bibliska uttryck existerar inte. De är termer hämtade ur gammaldags religiösa föreställningsvärldar som är inaktuella i dag och som vi måste göra rent hus med.
3. Alla, absolut alla kommer ovillkorligt till himlen, annars är Gud orättvis.
Dessa teser är inte på något sätt nya. Inte är de heller speciellt originella. De är inte heller bibliska och har aldrig anammats vare sig av kyrkan eller ingått i den klassiska tron. De är helt enkelt inte kristna.
För att kunna hålla fast vid dessa teser, måste Gardell göra ett antal saltomortaler. Den allvarligaste är att han helt måste förändra bilden av och förståelsen av Jesus. Det gör han genom att, i olika grad och på olika sätt, koppla bort Gamla testamentet. Här är han inte originell. Det har förnekare gjort i alla tider. Apostlarna, däremot, bekräftade tron på GT och det har kyrkan alltid hållit fast vid."...
Personligen skulle jag vilja påstå att det Jonas Gardell säger och står för i sin tolkning utav den kristna tron är förstås obibliskt. Men framförallt är det en utbredd uppfattning bland många människor av idag. Människor som bara hört talas om den kristna tron lite sådär eller som inbillar sig att det räcker med att man är "god" enligt sin egen måttstock.
Följdfrågan är ju förstås hur ens egen måttstock egentligen ser ut.
Vad accepterar vi, hur mycket kan vi kompromissa med moralen och etiken?
Vi kan ju se att det genom historien kompromissats rejält med moralen och etiken, i vissa fall har den till och med förvrängts så att det onda är det goda och vice-versa.
Ulf Ekman avslutar med att vi såsom kristna måste ta vår tro på allvar.
..."Vad kan vi lära oss av Gardell? Att kristenheten måste ta sin tro mer på allvar, gå tillbaka till Skrifterna, tränga djupare i Ordet så man kan ge skäl för sin tro och inte svepas iväg av allsköns fabuleringskonst.
I stället bör vi återupptäcka och uppskatta den klassiska dogmatik som kyrkan alltid haft med sig som motvikt emot heresier, gamla och nya. Den kommer att hjälpa oss i dag."
Dagen - "Gardells Jesusbild hädelse"
söndag 29 mars 2009
Gud, framtiden och Lagen i Tanach
I Tanach, Gamla Testamentet, תנ”ך, finner vi intressant läsning som just är dagens läsning också (29.3.2009), närmare bestämt i Jeremia 31:31–34:
"Det skall komma en tid, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och med Juda, inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som de bröt, fastän jag var deras herre, säger Herren. Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. De skall inte längre behöva undervisa varandra och säga: »Lär känna Herren«, ty de skall alla känna mig, från den minste till den störste, säger Herren. Jag skall förlåta dem deras skuld, och deras synd skall jag inte längre minnas."
Det handlar förstås, som vi kristna ser på saken, om Jesus Kristus.
Gud blev människa.
Ordet blev människa.
"Det skall komma en tid, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och med Juda, inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som de bröt, fastän jag var deras herre, säger Herren. Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. De skall inte längre behöva undervisa varandra och säga: »Lär känna Herren«, ty de skall alla känna mig, från den minste till den störste, säger Herren. Jag skall förlåta dem deras skuld, och deras synd skall jag inte längre minnas."
Det handlar förstås, som vi kristna ser på saken, om Jesus Kristus.
Gud blev människa.
Ordet blev människa.
måndag 9 mars 2009
tisdag 24 februari 2009
Fettisdagen
Matteusevangeliet 6:16-18:
"När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.
Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte,
så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig."
Idag är det fettisdagen, eller semmeldagen som det ofta kallas i folkmun, dagen då man oftast käkar just en "temla" (som Ture Sventon skulle sagt det, heter ju som alla vet "semla", men Herr Ture Sventon har lite svårt med "s"-ljudet, han läspar alltså). Men varför egentligen? Jo, för att käka upp sig inför den 40-dagarsfasta som inleds av morgondagens Askonsdag och avslutas med Långfredagen. Vi katoliker har förvisso bara skyldighet att fasta just dessa två dagar "på riktigt", det vill säga ett mål mat (enligt biskop Anders Arborelius skrivelse inför fastan 2008) under dagen (Askonsdagen och Långfredagen). Personer över 60 år eller under 13 år och andra med förhinder är förstås undantagna. Vad jag har förstått det som är vår biskop i sitt yttrande något mera strikt än den generella regeln för Kyrkan, som ligger på ett mål mat och två mindre mål mat. Dock bör man ju självfallet sträva efter att följa den lokale biskopen. Tillägg: man skall självfallet inte äta landlevande djur, kött, under dessa två obligatoriska dagar, vilket är en detalj som jag av naturliga orsaker glömmer bort, då jag inte äter kött annars heller.
Man bör också "ge upp" någonting under fastan, gärna något som kostar pengar som man istället kan ge till de fattiga genom Stockholm katolska stifts karitativa arbete. Kanske man kan avstå från någonting man brukar unna sig, eller avbryta något som ligger en till last, som man kanske faktiskt lika gärna kan leva utan ett tag.
Vi firar ju, som kanske bekant, just fastan för att minnas Jesu Kristi lidande och fastande i öknen i 40 dagar, men också för att tänka på alla i världen som inte kan få mat för dagen, alla som i världen lider på olika sätt.
Från Katolska Kyrkans Katekes:
"1434 Den kristnes inre botgöring kan ta sig många olika uttryck. Skriften och kyrkofäderna betonar särskilt tre former: fasta, bön och allmosor, som uttrycker omvändelse i förhållande till det egna jaget, till Gud och till andra människor. Bredvid den radikala rening som äger rum i dopet och martyriet brukar de som medel att uppnå syndernas förlåtelse nämna ansträngningar att försona sig med sin nästa, botgöringens tårar, omsorgen om nästans frälsning, helgonens förbön och kärlekens gärningar som ”gör att många synder blir förlåtna” (1 Pet 4:8)."
Hittade den här videon från tangle.com, tidigare GodTube.com, en sång om fastan, riktigt upplyftande och rolig:
Lent Song - tangle.com
"När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.
Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte,
så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig."
Idag är det fettisdagen, eller semmeldagen som det ofta kallas i folkmun, dagen då man oftast käkar just en "temla" (som Ture Sventon skulle sagt det, heter ju som alla vet "semla", men Herr Ture Sventon har lite svårt med "s"-ljudet, han läspar alltså). Men varför egentligen? Jo, för att käka upp sig inför den 40-dagarsfasta som inleds av morgondagens Askonsdag och avslutas med Långfredagen. Vi katoliker har förvisso bara skyldighet att fasta just dessa två dagar "på riktigt", det vill säga ett mål mat (enligt biskop Anders Arborelius skrivelse inför fastan 2008) under dagen (Askonsdagen och Långfredagen). Personer över 60 år eller under 13 år och andra med förhinder är förstås undantagna. Vad jag har förstått det som är vår biskop i sitt yttrande något mera strikt än den generella regeln för Kyrkan, som ligger på ett mål mat och två mindre mål mat. Dock bör man ju självfallet sträva efter att följa den lokale biskopen. Tillägg: man skall självfallet inte äta landlevande djur, kött, under dessa två obligatoriska dagar, vilket är en detalj som jag av naturliga orsaker glömmer bort, då jag inte äter kött annars heller.
Man bör också "ge upp" någonting under fastan, gärna något som kostar pengar som man istället kan ge till de fattiga genom Stockholm katolska stifts karitativa arbete. Kanske man kan avstå från någonting man brukar unna sig, eller avbryta något som ligger en till last, som man kanske faktiskt lika gärna kan leva utan ett tag.
Vi firar ju, som kanske bekant, just fastan för att minnas Jesu Kristi lidande och fastande i öknen i 40 dagar, men också för att tänka på alla i världen som inte kan få mat för dagen, alla som i världen lider på olika sätt.
Från Katolska Kyrkans Katekes:
"1434 Den kristnes inre botgöring kan ta sig många olika uttryck. Skriften och kyrkofäderna betonar särskilt tre former: fasta, bön och allmosor, som uttrycker omvändelse i förhållande till det egna jaget, till Gud och till andra människor. Bredvid den radikala rening som äger rum i dopet och martyriet brukar de som medel att uppnå syndernas förlåtelse nämna ansträngningar att försona sig med sin nästa, botgöringens tårar, omsorgen om nästans frälsning, helgonens förbön och kärlekens gärningar som ”gör att många synder blir förlåtna” (1 Pet 4:8)."
Hittade den här videon från tangle.com, tidigare GodTube.com, en sång om fastan, riktigt upplyftande och rolig:
Lent Song - tangle.com
fredag 20 februari 2009
Jesus kärlek upprör
Dagen rapporterar idag om hur en kristen skolgrupp i Jakobsbergs gymnasium inför Alla hjärtans dag (14:e februari) lade hjärtan med kristna budskap såsom "Jesus älskar dig" och "Gud har en plan för dig" i elevernas skåp nu hotas att stämmas.Vissa av eleverna, som ju inte förvånande är av olika trosinriktningar, och en elev har tydligen hotat att stämma skolgruppen, som tillhör organisationen "Ny generation".
Elever har också tydligen hört av sig till lokaltidningen "Mitt i Järfälla" och uttalat att de känner sig kränkta.
Man undrar ju verkligen vad det är för värld vi lever i där människor blir kränkta av Guds kärlek till de...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
